Kommentar: Jag skäms över Akademien

Jag tittar ut över myllret av besökare på bokmässan vid Kensington High Street och gör det jag betalat 950 spänn i timmen för att lära mig:


Jag känner efter vad jag känner. Och jag känner sorg och skam. Jag skäms över Svenska Akademin och mest av allt skäms jag över Horace Engdahl.


Hur kan ett utvalt snille bete sig som en dokusåpagubbe som får ett utbrott mot en yngre kvinna i ett öråd?

Per PeKå Englund
Publicerad

I radio hörde jag en ledarskribent säga att det inte finns några skäl att vara stolt över en organisation som delar ut bidrag till författare som nästan ingen läser. Jag håller inte med. Svenska Akademiens arbete behövs mer än någonsin. Men en del ledamöters beteende bäddar för att sådana här åsikter kan växa sig starka.

Vill du läsa vidare?

Teckna en digital prenumeration för att ta del av denna artikel och allt annat på Svb.se.

Helår Digitalt

1480 kr

Köpa

Prova på 2 månader

199 kr

Köpa

nyheter
Powered by Labrador CMS