Tillbaka
2010-04-09

Förlagen går på skattjakt

I nära 50 år härskade Min Skattkammare. Nu är det Den silvriga barnkammarboken som är kung i barnens rike. Eller snarare i mor- och farföräldrarnas, för det är de som köper böckerna. S

Lars Schmidt

ramsor och visor är storsäljare, om de är rätt förpackade. Det var Birgitta Westin övertygad om när hon 1984 kom till dåvarande Juniorförlaget på Bonniers. Kunskapen hade hon skaffat sig på Natur & Kultur där hon arbetat i redaktionen för Min nya skattkammare.

På Natur & Kultur hade skattkammarböckerna varit en guldgruva som förlaget öst ur sedan 1947. Idén kom från USA, där böcker som My Book House och Childcraft sålt i stora upplagor.

Den första Min skattkammare kom i tio delar. Den såldes främst av dörrknackare och kunderna tecknade sig för hela serien på en gång. Priset var tio kronor per del och Min skattkammare blev en av branschens största succéer någonsin; totalt såldes 3,5 miljoner böcker.

30 år senare kom den helt omarbetade Min nya skattkammare. Fortfarande var böckerna ensamma på marknaden för antologier där gammalt och nytt blandades.

Men på Bonniers drev Birgitta Westin tillsammans med Sara Nyström idén att skapa en konkurrerande serie. Det gick inte smärtfritt: antologier kräver tid, kraft och pengar. Därför är de sällan populära hos förlagsledningarna.

– Kostnaderna var uppe på tapeten väldigt många gånger, och det var väldigt irriterat, säger Birgitta Westin.

Ett av problemen var de usla arvodena. Bland tecknare och författare var missnöjet stort med antologier. Min skattkammare hade till och med periodvis stoppats på grund av att förlag och upphovsmän inte kunde komma överens.

Men Birgitta Westin skapade en modell där royaltyn baserades på upplagor på 20 000 exemplar. Och vid varje sådant tilltryck betalades i princip lika mycket ut igen. Det ökade intresset bland upphovsmännen för att vara med.

1989 kom Den blå och Den gröna barnkammarboken, följd av Den gyllene. Särskilt Den blå gick bra – och allt bättre. Men de var fortfarande inte i närheten av Min skattkammare.

1993 slutade Birgitta Westin och ingen tog längre ansvar för de tre delar av barnkammarboken som kommit ut. Först sex år senare, när Annika Lundeberg börjat på Bonnier Carlsen, kom nästa del. Hon fick utkämpa en likadan strid mot ledningen.

Lundebergs första del blev Den röda barnkammarboken, med klassiska sagor.

– Men redan då visste jag att en sångbok skulle sälja bäst, säger hon.

Ledningen lät henne fortsätta. Sångboken skulle heta Den silvriga, bestämde hon; dels för att många färger nu var upptagna, dels för att hon tyckte det lät bra. Men eftersom det handlade om sånger rusade arvodeskostnaderna i höjden.

– Rättigheter och arvoden för en vanlig barnkammarbok på 20 000 exemplar ligger omkring 500 000 kronor. För Den silvriga är det 800 000 kronor.

Dessutom fick Annika Lundeberg idén att låta en cd följa med de första 30 000 exemplaren. Marknadsavdelningen tog den extra kostnaden. Det blev en succé. I dag följer det en cd med alla böckerna i serien.

Under tiden hade Birgitta Westin gått vidare till Rabén & Sjögren. Där hade man sett hur konkurrenterna sålde stora mängder tjocka dyra böcker i långa serier. Svaret blev Barnens älsklingar i totalt sex delar. Birgitta Westin redigerade själv en volym, kallad Bom bom.

Hösten 2004 var kampen som hårdast. På SvB:s oktoberlista för barn- och ungdomsböcker låg Den silvriga barn­kammarboken på tredje plats. På femte plats låg Min skattkammare del 1 och på sjunde plats första delen i Barnens älsklingar, Dinkeli dunkeli doja.

Sedan dess ligger Den silvriga barn­kammarboken, trots svagt sjunkande för­säljning, år efter år på topplistan. I mars i år på tredje plats med totalt 48 månader på listan. Det är unikt.

Knepet är att vårda varu­märket, berättar Annika Lundeberg. Hon har skrivit en lista till marknads­avdelningen om vilka rabatter de får ge. Och den reas aldrig, säger hon.

– Jag brukar säga i huset att »Ni får inte göra någonting med Barnkammarböckerna om inte jag är med!«.

I takt med Barnkammarböckernas fram­gångar har Min skattkammare tappat mark.

– Vi funderar på hur vi ska förvalta detta fantastiska varumärke, men vi kanske skulle tänkt till lite tidigare, säger en självkritisk Margaretha Zachrisson, förlagschef för allmänlitteratur på N&K.

Frida Lax på Bokskåpet i Göteborg tycker att den här typen av böcker verkar opåverkade av konjunktur och årstider: barn föds året om. Och som doppresent kan inget slå en tjock antologi.

– Det är mormor och morfar, farmor och farfar och andra dopbesökare som köper. Det är inte så vanligt att föräldrar handlar själva, säger hon.

Annika Lundeberg kallar branschen för superkonservativ: föräldrar, mor­föräldrar, bokhandel, förlag – alla är konservativa och vill återuppleva känslan av att sitta i knät och lyssna på en saga. Därför lever antologierna vidare.

I ett försök att bredda marknaden släppte N&K Min lilla Skattkammare 2008. Samma år kom Bebisens roliga visor och verser från R&S. Ett mindre format och lägre pris ska locka fler att köpa. Första titeln i Bonnier Carlsens svar, Lilla barnkammarboken, kommer i vår. I höst ökar konkurrensen ytterligare: Den silvriga barnkammarboken följs upp av Den skimrande, också med sånger.

– Jag kollar av med dagis och föräldrar vilka sånger de sjunger i dag. Det blir inga problem att fylla boken med minst 90 nya sånger, säger Annika Lundeberg.

 

Min Skattkammare

Första utgåvan: 1947–1949, total försäljning 3,5 miljoner exemplar

Min Nya Skattkammare: 1978–1979 (förlaget saknar försäljningsuppgifter)

Min Skattkammare, senaste versionen:

1997–2006, totalt såld i 280 000 exemplar

Min Lilla Skattkammare: lanserades 2008. Del 1 såld i 12 000 exemplar, del 2 i 5 000 exemplar

Störst framgång: Rida, rida ranka (1997) såld i 135 000 exemplar

 

Barnkammarboken

Nio delar utgivna: 1989–2009

Total försäljning: 800 000 exemplar

Störst framgång: Den silvriga barnkammarboken (2004) såld i 225 000 exemplar

 

Barnens älsklingar

Sex delar utgivna: 2003–2008.

Total försäljning 2003 till i dag: 183 000 exemplar

Störst framgång: Dinkeli dunkeli doja (2003), såld i 56 000 ex

 

Sund andlig föda

»Brist på sund och näringsrik föda hämmar den kroppsliga utvecklingen i barnaåren. Brist på sund andlig föda kan inte påvisas lika tydligt men är därför inte mindre riskabel.« (Ur förordet till Min skattkammare 1947)

2019-05-17

Kartlägger debuten

NÖRDEN: I boken Debutant! skriver sociologen Henrik Fürst om den skön­litterära debuten och dess ställning inom litteraturen. Undersökningen baseras bland annat på Svensk Bokhandels kataloger.

Emma Olsson

Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.

eller Prenumerera