Det var en sommar utan tropiska nätter och jag ville hitta en form. I texten som jag för tillfället skrev fanns en människa med röst, trasiga minnen och svaga fläckar. Jag ville ge henne en byggnad, läste och trodde att jag skulle hitta den i litteraturen. Det började bli höst och jag kände en saknad. Inte efter värmen som sommaren aldrig kom med – jag tycker om svala somrar – och inte för att texten höll på att bli färdig – det gjorde den inte – utan saknad som i att något som aldrig funnits fattades. Jag ville ge berättelsen en form som ännu inte fanns.
