Höstens Böcker 2020 Vuxen Skönlitteratur Ulrika Mossberg

Det är inte ofta man får en paus i livet men i februari 2012 fick jag just det. Jag hade precis tagit examen från juristprogrammet, fått mitt första jobb på tingsrätten i Örebro och flyttat dit nästan en månad innan jag började arbeta. Framför mig låg flera veckor av obokad tid i en stad där jag inte kände någon. Jag satt i den fortfarande främmande lägenheten bland halvt uppackade flyttkartonger och lyssnade på ambulanssirenerna utanför fönstret (hyreshuset låg precis vid genomfartsleden mot sjukhuset). En märklig blandning av känslor: nystart och total isolering. Det var länge sedan jag skrev något annat än seminarieuppgifter, men där och då ville jag verkligen skriva skönlitterärt igen. Det fanns ingen plan, inga synopsisar, ingen uttänkt dramatisk kurva. Det som fanns var en ganska hård och cynisk huvudkaraktär vid namn Lea, en biblisk kärleksberättelse som måste ha etsat sig fast i mig vid konfirmationsundervisningen många år tidigare och känslan av blåst över åkrarna på Österlen. Med dessa bilder i huvudet satte jag mig vid datorn och började skriva. Det blev början på romanen Domslut.