Tillbaka

Det kan bara bli bättre

2010-02-21
Jag läser i lördagens DN en intervju med Björn Wiman, ny kulturchef. Intervjun avslutas med frågan om vad han läste senast och han nämner att han också läser en del dinosaurieböcker, som Varning fö...

Jag läser i lördagens DN en intervju med Björn Wiman, ny kulturchef. Intervjun avslutas med frågan om vad han läste senast och han nämner att han också läser en del dinosaurieböcker, som Varning för köttgänget. ”Dags för ett reportage om dinosaurierna... i kulturen?” klämmer intervjuaren ur sig och Wiman svarar ”(skratt) Det är ingen dum idé”.

 

Sure, babe. Det tror jag när jag ser det.

 

Jag bläddrar fram till denna veckas boklördag för Barn&Ung. Nio annonser gör sitt bästa för att kväva en samlingrecension av fyra böcker och en kort spalt där Lotta Olsson desperat rabblar upp vad hon rekommenderar ur bokreasortimentet för barn och unga. Lite längre fram i kulturdelen har tre andra skribenter fått 1000 kr var att handla för på bokrean. Var och en av dem har fått dubbelt så stort utrymme som Lotta Olsson. Endast en av dem tänker lägga några av sina fiktiva slantar på en barnbok, Lennart Hellsings ABC-bok.

 

My gosh, vilket spännande val!

 

Jag lägger ansiktet i morgonfilen och tänker, ja du Björn Wiman, om det här är vad du har att utgå från kan det bara bli bättre. Reportage om dinosaurier i kulturen, vad du vill, men snälla gör något. Om jag var Lotta Olsson hade jag sagt upp mig för länge sedan. Bara att se att DN i nästan varje boklördag ger plats till att återge utdrag ur recensioner de publicerat under veckan, hellre än att ge lite mer plats till Barn&Ung. Det var så bra recensioner av vuxenböcker så vi publicerar dem igen! Det är ett billigt sätt att fylla sidorna såklart.

 

Den här diskussionen är gammal som gatan. Ända sedan jag ramlade in på barnlitteratur-kursen på Universitetet för ungefär 15 år sedan har jag hört mantrat om att barnlitteraturen behandlas styvmoderligt. Tyvärr är det fortfarande sant.

 

Men om jag nu ska kasta stenar omkring mig får jag väl se efter var jag sitter. Hur mycket skriver vi i SvB? Jag tror vi hade två texter på nyhetsplats under förra året som gällde barn- och ungdomsböcker. Något förlag skrev vi om, kanske hade vi någon intervju. Och ett reportage i vardera katalog.

 

Hittills detta år har vi haft en (1) notis.

 

Så du Björn Wiman, vi är ungefär lika gamla du och jag, vi har lika många barn i nästan exakt samma ålder. Jag läser också Varning för köttgänget. Jag vill att tidningen jag jobbar på ska bli bättre på barn- och ungdomslitteratur. Vill du? Antar du utmaningen?