Orden är en lera att knåda

Det var en kväll när jag skulle lägga min pojke Andreas. Han var bara fyra år och låg i sin säng och skulle precis till att somna in när han lite sluddrande sa:– Pappa i somnar ska jag bada.Därefter somnade han.Jag är ännu inte helt säker på om han verkligen sa somnar eller om jag hörde fel. Hur det nu än var så började det där ordet ringa inne i mitt huvud.SOMNAR, vilken ovanligt skön årstid man får både sova och bada på en gång!Finns det kanske fler sådana årstider? Och så efter en tid kom denna ramsa ur mitt huvud:Nya årstiderI somnar ska jag snarkbada.I röst ska jag lyssna på löven.I hår ska jag kamma gräset.I slintras råkade jag säga snöskorpaoch det fick jag, fast jag vet att detheter skare.Den här årstidsramsan väckte en sån rolig lust inom mej som jag fortfarande kan känna i magropen. Lusten att bråka med bokstäver och ord.