Jag är relativt missmodig när det gäller kvaliteten på vardagsjournalistiken. Ofta får jag känslan av att tidningarnas ägare och professionella ledningar abdikerar från allt vad innehåll och kvalitet heter. Som den här debatten om att Stieg Larsson inte har skrivit Millennium-triologin som DN startade för en knapp vecka sedan.

Först tänkte jag skita i den men sedan kunde jag inte hålla mig utan ringde upp förläggaren, redaktören, översättaren, författaren och kritikern (lite övertydligt va?) John-Henri Holmberg och gjorde intervjun ni kan se på vår hemsida: Kunde Stieg Larsson skriva?

Varför?

Har vi någon anledning att försvara Stieg Larsson? Inte alls. Men när jag läste intervjuerna med Kurdo Baksi och framför allt DN-journalisten Anders Hellbergs inlägg om Stieg Larssons kvaliteter som journalist och författare och den efterföljande debatten på nätet slog det mig att jag kände till en person som kunde diskutera dessa frågor utifrån relevant erfarenhet och gedigen kunskap.

Det var i DN förra torsdagen (21 januari) som tidningens medarbetare Anders Hellberg hängde på Kurdo Baksis åsikt att Stieg Larsson var en dålig reporter och hävdade att Stieg Larsson var en dålig skribent och han förde fram teorin att Stieg Larsson inte skulle ha skrivit böckerna i Millennium-serien. Det skulle uppenbarligen Eva Gabrielsson ha gjort. Artikeln är full av spekulationer och få fakta. Ett av de senare är att Anders Hellberg och Stieg Larsson arbetade tillsammans på TT för cirka 30 år sedan. Och då var, enligt Hellberg, Stieg Larsson ingen bra skribent.

Han skriver bland annat: ”… Efter att under flera år nästan varje kväll och natt ha läst delar av vad Stieg Larsson skrev i manusform så kunde jag konstatera att själva hantverket inte var denne mångsidige mans starka sida…”

Vidare:

”Och jag kunde konstatera – och jag skriver inte detta för att på något sätt nedvärdera denne begåvade man – att skriva kunde han helt enkelt inte. Språket var struttigt, ordföljden ofta fel, meningsbyggnaden enkelspårig och syntaxen ibland helt galen – alltså ett språk som måste skrivas om för att fungera professionellt...”

Detta kan vara sant. Eller inte. Jag vet inte, jag var inte där.

Men det är också det enda som skulle kunna vara av eventuellt intresse även om jag inte vet för vem.

Resten av texten är ett retoriskt tjuvknep.

Först bygger Hellberg upp Stieg Larsson som en god researcher och faktagranskare för att sedan kontrastera med hur dålig journalist Stieg Larsson var. Senare i texten lanserar han, med hänvisning till sina knappt 30 år gamla erfarenheter, att det är Eva Gabrielsson som skrivit böckerna. Utan några som helst bevis. Bara sina egna aningar. Han använder Kurdo Baksi på ett retoriskt fult sätt som en bekräftelse.

”… Jag frågar Kurdo Baksi rakt av om han tror att det är Stiegs livskamrat Eva Gabrielsson som skrivit böckerna medan Stieg stått för idé, fakta, research och story. Det är ju ingen ovanlig arbetsfördelning bland kända författarpar. Det skulle då också bättre förklara den bittra arvstvisten mellan Eva Gabrielsson och Stiegs far och bror.

Baksis svar är förvånansvärt detaljerat:

– Det är ingen dålig teori, det är klart spännande. Stieg sa aldrig något till mig om att Eva skulle ha hjälpt honom, men hon har antytt för mig att hon skulle ha bidragit på något sätt.

Jag har sökt ställa dessa frågor till Eva Gabrielsson, men hon avböjer vänligt en intervju…”

Det ovan skrivna är ett intellektuellt svineri och borde ha korrigerats på DN. Någon borde ställt sig frågan om sannning och relevans och om intellektuell stringens. Men kanske DN inte har den rutinen att någon läser de texter deras reportrar skriver?

Jag anar att det är så eftersom man dessutom översatt den till engelska för att få internationell spridning. Det är ju en sensation och DN behöver vässa sitt varumärke.

Men nej DN. Det är ett journalistiskt haveri från er sida. Det här är i stället startskottet på en debatt som kommer att vandra jorden runt där alla jordens konspirationsteoretiker kommer att hävda att Stieg Larsson inte har skrivit sina egna böcker.

Jag utgår, för att få en hyfsad debatt, från att Anders Hellberg minns rätt när han skriver sin drapa. Stieg Larsson var inte en särskilt bra skribent när han jobbade som grafiker på TT. Men det är Anders Hellbergs åsikt, inte fakta. Kanske var det så.

Men, för Guds skull, det var knappt 30 år sedan. Och Stieg larsson började skriva på Millennium-triologin i början av 2000-talet, 20 år efter mötet med Anders Hellberg. Författarskap hinner leva och dö på den tiden.

Alla som arbetar med ord och skrivande, inklusive ledningen på DN, vet att det är en läroprocess och att man på 30 år kan komma långt.

Jag vet, jag kunde inte ens skriva ett brev när jag började på journalisthögskolan 1987. Min styrka låg i att jag hade läst mycket och fann en egen ton.

Dessutom verkar Hellberg inte veta något om författande och hur böcker kommer till. Varför redaktörer är viktiga, vad de gör och varför de behövs. Det finns ytterst få, om ens några författare som inte behöver redigeras språkligt. Ofta i rätt stor omfattning. Med samma logik som Hellberg visar i sin artikel skulle han kunna skåpa ut de flesta författare, om han fick se deras manus.

Hellberg har ingenting på fötterna när han försöker ta heder och ära av Stieg Larsson, inte ens ett logiskt tänkande.

För det är det Anders Hellberg gör, tar heder och ära av Stieg Larsson, även om han bedyrar motsatsen.

Bara några ord om John-Henri Holmberg. Det var han som, på bokmässan i Göteborg hösten 2004 när Stieg Larssons böcker ännu bara fanns i manusform, sa till mig att ”Jag har läst en svensk författare som kommer att bli större än Henning Mankell i världen.” Han sa det i en tid när Mankell inte hade några medtävlare om den positionen. Det var ett uttalande som, sagt av nästan vem som helst annars, skulle väckt löje hos mig. Men jag litade och litar, av erfarenhet, på John-Henris omdöme och beslöt mig följa upp uttalandet.

Det var det som ledde till att jag fick göra den, tyvärr, enda intervjun som finns med Stieg Larsson där han pratar om sina böcker.

Läs också: Den enda intervjun med Stieg Larsson om hans författarskap. 

Läs också: Eva Gabrielssons artikel om Stieg Larssons författarskap i deckartidskriften Jury 07-01.