Tillbaka
2018-04-06

Framtidens fysiska bokhandel

Artificiell intelligens och big data driver försäljningen för nätbokhandeln. Men hur ser framtiden ut för den fysiska bokhandeln? SvB tittar i kristallkulan och ser en teknikdriven försäljning som påminner om webbens – samt gratis kaffe.

Philip Wallin

Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.

eller Prenumerera
2019-03-15

Bankdirektör Malm

Mats Malm, Akademiledamot och föreståndare för Litteraturbanken, vill digitalisera hela den svenska litteraturen. Men det går ganska trögt.

Lars Schmidt

Varför är det viktigt att alla böcker digitaliseras?
– Tillgängligheten! Det är en fråga om demokrati. Vi har alla fått bilder av historien via några få författare som ingår i en kanon. Vi vet jättemycket om vad Strindberg tyckte om samhället och äktenskapet på sin tid, men vi vet ju ingenting om vad till exempel mainstreamförfattarna tyckte. Om all litteratur digitaliseras och blir tillgänglig kan vi bilda oss vår egen uppfattning.

Vad är felet med att bara få de stora författarnas bild?
– De stora avvek i regel från sin samtid. Om all litteratur är tillgänglig kan man smita förbi kanon och få reda på mer om vilka föreställningar som fanns och vilka problem som gestaltades.

Räcker det med skönlitteraturen?
– Det finns ingen anledning att stanna vid den. Allt ska digitaliseras, tycker jag. Det är en stor uppgift, men det måste vara målet. Så långt det är möjligt med hänsyn till rättigheter, förstås.

Hur långt har ni kommit?
– I dag är det lite under 4 000 böcker som är digitaliserade hos oss, varav 1 000 finns som e-bok. De övriga är pdf:er. Sedan har vi beställt ytterligare ungefär 3 000 böcker från 1870 till 1910 – den underbara perioden då Sverige industrialiserades och medlen för transport och kommunikation förändrades radikalt. En helt central del i vår kulturhistoria som kommer att utgöra basen i ett särskilt »industriområde« i Litteraturbanken.

Ni erbjuder litteraturen »i noga kontrollerad form« – vad betyder det?
– Man får ganska många fel med ocr-läsning. Särskilt i böcker tryckta före 1850, när det var frakturstil. Kolla till exempel i Google books, där det är massor med fel. Men de vi har som epub är noga kontrollerade. Andra är pdf:er av tryckta utgåvor med sökbar men inte korrekturläst text. Och vi tar i regel förstaupplagan, som gjort tydligast sociologiskt intryck.

Om alla böcker utgivna i Sverige skulle digitaliseras – hur många handlar det om?
– En miljon ungefär. I Norge är det en halv miljon och de har gjort det! Varenda bok som är utgiven och tryckt fram till år 2000 är digitaliserad. Norge är unikt. Och nu är de på väg att göra samma sak med alla tidningar.

Varför går det så sakta här?
– Sverige har inte lagt några offentliga medel på systematisk digitalisering. Det är märkligt – på regeringens hemsida står att »Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter«. Men omvärlden har gått ifrån oss, vi är på en jumboplats. Det vore en billig insats att tillgängliggöra källan till vår historia, men det har man struntat i.

Hur finansieras Litteraturbanken i dag?
– Av Svenska Akademien, som är huvudsponsor, och Vitterhetsakademien. Men nästa år slutar Vitterhetsakademien, så då får vi se hur det går. Det kostar omkring sex miljoner kronor per år och vi har inga garantier från 2020. Men jag har svårt att tänka mig att vi måste stänga. Jag hoppas på att Biblioteksutredningen ska kunna peka ut en lösning. De har många tankar om hur man ska öppna upp det litterära kulturarvet.

Hur löser ni frågan om upphovsrätten till böckerna?
– Det är också ett problem. Vi har förhandlat med Alis (serviceorganisation för upphovspersoners rättigheter, reds anm.) men de krävde alldeles för hög ersättning. Ramavtalet var så dyrt att vi sade upp det. I stället förhandlar vi direkt med rättighetsinnehavarna och förlagen om verk där rättigheterna inte har gått ut.

Ni har inte bara originalutgåvor av böckerna, utan också vetenskapliga och kommenterade utgåvor, presentationer och vägledningar.
– Tanken är att man ska kunna läsa in sig på till exempel den tidiga svenska kriminalberättelsen eller barnlitteraturens utveckling.

Vilka är »man«?
– Det är både vår styrka och svaghet att vi har en otroligt bred målgrupp. Men tanken är att vara en plats för arbete, studier och förströelse för alla.

Hur många använder Litteraturbanken?
– Mellan 1 500 och 2 000 unika besökare per dag. De flesta från Sverige – det är bibliotek, forskare, skolor. Vi håller på att bygga en skolsajt, så att eleverna kan använda Litteraturbanken för att läsa klassiker som Selma Lagerlöf. Och det är Ebberöds bank – ju mer folk tar ut, desto gladare blir vi.

FAKTA

Tre detaljer om Litteraturbanken:

Litteraturen är fritt tillgänglig för alla. Böckerna finns läsbara och sökbara på webbplatsen, och nära tusen titlar kan sparas ner till läs­plattor och mobiltelefoner.

Litteraturbanken ser som sitt främsta uppdrag den äldre litteraturen, som ofta saknas i handeln och är svår att finna. Litteraturbanken är inte en kommersiell aktör och vill inte konkurrera med förlagen.

Tanken är inte att digitala böcker ska ersätta traditionella böcker, utan att de ska ge oss nya vägar för att förstå och tillgodogöra oss vårt litterära kulturarv.

Det här är Litteraturbanken:

Initiativet till Litteraturbanken kom från författaren Sven Lindqvist. I boken Ökendykarna, 1990, beskriver han hur han i ökenstaden Timimoun i Algeriet fick idén: Här skulle jag tillbringa vintrarna på hotell El Gourara med min ordbehandlare och ett litet diskettbibliotek med den moderna egoismens klassiker från Hobbes till Huysmans. Och snart nog alla andra texter on line från Europas samtliga nationalbibliotek och databaser. Sven Lindqvist fick Horace Engdahl att tända på idén och 2002 fick Johan Svedjedal Akademiens uppdrag att utreda förutsättningarna. Två år senare startades Litteraturbanken som ett samarbete mellan Svenska Akademien, Kungliga biblioteket och Språkbanken vid Göteborgs universitet.