Genombrott för digitala läromedel

Ökningen motsvarar 21 miljoner kronor. Fortfarande står digitala läromedel för en liten del av läromedelsförlagens totala försäljning, men andelen växer snabbt.

   Förra året var den digitala andelen 8 procent av den totala omsättningen, i år 12 procent, enligt snabbstatistik från Svenska läromedel.

   Åsa Steholt, vd för Gleerups, ser flera skäl till att digitalt undervisningsmaterial slår igenom först nu.

    – Det har funnits en övertro på hårdvaran i skolan. Man har satsat på en dator per elev men glömt bort det pedagogiska innehållet. Den pusselbiten börjar falla på plats nu, säger hon.

Gleerups började satsa på digitala läromedel redan 2010 och har en större andel digital försäljning än branschsnittet, enligt Åsa Steholt.

   Natur & Kulturs andel digitala läromedel ligger något under genomsnittet i branschen, men förlaget investerar, enligt vd Per Almgren, »många miljoner« årligen på digital innehållsutveckling. Nyligen köpte förlaget också start up-företaget Digilär.

   Studentlitteraturs vd Stefan Persson säger att heldigitala läromedel fortfarande utgör en liten del av förlagets omsättning.

    – Vi har satsat särskilt på hybridläromedel: tryckta böcker med omfattande digitala delar till. Dessa står för cirka en tredjedel av vår omsättning, säger han.

Utvecklingen drivs också av nya aktörer som Digilär och danska Clio online. Det senare köptes upp av Bonniers 2015 och lanserades i Sverige förra året under företagsnamnet Bonnier Education.

   Men den digitala tillväxten är inte oproblematisk. Det råder större prispress på digitala läromedel, vilket gör att förlagen ser att ett digitalt skifte kan påverka lönsamheten.

    – I år växer det digitala på bekostnad av de tryckta läromedlen, som har minskat med 9 procent hittills i år. De vinstnivåer vi såg förra året, då både tryckta och digitala läromedel ökade, kommer att bli mycket tuffa att behålla framöver, säger Åsa Steholt.