Tillbaka
2018-12-14

Formar sitt eget utbud

PÅ PLATS: Adlibris Göteborgsbutik har inte gjort mycket väsen av sig och genom skyltfönstret kan man missta den för något annat än en bokhandel. Men den växer.

Lars Schmidt

Ett år gammal och tio steg från SF-bokhandeln har Adlibris butik i hörnet av Kungsgatan och Magasinsgatan sakta börjat sippra in i de bokköpande göteborgarnas medvetande. En normal vardag handlar 700 kunder i butiken, på lördagar uppåt 1 000.
– Den växer organiskt, säger butikschefen Jessica Claesson.

2019 ska butiken gå runt, är planen. Så mycket mer än så behövs inte. I Adlibris fysiska butiker räknas värdet inte bara i pengar: Kunderna ska få träffa personalen, hålla i böckerna, få svar på sina frågor och – inte minst – kunna köpa med sig böcker direkt.

Priserna i butiken är »samma som på nätet«. Utöver det behöver man inte fylla lokalen med skyltar som skriker ut lågpris eftersom de flesta kunder vet att nätpriser betyder lägre priser. Pocketböckerna, butikens största kategori både i antal och kronor, kostar till exempel mellan 55 och 58 kronor. Nya romaner ofta under 200 kronor.
– Många kunder är medvetna om prisskillnaderna, säger Jessica Claesson.

Hon anställdes som butiks­chef redan innan butiken öppnades. Hade läst service management med inriktning på detaljhandel vid Lunds universitet och sedan jobbat på Stadium. Hade också 5–6 års extrajobb i Ruckmans bokhandel i Stenungsund i bagaget.
– Jag har alltid läst mycket, det är mitt stora grundintresse, säger hon.

Vi står framför den långa pockethyllan. En snaggad man i bylsig dunjacka kommer fram.
– Jag betalade men fick inget kvitto, säger han anklagande.

Jessica Claesson ler. Jag ska hjälpa dig, säger hon snabbt och går före bort till disken där kunderna själva kan skanna av sina köp. Hon knappar på datorn och mannen får sitt kvitto.

Självskanningskassorna är populära, särskilt bland kunder som kommer in under lunchen för ett snabbt köp, säger Jessica Claesson.

Blir det stort svinn?
– Inte så stort … och svinn finns ju i alla butiker.

Så gott som alla boktitlar frontas. Det kräver mycket hyllplats och minskar möjligheten till ett bredare sortiment. Men tanken är att butiken ska förmedla samma känsla som nätet, där omslaget är enda illustrationen. Böcker som visar framsidan säljer dessutom mycket bättre.

Det är särskilt tydligt med coffe table-böckerna som göteborgsbutiken satsar hårt på. Väggen bakom den största kassadisken är täckt av hyllor med frontade backlisttitlar som Tom Ford från presentboksförlaget Rizzolo, fotoboken Abba, och praktverket Josef Frank. Blädderböcker som passar som presenter.

Jessica Claesson skrattar.
– Och många köper böcker som inredning. Det är kul att hjälpa till att färgmatcha folks hem med omslag.

Hon har full frihet att bestämma butikens sortiment och får ta in allt som finns att beställa från Adlibris lager i Morgongåva. Urvalet sker via en kombination av vad som säljer bra på Adlibris sajt och vad som säljer bra i butiken.

Det är därför böcker som övriga Sverige knappt hört talas om exponeras i butiken. Bland storsäljarna finns titlar som Anders Forsbergs Linje 3 – en spårväg till Majorna från Trafik-nostalgiska förlaget, Anders Hilmerssons Göteborgarnas promenadguide och göteborgskrogen The Barns Från Amerika till Svea.
– Vi hör vad som efterfrågas, ser vad som går, och beställer efter det. Jag tror att butiken blir bättre av det. Samtidigt är vi såklart topplistedrivna, säger Jessica Claesson.

Göteborgsbutiken heter fortfarande Adlibris Marknad – namnet man valde för att signalera att man inte bara säljer böcker. Totalt består sortimentet av cirka 8 000 artiklar, varav 70 procent boktitlar och resten »non books«.

Snart försvinner »Marknad« ur namnet, men spel, pyssel, köksprodukter och framför allt garn kommer fortsätta att uppta en stor del av ytan. Och försäljningsmässigt är garn största kategorin inom non books, och ökande.

En gång i månaden har butiken stickcafé tillsammans med lokalgrannen Berzelii Choklad. Författarbesök är mer sällsynta.
– Rena signeringar tror vi inte lockar lika mycket längre. Hellre upplevelser, författare som kommer och berättar. Men det är mycket jobb och det gäller att nå ut i bruset, säger Jessica Claesson.

FAKTA

Tre tips för att få bokälskare att känna sig hemma i en butik med mycket spel och garn:

Ha bokanknytning i allt du gör. Sälj vinglas tillsammans med vinböcker, stickböcker med garn.

Satsa på personal med kunskap och passion för böcker. Alla ska tycka om att läsa.

När kunden lyfter blicken i butiken, ska böcker kännas som tyngdpunkten. Bokbord och hyllor mot bakväggen skapar bokhandelskänsla.

Adlibris Göteborg

Grundades: 2017.

Ligger: Hörnet Kungsgatan/Magasinsgatan.

Antal titlar i sortimentet: Närmare 5 000.

Andel non books: 30 procent. Bland annat garn, köksprodukter och spel.

2019-03-15

Bankdirektör Malm

Mats Malm, Akademiledamot och föreståndare för Litteraturbanken, vill digitalisera hela den svenska litteraturen. Men det går ganska trögt.

Lars Schmidt

Varför är det viktigt att alla böcker digitaliseras?
– Tillgängligheten! Det är en fråga om demokrati. Vi har alla fått bilder av historien via några få författare som ingår i en kanon. Vi vet jättemycket om vad Strindberg tyckte om samhället och äktenskapet på sin tid, men vi vet ju ingenting om vad till exempel mainstreamförfattarna tyckte. Om all litteratur digitaliseras och blir tillgänglig kan vi bilda oss vår egen uppfattning.

Vad är felet med att bara få de stora författarnas bild?
– De stora avvek i regel från sin samtid. Om all litteratur är tillgänglig kan man smita förbi kanon och få reda på mer om vilka föreställningar som fanns och vilka problem som gestaltades.

Räcker det med skönlitteraturen?
– Det finns ingen anledning att stanna vid den. Allt ska digitaliseras, tycker jag. Det är en stor uppgift, men det måste vara målet. Så långt det är möjligt med hänsyn till rättigheter, förstås.

Hur långt har ni kommit?
– I dag är det lite under 4 000 böcker som är digitaliserade hos oss, varav 1 000 finns som e-bok. De övriga är pdf:er. Sedan har vi beställt ytterligare ungefär 3 000 böcker från 1870 till 1910 – den underbara perioden då Sverige industrialiserades och medlen för transport och kommunikation förändrades radikalt. En helt central del i vår kulturhistoria som kommer att utgöra basen i ett särskilt »industriområde« i Litteraturbanken.

Ni erbjuder litteraturen »i noga kontrollerad form« – vad betyder det?
– Man får ganska många fel med ocr-läsning. Särskilt i böcker tryckta före 1850, när det var frakturstil. Kolla till exempel i Google books, där det är massor med fel. Men de vi har som epub är noga kontrollerade. Andra är pdf:er av tryckta utgåvor med sökbar men inte korrekturläst text. Och vi tar i regel förstaupplagan, som gjort tydligast sociologiskt intryck.

Om alla böcker utgivna i Sverige skulle digitaliseras – hur många handlar det om?
– En miljon ungefär. I Norge är det en halv miljon och de har gjort det! Varenda bok som är utgiven och tryckt fram till år 2000 är digitaliserad. Norge är unikt. Och nu är de på väg att göra samma sak med alla tidningar.

Varför går det så sakta här?
– Sverige har inte lagt några offentliga medel på systematisk digitalisering. Det är märkligt – på regeringens hemsida står att »Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter«. Men omvärlden har gått ifrån oss, vi är på en jumboplats. Det vore en billig insats att tillgängliggöra källan till vår historia, men det har man struntat i.

Hur finansieras Litteraturbanken i dag?
– Av Svenska Akademien, som är huvudsponsor, och Vitterhetsakademien. Men nästa år slutar Vitterhetsakademien, så då får vi se hur det går. Det kostar omkring sex miljoner kronor per år och vi har inga garantier från 2020. Men jag har svårt att tänka mig att vi måste stänga. Jag hoppas på att Biblioteksutredningen ska kunna peka ut en lösning. De har många tankar om hur man ska öppna upp det litterära kulturarvet.

Hur löser ni frågan om upphovsrätten till böckerna?
– Det är också ett problem. Vi har förhandlat med Alis (serviceorganisation för upphovspersoners rättigheter, reds anm.) men de krävde alldeles för hög ersättning. Ramavtalet var så dyrt att vi sade upp det. I stället förhandlar vi direkt med rättighetsinnehavarna och förlagen om verk där rättigheterna inte har gått ut.

Ni har inte bara originalutgåvor av böckerna, utan också vetenskapliga och kommenterade utgåvor, presentationer och vägledningar.
– Tanken är att man ska kunna läsa in sig på till exempel den tidiga svenska kriminalberättelsen eller barnlitteraturens utveckling.

Vilka är »man«?
– Det är både vår styrka och svaghet att vi har en otroligt bred målgrupp. Men tanken är att vara en plats för arbete, studier och förströelse för alla.

Hur många använder Litteraturbanken?
– Mellan 1 500 och 2 000 unika besökare per dag. De flesta från Sverige – det är bibliotek, forskare, skolor. Vi håller på att bygga en skolsajt, så att eleverna kan använda Litteraturbanken för att läsa klassiker som Selma Lagerlöf. Och det är Ebberöds bank – ju mer folk tar ut, desto gladare blir vi.

FAKTA

Tre detaljer om Litteraturbanken:

Litteraturen är fritt tillgänglig för alla. Böckerna finns läsbara och sökbara på webbplatsen, och nära tusen titlar kan sparas ner till läs­plattor och mobiltelefoner.

Litteraturbanken ser som sitt främsta uppdrag den äldre litteraturen, som ofta saknas i handeln och är svår att finna. Litteraturbanken är inte en kommersiell aktör och vill inte konkurrera med förlagen.

Tanken är inte att digitala böcker ska ersätta traditionella böcker, utan att de ska ge oss nya vägar för att förstå och tillgodogöra oss vårt litterära kulturarv.

Det här är Litteraturbanken:

Initiativet till Litteraturbanken kom från författaren Sven Lindqvist. I boken Ökendykarna, 1990, beskriver han hur han i ökenstaden Timimoun i Algeriet fick idén: Här skulle jag tillbringa vintrarna på hotell El Gourara med min ordbehandlare och ett litet diskettbibliotek med den moderna egoismens klassiker från Hobbes till Huysmans. Och snart nog alla andra texter on line från Europas samtliga nationalbibliotek och databaser. Sven Lindqvist fick Horace Engdahl att tända på idén och 2002 fick Johan Svedjedal Akademiens uppdrag att utreda förutsättningarna. Två år senare startades Litteraturbanken som ett samarbete mellan Svenska Akademien, Kungliga biblioteket och Språkbanken vid Göteborgs universitet.