Författarförbundet missnöjt med upphovsrättsutredning
100305 | Sara Djurberg
nyheter: Upphovsrättsutredningen ser ut att bli ett bakslag för Författarförbundet, som hade hoppats på förhandlingsrätt och tvingande regler om författaravtal.
– Man har inte gjort ett dugg för att stärka upphovsmännens ställning, säger Thorbjörn Öström, förbundsjurist på Författarförbundet.
Den 8 april kommer Justitiedepartementets första delbetänkande i upphovsrättsutredningen, som bland annat haft i uppdrag att utreda om upphovsmännens ställning som avtalspart behöver stärkas. Författarförbundet anser att författarnas förhandlingssituation försämrats i takt med att de stora förlagen blivit mer dominerande på bokmarknaden och att nya tekniker och format utvecklats.
– Kärnan i vårt förslag är att det är svårt att få styrning på marknaden genom tvingande regler, i stället bör parterna själva lösa det genom branschavtal, säger Thorbjörn Öström.
Men när utredningen nu ska presenteras lyser Författarförbundets viktigaste punkter med sin frånvaro: förhandlingsrätt och tvingande regler om nyttjandeplikt för förlagen, det vill säga att ett verk måste ges ut inom rimlig tid.
Kravet om att författare ska ha rätt till redovisning av försäljningen vid royaltyavtal har utredningen däremot hörsammat: det blir en tvingande regel.
Författarförbundet vill få rätt till en medlare som i slutändan kan ta konflikten till regeringen om parterna inte kommer överens. Därigenom vill man få tillbaka ramavtalen som bokbranschen avskaffade 1996.
– På de områden där det finns ramavtal fungerar det bra, till exempel översättaravtalen. Parterna träffas och kommer överens. I praktiken kommer man inte behöva kalla in medlare, säger Thorbjörn Öström.
Men enligt Justitiedepartementets utredare Jan Rosén är det orimligt att regeringen i förlängningen ska pröva enskilda avtalsvillkor.
– I så fall skulle regeringen i slutändan få enskilda avtalsvillkor om uppsägningstid och ersättning i knäet. Någon sådan ordning finns inte i hela världen, säger han.
Utredningen föreslår flera stödregler för hur avtal får skrivas. Dessa regler kan dock avtalas bort, och för bokbranschen innebär de inga förändringar.
För utredaren har avtalsfriheten vägt tyngre:
– Vi anser inte att man kan ha tvingande lagar på avtalsområdet. Det måste finnas flexibilitet, framför allt för att det är en brokig marknad som även omfattar programvara, tidningar, radio och tv. Lagstiftaren måste se till helheten och då kan man inte ha en tvingande ordning som gäller för alla sorters avtal och situationer, säger Jan Rosén.
Thorbjörn Öström:
– Vi har levt med dispositiva regler i många år och de räcker inte för att få en vettig marknad.
Bonnierförlagens e-boksavtal är ett exempel på att marknaden inte fungerar, enligt Thorbjörn Öström.
– Man vill köpa dina rättigheter till e-böcker utan att vilja betala för förvärvet, istället ska du få betalt sedan, om försäljningen går bra. Jämför med de avtal som vi slutit med Norstedts, Natur & Kultur och Ordfront, där förbinder sig förlagen att ge ut
verk inom en viss tid och författaren får ett garantihonorar. Det blir skillnad när vi fått förhandla fram avtalet.
Norstedts förlagsjurist Erica Wänelöf, som representerar förlagen i utredningens expertgrupp, anser däremot att det finns en balans på marknaden:
– Om Författarförbundet anser att ett enskilt avtal är bevis för motsatsen så får det stå för dem.
säger hon.
Hon säger till SvB att utredningen på ett bra sätt balanserar upphovsmännens och producenternas intressen.
Upphovsrättsutredningen vill även göra det möjligt för bibliotek och statliga arkiv att digitalisera och tillgängliggöra upphovsrättskyddade verk. Förslaget innebär att bibliotek kan teckna avtalslicenser, liknande de radio- och tv har i dag, med upphovsmännens organisationer. På så sätt behöver man inte gå till enskilda rättighetshavare för att få tillstånd. Det kan bli startskottet för Kungliga Biblioteket att digitalisera böcker på bred front.
– KB har flera miljoner titlar, dels sådana där det inte finns rättigheter, dels en otrolig mängd titlar som inte finns tillgängliga på marknaden i dag. Vi tycker att det jättebra att litteraturarvet blir tillgängligt, säger Thorbjörn Öström.
Även förlagen är positiva till förslaget. Men hur digitaliseringen ska finansieras återstår att lösa.
– Om vi ska ha ett digitalt bibliotek måste staten gå in med rejäla satsningar, säger Thorbjörn Öström.
Utredningen:
• Justitiedepartementet delbetänkande lämnas 8 april och berör avtalad upphovsrätt, som författaravtal (i upphovsrättslagens tredje kapitel), och avtalslicenser.
• Utredningen startade 2008.
• Den reviderade upphovsrättslagen väntas träda i kraft 2011.
Föreslagna förändringar:
Utredningen ville skriva in följande paragrafer i upphovsrättslagen:
• Upphovsmannen har rätt rimlig ersättning
• Möjlighet att korrigera avtal som är orimliga
• Avtalen ska vara tydliga vad gäller hur rättigheterna ska användas.
• Förlag som genom avtal får ensamrätt till ett verk är skyldig att göra det tillgängligt inom rimlig tid, högst fem år.
Dessa stödregler kan dock avtalas bort. Vad gäller förlagsavtal finns merparten av dessa formuleringar redan i lagen.
Kommentarsfunktionen drivs i enlighet med Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (SFS 1998:112).
Vi accepterar inga nedsättande omdömen om kön, ras, religion eller sexuell läggning. Angrepp på enskilda individer accepteras endast om de gäller personens yrkesroll.
Redaktionen läser inläggen regelbundet och tar bort inlägg som bryter mot reglerna. Även kommersiella budskap och spam raderas. Användare som upprepade gånger missbrukar funktionen stängs av.
Den som gör ett inlägg som strider mot lag kan personligen ställas till ansvar för det. Skribenter garanteras anonymitet, men ip-adresser kan lämnas ut vid grova övertramp eller om polis/åklagarmyndighet eller domstol så kräver.
Anser du att någon kommentar bryter mot våra regler eller är anstötlig på annat sätt, klicka på "Anmäl".