Jag var barn på 1970-talet, i jeansoverall, träskor och blårandiga knästrumpor. Min fröken på lågstadiet var ung och nyutbildad. Mina föräldrar var också unga lärare. Hela min värld på 1970-talet var ung, ny och bildad. Nya var lillebrors engångsblöjor med plastsnibbar. Nytt var sopsystemet som innebar att man kunde slänga matrester ihop med blöjor, batterier, tidningar och glasburkar i samma tunna, i stället för att ha en äcklig slaskhink under vasken. Barnrumsmöblemanget i orange var nytt, och barbapappadockorna, smurffigurerna och barnböckerna med titlar som När Olles mamma förverkligade sig själv.
