Tillbaka
2010-03-19

En bra rygg förlänger livet

Bokomslag präglas just nu av jakten på »äkta vara«: patinerat och retro är hett. Nina Ulmaja, designansvarig på Albert Bonniers förlag, är trendspanare och går en balansgång mellan det unika och det kommersiellt gångbara.

Sara Djurberg

rong>Hur många är med och bestämmer hur ett omslag ska se ut?

– Hos oss är vi fem som träffas: marknadsansvarig, förläggare, litterär chef, redaktionschef och jag. Vi har omslagsmöten åtta gånger om året där vi försöker hitta rätt formgivare och nivå för boken. När vi fått skisser väljer vi det vi tycker är bäst utifrån allas yrkeskunskaper.

Vad tycker ni olika om?

– Vi har mycket diskussioner om genreböckerna, om ett omslag är tillräckligt kommersiellt eller för kommersiellt – eller för svårt och smalt. Nästan varje omgång är det någon bok som jag känner »åh, skulle den se ut så där?« för. Men okej, tänker jag, det finns de som vet bättre hur den typen av bok ska se ut. Men ofta är vi väldigt samstämmiga. Att göra omslag som sticker ut inom spänningslitteratur och underhållningslitteratur för kvinnor är det allra svåraste: att vara estetisk, säljande, nyskapande och samtidigt behålla värdena som målgruppen uppskattar. Och så ska de funka både i bokhandel och bokklubb, som är lite mer konventionellt.

Vilka är trenderna nu?

– Autenticitet är en stark trend. Precis som inom mat och andra områden letar man efter »äkta vara«. Till exempel har Natur & Kulturs bok Smärtpunkten ett handskrivet manusblad på omslaget, och omslaget till Kjell Westös Gå inte ensam ut i natten, är patinerat och av obestruket papper. Det är medvetet gjort så att det ska se slitet ut.

Finns det nån trend du ogillar?

– En trend som jag önskar man kunde sätta stopp för är »trashtypon«, en söndertrasad, fläckig typografi, som jag tror startade med Mari Jungstedts böcker för ett par år sedan. Då var det bra och stack ut, men nu har efter­aparna blivit för många.

Hur hittar du rätt form till en bok?

– Jag läser på ett speciellt sätt och letar efter en stämning eller känsla. Med Lars Noréns dagbok försökte jag hitta ett material som var nästan som han. Det blev svart naturkartong, som skulle kunna åldras lika snyggt som en linnekavaj. Där finns en råhet och kvalitet på samma gång. Och eftersom det är en dagbok ska det kännas privat och hemligt, man ska bli nyfiken. Sen förstås, har du en 5,2 centimeter bred rygg, så använd den för sjutton! All text lades där.

Vad kan man göra med ryggen?

– Rätt mycket. Gå till ett antikvariat och titta på ryggar på gamla skinnband, där man har dekorerat dem med stjärnor och band. Det är en liten, men jätteviktig säljyta. Speciellt i dessa tider när man pratar om vikten av att synas och skicka säljsignaler.

Men bokhandeln frontar ju de flesta böcker?

– I tre månader, ja, sen försvinner de. Jag tror man förlänger livslängden om de har högt uppmärksamhetsvärde även på ryggen, som till exempel den här randiga ryggen på Efter arbetsschema.

På anglosaxiska böcker kan man se fjädrar på chick litt eller gräs på en fotbollsbok. Blir det vanligare här också?

– Visst håller vi på med det också, men mycket mindre. Ett förlag som jobbar med spännande material är Modernista. Men för ett stort förlag försvårar det processen, man måste välja material och ett tryckeri som klarar det. Därför ska vi heller inte ägna oss så mycket åt det. Jag propagerar för obestruket papper av hänsyn till miljön. Jag skulle önska att de externa formgivarna blir mer miljömedvetna.

Vilka titlar får mest resurser?

– Det är sådant vi diskuterar: ska vi ge den här boken en extra skjuts för att den ska synas i sin genre eller är det en standardbok där köparen vill åt texten, men inte så mycket utöver det? Sista kulan sparar jag åt grannen har sålt jättebra för att vara en debutant. Där är både jag och marknadsansvarig överens om att omslaget är en av förklaringarna. Den har en sträv säckvävsyta, tanken var att den skulle se ut att komma från skyttegravarna på Balkan.

Så omslagen har blivit viktigare?

– Ja, och diskussionerna om omslagen har blivit mycket viktigare på förlagen också.

Hur påverkas omslag av e-böckernas frammarsch?

– Jag tror att den taktila upplevelsen av en bok blir ännu viktigare när e-boken verkligen börjar ta marknad. Det blir två parallella spår, e-boken och den fysiska boken, som kommer att leva sida vid sida.

 

Nina Ulmaja

Yrke: Designansvarig på Alberts Bonniers förlag och Bonnier Fakta sedan 2005.

Tidigare frilansande formgivare och lektor i grafisk design på Konstfack i Stockholm.

Formger: ett par böcker om året och ett tiotal omslag.

Pris: Fick bland annat pris i designtävlingen Kolla! 2009 och av Internationella Stiftelsen för Bokkonst i Leipzig för designen av En dramatikers dagbok.

Gillar formatet flexiband: »Det har jag propagerat länge för. Det är en flirt med pocketpubliken: en oöm bok som man kan ha i väskan utan att skyddsomslaget går sönder, samtidigt som det är en riktig bok med bra papper och kapitälband.«

2019-02-14

Lönerna i branschen – listorna 2019

Varje år undersöker SvB löneutvecklingen i branschen. Underlaget består av cirka 700 personers löner verksamma inom förlag, bokhandel, distribution och agenturer.

SvB

Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.

eller Prenumerera