Tillbaka

Den första »avfällingen«

2008-02-26
av Lasse Winkler
Björn Linnell började sin karriär i förlagsbranschen som utgivningschef på Norstedts, gjorde det på den tiden onämnbara och gick vidare till Bonniers, tog sedan ett tioårigt uppehåll som frilansare innan han blev »senior advisor« på Natur & Kultur

Du är helt ensam om att ha gjort den här resan?
– Ja, så är det nog. Åtminstone på chefsnivå.
Du lämnade Norstedts för Bonniers 1997 under en tid då det egentligen var otänkbart. Hur uppfattades det?
– Det var som att gå från Djurgården till AIK. Men världen var mindre då och antalet aktörer färre.
Du lämnade en chefspost för en annan?
– Ja, jag var utgivningschef på Norstedts när jag fick frågan från Bonniers om jag ville bli chef på Alba efter Daniel Hjort. Ett litet men ytterst framgångsrikt litterärt förlag. Men varför skulle jag byta till ett mindre förlag? Jag tackade nej först. Men så slog man ihop Bonnier Fakta med Bonnier Alba och skapade ett nytt förlag.
Hur gick det till när du lämnade Norstedts?
– Vi skulle tillfälligt lämna Riddarholmen för Skeppsbron på grund av renovering. Alla våra saker var nerpackade i lådor. Jag gick in till Gunnar Ahlström (vd på Norstedts vid den tiden) och sa att jag inte skulle packa upp.
Sedan blev det Bonnier Alba. Vad gjorde du där?
– Det som fick mig att lämna Norstedts var möjligheten att inom ramarna för Bonniers vara med om att starta ett »nytt« förlag. Det var ett förslag man inte kunde säga nej till. Det var ett litterärt förlag med fackboksutgivning som låg i frontlinjen. Vi gav ut allt från Stig Larsson till Anna Bergenström.
Sedan fick du gå från Bonnier Alba?
– Jag slutade där 1997. Kerstin Angelin och jag kom överens om att jag skulle sluta. Det var en ömsesidig trötthet. Abbe (Bonnier) hade lämnat förlaget innan mig.
Vad låg bakom din trötthet den gången?
– Om jag ska vara riktigt ärlig så tror jag att det var fåfänga. Jag ville börja skriva själv. Jag hade ju alltid hållit på att skriva som kritiker innan. Och jag har hela mitt liv umgåtts med konstnärer och författare. Jag har aldrig varit inne i direktörssvängen.
I stället blev det frilansande under många år?
– Ja, först tog jag det lugnt och var hemma med barnen och lagade mat. Jag hade ju ett bra avgångsvederlag. Sedan arbetade jag en del med Moderna Tider och en hel del med tv. Dessutom var jag inblandad i ett par bokprojekt.
Det höll på i nästan tio år. Vad hände sedan?
– Jag hade nog tänkt fortsätta med det. Men så kom det här jobbet som en blixt från klar himmel. Jag gjorde en del jobb för olika förlag där jag satt i referensgrupper och diskuterade utgivning och var inblandad i någon chefsutbildning. Så ringde Eva Swartz och frågade om jag ville diskutera Natur&Kultur någon dag. En månad senare ringde hon och frågade om jag ville bli »senior advisor« på förlaget. Jag skulle hjälpa förlaget i utgivningsfrågor och hjälpa till med Natur&Kulturs stiftelse.
Det var ett erbjudande du inte kunde säga nej till?
– Det kändes roligt att få vara med och bygga om Natur & Kultur som är ett otroligt solitt förlag men som var lite vagt. De har gett ut fina fackböcker men fanns inte med i samhällsdebatten. Något som de av tradition varit bra på.
Hur tänker du att det ska ske?
– I år ger vi till exempel ut Ian Buruma och Gellert Tamas nya bok. Det är markeringar från vår sida om vilken typ av böcker vi vill ge ut. Och jag ska vara med och göra stiftelsen synligare. Numera är det skarpa gränser mellan förlag och stiftelse. Förlaget ska gå med vinst. Vi ska dra in pengar till stiftelsen så de kan verka. Så var det inte tidigare.
Du har varit hos »alla«. Vilka är dina erfarenheter?
– Jag trodde inte, när jag kom in i förlagsvärlden igen, att den förändrats så mycket som den gjort medan jag varit borta. När jag slutade hos Bonniers hade nätbokhandeln precis startat. Sedan dess har också agenterna etablerat sig. Författare byter förlag. Redaktörer byter också förlag lätt. Det är inte så uppseendeväckande längre. Den här otroheten kommer att öka.
– Hade jag väntat några år så hade min kunskap varit för gammal. Det tänker jag på hela tiden och jag måste vara observant på det. Förläggeri kan jag, det har inte ändrat sig så mycket. Men utvecklingen av de nya försäljningskanalerna och liknande saker måste jag lära mig igen.
Hur menar du?
– På Norstedts och Bonniers fanns det, under min tid, två försäljningskanaler. Det fanns bokhandelsböcker och så fanns det bokklubbsböcker som var volym- och marginalförstärkande. Nu finns det så många fler kanaler. Men också en helt annan typ av böcker. Man måste tänka på kanalerna mycket mer i dag.
Vilka är dina viktigaste erfarenheter?
– Hur man blir en bra förläggare. Man ska inte vara originell. Ju originellare smak eller tycke man har ju sämre förläggare blir man. Om man inte är förläggare för en nischad utgivning så klart.

Fakta Björn Linnell
Kulturjournalist bland annat Expressen 1981-1986
Utgivningschef Norstedts 1986-1991     
Förläggare Bonnier Alba 1991-1997
Frilans (TV, tidskrifter, tidningar) 1997-2006
Ordförande Svenska PEN 2005-
Senior advisor N&K förlag och stiftelse 2006-

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.