Rowlingdomen viktig för Sverige

Nyligen vann JK Rowling/Warner Bros målet mot Steven Vander Ark/RDR Books. Tvisten gällde huruvida RDR Books har rätt att ge ut ett uppslagsverk om Harry Potter med material som tidigare publicerats...

Publicerad
Nyligen vann

JK Rowling/Warner Bros målet mot Steven Vander Ark/RDR Books. Tvisten gällde huruvida RDR Books har rätt att ge ut ett uppslagsverk om Harry Potter med material som tidigare publicerats på en webbplats.

Även om amerikansk

rättspraxis inte är densamma som svensk så är detta avgörande oerhört intressant och viktigt för svenska förlag och författare. Upphovsrättens ställning har stärkts ytterligare i USA, och det är med största intresse vi får se vad eventuella processer i högre instans leder till.

RDR Books

hävdade i svaromålet att det hela handlade om »fair use«, som är ett samlingsbegrepp i den amerikanska lagen för allmän begränsning av upphovsrätten.

JK Rowling

ansåg däremot att materialet utgjorde plagiat snarare än ett referensverk, och domstolen höll med om det. Lexikonet inkräktade för mycket på JK Rowlings upphovsrätt för att kunna anses vara ett självständigt referensverk.

Trots fällande dom påpekade även domstolen att författare generellt sett inte har någon rätt att stoppa referensverk och handböcker till sina utgivna verk.

Att detta lexikon

inte föll under »fair use« är fantastiskt för upphovsrättens dignitet och för rättsläget kring utnyttjande av andra personers intellektuella skapande. En dom från en så låg instans som District Court är i och för sig inte prejudicerande, men det markerar ändå att förlag och författare inte får utnyttja andra förlags och författares verk hur som helst.

Citaträtt och yttrandefrihet

är en sak, man måste få recensera, referera och citera andras verk och likaså inspireras av dem, men att bygga ett helt nytt, kommersiellt verk på någon annans upphovsrätt är inte acceptabelt.

Om inte förlag och författare respekterar varandras upphovsrätt, varför ska då allmänheten göra det?

En annan fråga

, som är minst lika intressant, är hur en författares karaktärer får utnyttjas av andra.

Hur hade domstolen ställt sig om Vander Ark faktiskt gjort korrekta källhänvisningar till JK Rowlings böcker – och även lagt till eget material i form av åsikter eller skönlitterära utsvävningar – samtidigt som karaktärernas inarbetade eller registrerade varumärken utgör lexikonets huvudsakliga innehåll?

Hela syftet med

den immaterialrättsliga ensamrätten faller om andra personer kommersiellt kan dra nytta av det som någon annan från början har skapat och byggt till ett starkt varumärke. Gränsen mellan yttrandefrihet och renommé-snyltning är många gånger svårdragen och utökad praxis på området vore önskvärt.

Ett mål som

snart prövas är Warner Brothers som har stämt filmskaparna bakom den indiska filmen »Hari Puttar - A Comedy of Terrors« och förhoppningsvis berör domstolen då också varumärkes-frågan, och även stärker kreatörens rätt till sitt eget skapande.

KAROLINA LASSBO
JURIST SVENSKA FÖRLÄGGAREFÖRENINGEN
Powered by Labrador CMS