Spelare och arbetare

När jag först fick ett hedersomnämnande och året därefter vann första pris i gymnasieföreningens litteraturpristävling var det som en bekräftelse. En framtid som författare och kulturjournalis...

När jag först fick ett hedersomnämnande och året därefter vann första pris i gymnasieföreningens litteraturpristävling var det som en bekräftelse. En framtid som författare och kulturjournalist! Innan vinfläckarna hunnit torka på studentmössan hade jag lyckats få till stånd ett möte med Expressens chefredaktör Vrigstad. Jag hade tänkt att han skulle ordna med min praktik. Men något kom emellan. Istället blev det över trettio år som ledare och managementkonsult i förvaltning och näringsliv. Och ett par bra böcker blev det också, men bara facklitteratur.Intressanta lednings- och utvecklingsproblem har varit mina ständiga följeslagare. Jag har fått lära hur det går till när beslut fattas och när förändringar genomförs. Jag har också fått lära mig hur pojkarna gör när de slåss om makten (ja, det är mest pojkar som gör det). Så har jag sett en och annan stor elefant dansa. Ibland var turerna mycket imponerande, ibland…Den en gång idealistiska gymnasisten hade inbillat sig att myndigheters beslut alltid var rationella och ämnade för allas bästa och att företagen lika rationellt skapade värde för sina kunder. Jo, oftast var det väl så, men egentligen finns det inte företag och myndigheter. Nej, det finns människor. Och denna varelse tenderar ganska ofta att bli rationell utifrån sitt personliga perspektiv, sina egna önskemål, även när dessa inte står i samklang med det som är rationellt för myndigheten eller företaget. Därför kan vissa beslut verka svårförståeliga vid en första anblick.Men besluten följer en glasklar logik även om man ibland måste ta sig igenom dimridåer eller glättade förpackningar innan man hittar den.Så på denna arena gäller det att förstå vilka som är spelarna och vilka som är de trogna arbetarna i vår Herres vingård. Ofta är de på ytan förvillande lika.I min debutroman får vi möta några spelare som inte ber vår Herres bön, som de fick lära sig den i skolan. De följer istället sin egen logik, ”…ty riket är mitt”. Så ruskiga händelser som i romanen har jag inte upplevt, även om jag sett människor passera förbjudna gränser och också gå i döden. Jag skriver inte om dessa. Men en gammal sanning slår mig: verkligheten överträffar dikten. Möjligen behöver den lite längre tid. För egen del har jag inte tid med en bok som är tråkig och jag tror många är precis som jag själv.Det är härligt med en bra historia, lite spänning, att få komma andra människor nära och i smyg få läsa deras innersta tankar. Jag försöker helt fräckt skriva sådant jag själv vill läsa.En thriller är en bra form för en berättelse. Karaktärerna kan ta ut svängarna, spänningen är ett grundmoment och reflektionen en krydda. Dessutom finns plats för den svärta som hör livet till.

Henrik Fock:Ty riket är mitt,

Vill du läsa vidare?

Teckna en digital prenumeration för att ta del av denna artikel och allt annat på Svb.se.

Helår Digitalt

1480 kr

Köpa

Prova på 2 månader

199 kr

Köpa

Powered by Labrador CMS