När jag i tonåren kom till Sverige tillsammans med mamma, pappa och mina sju syskon hamnade vi mitt i Sveriges kulturella hjärta, nämligen Dalarna. Det var midsommar med folkdans, sill, potatis och hembränt. Det var Vasaloppet, dalahästar, blommiga träskor och fantastisk natur så långt ögat kunde se. Här träffade jag mina första svenska vänner som kallades dalkullor och dalmasar. Vi spelade fotboll, innebandy, volleyboll ihop. Livet i det idylliska landet flöt på, efter tre år började jag känna mig hemma och kallade mig till och med dalmas.
