Arkiverar åt förlagen

PÅ PLATS: Allt fler förlag flyttar sina arkiv till Centrum för näringslivshistoria i Bromma. Senast ut är Massolit som nyligen fraktade dit den samlade utgivningen från B. Wahlströms, Damm och Ica bokförlag. 

Publicerad

Ute gassar solen men i Centrum för näringslivshistorias arkiv är det svalt. I de välventilerade arkivlokalerna har flyttfirman just börjat packa upp böcker ur 270 flyttlådor från Massolit. Det är över hundra års utgivning från B. Wahlströms och böcker från flera decennier från Damm och Ica bokförlag som ska upp på hyllorna. 

   Böckerna har de senaste fyra åren legat nerpackade i lådor hos ett lagerföretag utanför Stockholm. Tidigare förvarade förlagen dem själva i egna lokaler, men efter flera flyttar och förlagssammanslagningar fanns det inte längre plats för dem. Nu är tanken att såväl Massolit som forskare och en intresserad allmänhet ska få bättre tillgång till böckerna. 

   – Vi har sedan tidigare B. Wahlströms dokumentarkiv här så det var naturligt att flytta bokarkivet hit. Nu får vi ett register och kan hitta böckerna när vi behöver dem, säger Karin Alexandersson, ansvarig för flytten hos Massolit. 

   Det tar en vecka att plocka upp, registrera och placera böckerna i hyllorna, berättar arkivchefen Per-Ola Karlsson. Cirka 200 hyllmeter av gamla Kitty- och Bigglesböcker, faktaböcker från Icaförlaget och bokklubbsböcker från Damm kommer det att bli.

   – Normalt sett har förlagen sina böcker sorterade årsvis, men här får vi placera dem ämnesvis efter hur de är nerpackade i lådorna, säger Per-Ola Karlsson. 

Massolit är inte ensamt om att flytta sitt arkiv till Centrum för näringslivshistoria. Norstedts förlagsgrupp har haft sina boksamlingar och historiska dokument här sedan 1987. Natur & Kultur och Bonnierförlagen har flyttat in de senaste åren. Det sistnämnda hade fram tills för två år sedan ett eget bemannat arkiv på Sveavägen, men de trånga källarlokalerna höll inte längre måttet.

   När förlagen flyttar sina arkiv till Bromma sällar de sig till en rad storföretag, bland andra Ericsson, Marabou och Electrolux, som också bevarar sina företagsminnen här. Arkivet har en bemannad forskarservice som används av företagsekonomer, historiker och tv-producenter som letar rekvisita. 

Per-Ola Karlsson och företagshistorikern Eva Ersson Åbom hoppas nu att fler litteraturvetare ska hitta hit. Eftersom arkivet inte bara innehåller förlagens böcker, utan även mötesprotokoll, förlagskontrakt och förläggarnas korrespondens med författare, erbjuder det en unik forskningsmiljö, menar de.

   – Här kan man hitta hela kontexten kring hur litteraturen kom till, med de affärsmässiga principer som gällt inom branschen, hur förlagen varit aktiva och drivit kulturdebatten, liksom fotografier av författare, säger Per-Ola Karlsson. 

   Bonnierförlagen fyller 2 500 hyllmeter med utgivning från 1840-talet och framåt, samt ytterligare 1 500 hyllmeter med förlagsdokument. 

   Bland Bonniers utgivning märker dyrgripar som August Strindbergs originalmanus ut sig. Dessa förvaras i ett kassaskåp på hemlig plats i arkivet, men på hyllorna i rullarkiven står även originalverk av bland andra Elin Wägner och Selma Lagerlöf.

   Arkivet har samma skyddsklass som Riksarkivet, vilket innebär att luftfuktighet, ventilation och temperatur är hårt reglerade. 

   Den som vill titta på materialet måste få tillstånd från förlagen först. Allt som förvaras på Centrum för näringslivshistoria är företagens egendom och varje förfrågan skickas vidare till förlagen innan arkivet öppnas. Per-Ola Karlsson kan dock inte erinra sig att någon förfrågan fått nej. 

Mejlkorrespondens och digitala dokument har förlagen hittills valt att skriva ut och arkivera i pappersform. Det hoppas Per-Ola Karlsson att det blir ändring på. 

   – Det går utmärkt att arkivera mejl digitalt hos oss. Det är bara lite krångligare än att lämna över pärmar, eftersom vi behöver göra en export ur systemen. Förlagen är dåliga på att ta tag i de här frågorna. Det är en kostnadsfråga också, så de skjuter dem på framtiden. 

Powered by Labrador CMS