Skrivandet har länge varit ett viktigt sätt för mig att tänka. Formulerandet av text är just detta: ett system där regler och ramar skapar struktur åt tanken och gör den smärtsamt tydlig. När tankarna omvandlas till ord som formas av bokstäver är dom inte längre ens egna. Dessa ord kan överrumpla den som formulerat dem med kraft men också med sin ofullkomlighet. Omöjligheten att förstå sig själv blir tydlig när det man trodde var uppriktigt och ärligt formulerat framstår som främmande för en själv. Denna aspekt av en text, som är riktad mot den som skriver snarare än den som läser, är något som jag tror alltid drabbar den skrivande. För mig är tvivel och ifrågasättande av egna ideal och känslor viktiga drivkrafter. Det tror jag märks i mitt arbete med teater och även när jag skriver en text som ska läsas av andra.
