BLOGG: Det cykliska bokhandelsåret

Foto: Julia Gillberg

Jag hade en ovanligt seg söndag i bokhandeln här om veckan och insåg att jag inte längre hade några ursäkter. Det gick inte att skjuta upp det längre. Bara att släpa ut lådorna från lagret, ta tag i kartongkniven och prismärkaren, och sätta igång. Ja – precis. Årets kalendrar är här.

Vissa kanske gillar kalandrar. Det gör väl jag också, när de väl är uppackade. Men det kan kännas lite tungt ibland, när man har jobbat i bokhandel i så många år, att behöva tänka: nu är det dags igen. Runt, runt går åren, en bokhandelssäsong avlöser en annan.

Jag tänker mig bokhandelsåret ungefär såhär:

Januari – returer, vinterdepression, tomt både på hyllorna (inga böcker) och på golvet (inga kunder). Februari – i Sverige är det i alla fall bokrea. Kanske är det själva anledningen till att man HAR bokrea, slår det mig nu. Det gör ju att det händer något! I Storbritannien fortsätter saker mest som i januari. Mars, april, maj – dags för vårskylting, kanske i ljusgrönt? Och såklart påsk! Ändra till gult, barnböcker med kaniner på i fönstret. Börja köpa in till jul.

Juni, juli, augusti – sommar! Semesterläsning! Romantiskt, spännande, men inte fööööör dumt. Omslag med hav och turkosa nyanser på skyltborden. Sedan superdött, fram till skolstarten.  

September, oktober – höst! Bästa tiden egentligen? Alla feta nyheter släpps, de litterära priserna delas ut. Följt av julprepp! Städa på lagret så att alla julnyheter som redan kommit in får plats. Prismärka kalandrar och almanackor (här är vi nu). Packa upp julkort. Och sen: halloween! (Uppmärksammar man Halloween i den svenska bokhandeln? Vi brukar jobba med lila, orange, svart och spindelnät i fönstret – ja, ni förstår grejen.)

November, december – julpynta butiken (jag tar detta på största allvar). Och så slutligen … JUL!

Jag beklagade mig lite om det cykliska bokhandelsåret för min flatmate här som dagen – som är lärare. Han tyckte mest att jag skulle hålla tyst. Om du tycker att det ena året är det andra likt, sa han, så testa att jobba i skolan! Släng dig i väggen alltså. Vi klagade lite tillsammans. Men, sa jag, du älskar ju ditt jobb. Ja, sa han, det är klart. Man får ju nya elever varje år, och där är ju ingen den andra lik. Och hallå, du älskar ju ditt jobb också. Jo visst, sa jag, det kommer ju nya, intressanta böcker varje år. Och kanske en och annan kund också …

Slutet gott, allting gott. Men det känns alltid bättre efter att man har fått klaga lite.