En riktigt bra bok får livet att bli spännande

Jag var på säljkonferens i Falkenberg. för JB-gruppen. På kvällens middag utbröt det en applåd och jag såg att det var serveringspersonalen som stod uppradade. Jag ställe mig genast upp och bankade ihop mina händer. Äntligen får arbetarklassen sin välförtjänta klapp. Trodde jag. För sen såg jag ju att det var stjärnkocken som stod där och bugade

Publicerad

Jag var på säljkonferens i Falkenberg. för JB-gruppen. På kvällens middag utbröt det en applåd och jag såg att det var serveringspersonalen som stod uppradade. Jag ställe mig genast upp och bankade ihop mina händer. Äntligen får arbetarklassen sin välförtjänta klapp. Trodde jag. För sen såg jag ju att det var stjärnkocken som stod där och bugade.

Vissa får applåder andra inte. Jag får dem. Min köksarbetande mamma får det inte. Författare får det. Bokhandelsbiträde, bibliotekarier och förläggare får dem inte.Men vi är många som förtjänar dom

Vi som i ena eller andra ändan arbetar med böcker, jobbar inom vårdsektorn. Det är så man kan se det. Också. Visst tror jag på konsten för konstens egen skull. Men ännu mer tror jag på konsten för människans skull.

I grunden är det inte konsumenter som kommer in i bokhandeln, det är människor som har svårt att få sina liv att gå ihop, människor som inte riktigt fått vad dom tycker att dom förtjänar, människor som sliter med sina liv och ibland undrar vad slitet egentligen tjänar till.

Underhållningslitteratur gör sitt jobb. Det är trevligt med spännande böcker som får en att glömma bort ens eget liv lite. Men vad det egentligen handlar om, för oss alla, tror jag, är inte de böcker som får läsaren att glömma bort sitt liv, men som får det att växa.

Det är ju inte glömma våra liv vi vill, utan leva dem. Så bra och starkt och meningsfullt det nu går...  

En bra bok är spännande. Men en riktigt bra bok, får livet att bli det.

Litteratur har den förmågan. Böcker hjälper människor lika handfast som en akutmottagning. Ingenting rör ju en författare så mycket som när en läsare hör av sig och berättar att någon av ens böcker hjälpt.

För när det kommer till kritan, så handlar det inte om sälj.  Det handlar om vård.

Någon i Falkenberg sa, att det inte handlar om vilka böcker som folk vill läsa, utan om vilka de vill köpa. Men nej, det är inte rekvisita eller inredning vi skriver eller säljer, utan böcker. Långt ifrån alla sålda böcker läses, men jag tror att för alla inblandade är de lästa böckerna det som driver oss. Vi är inte helt nöjda med att skriva, förlägga eller sälja böcker, om de inte också blir lästa.

För vi vill hjälpa till. Vi vill att andra människor ska få en hjälp och inspiration av böcker som vi själva fått. Eller hur?

Det är inte det köpta ordet, utan det lästa ordet som förändrar världen.

Jag var en sväng i musikindustrin. Gav ut skiva och höll på, och slogs av hur exremt välutvecklat deras säljtänk är.

Och se hur det har gått med den branschen.

Lås oss aldrig förminska boken till enbart vara. Låt oss aldrig förminska läsaren till enbart konsument. Vi vet att att böcker uppstår ur ett helt annat behov. Vi vet att böcker kan göra mer långt rätt för sig än att bara betala sig.

Jag vet att mina och andras böcker verkligen hjälpt. Och anledningen till det är ju alla ni som i en krass ekonomisk verklighet, gör ert jobb. Dagarna i ända.

Jag får applåder och tackbrev, ni får dem sällan. Men jag eller någon annan författare skulle inte få många tackbrev, och inte en enda läsare skulle kunna skriva det, om det inte var för er. Ni som trycker, säljer och lånar ut böcker.

Det här är inget fjäsk.

Det är en välförtjänt applåd.

Och en påminnelse, om att ert arbete, oavsett kassaslut, bidrar till att människor mår bättre, är mindre sjuka, mindre ledsna och mindre ensamma.

Det tryckta ordet är en jättegammal hit som fortfarande går som smör i solen. Men inte för att det smälter bort, eller hur, utan för att det växer, kränger och tumlar runt!

Boken ska ut.

Men inte för att det är vi som ska bli rika. Utan för att läsaren ska bli det.

Så från en till annan i denna ordbubblande vårdsektor, ställer jag mig upp på mina poetlönköpta skor , smäller ihop mina händer och skriker, ända från magen och med italiensk vibrato på rösten till varenda jävel i ordkrängarbranschen: "Da capo, da capo!"

Powered by Labrador CMS