Tillbaka
2010-09-10

Mindre förlag satsar mest

Afrikafokuset blir det största mötet för afrikansk litteratur i Norden någonsin. Men kommer det att ge avtryck i utgivningen? I årets bokskörd ser det så ut: 24 titlar av afrikanska författare ges ut, betydligt fler än de senaste åren. Men det är de mindre förlagen – redan inriktade på översatt litteratur – som satsar mest.Bokmäs

Sara Djurberg

e fokusländer har inte haft någon märkbar effekt på förlagens listor. Temaländer som Spanien, Estland, Lettland och Litauen har gått i stort sett obemärkt förbi. Vid en första anblick ser det ut att bli annorlunda den här gången. 2009 gavs åtta afrikanska titlar ut, av bland andra Naguib Mahfouz (Egypten), Alaa Al-Alswany (Egypten) och Assia Djebar (Algeriet).

Men det är de mindre förlagen, som redan ger ut det mesta av den icke-anglosaxiska litteraturen, som står för större delen av årets ökning. Enbart Tranan ger ut nio av årets 24 titlar av afrikanska författare. Leopard förlag kommer med tre titlar, Weyler, Alfabeta och Sekwa med två var. Celanders förlag och Ordfront ger ut en titel var av afrikanska författare i år.

Tranans förläggare Styrbjörn Gustafssons första reaktion på temat är skepsis:

– Det har ett eko av kolonialism över sig att göra nästan 55 länder till en kategori, säger han, och flera förläggare som SvB talat med instämmer.

Men med det sagt ser Styrbjörn Gustafsson temat som ett välkommet tillfälle att satsa extra på afrikanska författare.

När Nordiska Afrikainstitutet kontaktade Tranan för ett och halvt år sedan bjöd förlaget, med bidrag från Kulturrådet och Svenska Akademien, in flera författare till seminarier i Stockholm. Tranan har också överlägset flest författar­besök till mässan: tio författare kommer.

– Om det inte vore för temat hade vi nog spridit ut utgivningen mer, så det blir några fler titlar i år. Det är ju det vi försöker göra: introducera litteratur också från undanskymda områden, säger han.

Leopard introducerar ett nytt författarskap, Biyi Bandele (Nigeria), och ger ut Mia Couto (Moçambique), som tidigare kommit ut på Ordfront. Dessutom ger förlaget ut en påkostad reportagebok om Afrika av brittiske Richard Dowden. De skönlitterära titlarna hade man troligen gett ut ändå.

– Men Dowden bestämde vi att satsa på när mässan kontaktade oss, säger Dan Israel, förläggare på Leopard, och fortsätter:

– Jag tror att temat underlättar utgivningen. Förlag som är i valet och kvalet om de ska satsa får bevis på att det går att sälja. Intresset för litteratur skärps under bokmässan och jag tror även att ett fokus på Afrika ger gensvar hos allmänheten.

Även Svante Weyler är positiv och hoppas att det ska ge två författarskap som förlaget tidigare introducerat en extra skjuts. Utgivningen av kongolesiske Alain Mabanckous nya roman tajmades till augusti för att vara aktuell till bokmässan.

– Att det här märks hos oss, Leopard och Tranan, tar jag för givet. Vi har tagit till vår uppgift att ge ut den här litteraturen och nu får vi en plats i solen. Men för att skapa en stark efterfrågan hos läsarna för de här böckerna är det helt avgörande hur de stora förlagen agerar, säger Svante Weyler och jämför med bokmässan i Frankfurt, där de tyska förlagen är mer involverade.

– Frankfurt lyckas få med hela marknaden, det har man aldrig gjort i Göteborg. Alla stora förlag ger ut minst en eller två titlar från fokuslandet och de stora bokhandlarna skyltar upp med böckerna, säger han.

Responsen från de stora svenska förlagen är däremot blandad. Bonnierförlagen ger ut tre skönlitterära titlar av afrikanska författare i år, Norstedts nöjer sig med en, medan Natur & Kultur, Forma och Piratförlaget står över helt. Bonnier­förlagen och Norstedts bjuder dock in flera författare med anknytning till temat till bokmässan.

Förläggare på Bonnierförlagen och Norstedts poängterar att man inte låter ett mässtema påverka utgivningen. Att Bonnierförlagen ger ut tre afrikanska titlar i år speglar snarare ett växande intresse för litteratur utanför den europeiska och amerikanska sfären, enligt Stephen Farran-Lee, förläggare på Albert Bonniers förlag.

Susanna Romanus, publicistisk chef på Norstedts skönlitteratur, håller med:

– På så sätt träffar arrangörerna rätt. Det är en trend som märks i budgivningar och på utländska mässor, till exempel var Sydafrika fokusland på Londonmässan i fjol. Det är absolut ett av de mest spännande temavalen hittills, med reservation för att generaliseringen kan uppfattas som aningen kolonial, säger hon.

Bonnierförlagen har sålt totalt 70 000 exemplar av nigerianska Chimamanda Ngozie Adichies En halv gul sol (2007). I år ger förlaget ut Adichies debut Lila hibiskus, samt prisbelönta Petina Gappah från Zimbabwe. De är båda unga kvinnor som skriver om sina hemländers nutidshistoria i exil.

– Vi märker att det finns ett intresse nu: tittar man på de nya yngre författare som kommer vore det dumt att inte ge ut dem, säger Stephen Farran-Lee.

Men varken Adichie eller Gappah köptes in av Bonnierförlagen till mässan, säger Stephen Farran-Lee:

– De bestämdes långt innan. Jag kan nog lugnt säga att Afrikatemat inte påverkar vår utgivning. Att anta en bok för att det är Afrikatema i tre dagar är ingen bra grund för utgivningsbeslut. Vad händer då med nästa bok?

 

Samma sak säger man på Norstedts, som ger ut Pojken på andra sidan av Irene Sabatini och även bjuder in schweizaren Lukas Bärfuss till bokmässan, för hans roman om folkmordet i Rwanda.

– Men en sådan här sak stärker ett utgivningsbeslut, säger Susanna Romanus, som räknar med att få mer press tack vare temat.

Håkan Bravinger, förläggare på Norstedts, tror att fokuset har förutsättningar att sätta igång intressanta debatter:

– När man fnissat färdigt åt att Estland kan vara tema ena året och Afrika det andra kan jag se många intressanta diskussioner: manligt och kvinnligt hos nordafrikanska författare, kolonialism sett ur ett afrikanskt perspektiv och vilka ställningstaganden författare gör genom att skriva på sina modersmål eller franska, engelska, portugisiska.

Av de 70 afrikanska författare som kommer till Göteborg ges bara en dryg tredjedel ut på svenska i år. Hur många av dem kommer att nå igenom bruset på mässan? Under bokmässan brukar ljuset riktas mot några få författare, medan en stor klunga hamnar i skuggan.

Hittills är det de stora förlagen som lyckats skapa uppmärksamhet kring sina författare. Petina Gappah recenserades i mars samtidigt som Afrikainstitutets arbetsgrupp avslöjade att hon kommer till mässan. Aktualiteten gav resultat: det blev ett inslag i Babel och flera tidningsartiklar. Sämre gick det när egyptiska kvinnorättskämpen och författaren Nawal El Saadawi, utgiven av Ordfront, presenterades.

– Vi hade ett liknande upplägg med Ordfront, det kom en bok samtidigt, men genomslaget var inte detsamma, säger Patrik Lindgren, pressansvarig i Nordiska Afrikainstitutets projektgrupp.

Att lansera en utländsk författare under bokmässan är knepigt, enligt Svante Weyler, som själv har presenterat utländska stjärnor inför tomma auditorier.

– Svensk litteratur är oerhört mycket lättare att introducera. Jag skulle aldrig introducera en översatt författare där om det inte var för temat. Det kommer att bli ett race.

Han får medhåll av Håkan Bravinger:

– Konkurrensen är tuff. Ofta är det bättre att lägga en introduktion av en utländsk författare på våren.

Förlagen som SvB talat med har inte planerat några kampanjer i bokhandeln inför mässan och de stora säljkanalerna kommer heller inte att brett lyfta fram afrikanska författare.

– Afrikatemat är inte tillräckligt kommersiellt gångbart för att göra någon större kampanj. Det är bara enstaka titlar som jag vet kommer att sälja, som Lila hibiskus, säger Fredrik Axegård, inköpschef KF Media.

 

Inställningen att bokmässans fokusland är en företeelse som stannar innanför Svenska Mässans väggar lever således kvar i viss mån kvar hos förlagen. Svårigheten att få bokhandelskampanjer och den hårda pr-kampen under mässan reser också hinder för förlagen.

Förlagen hyser heller inga förhoppningar om försäljningsboom för afrikanerna.

– Satsningen är bra för oss som hållit på sedan starten med det här, men fortfarande är det väldigt få fall där det blir en bra affär att ge ut litteratur från Afrika, Nobelpristagare undantagna. De flesta tjänar man inte pengar på, säger Dan Israel.

I stället ser han det som Leopards uppgift att förbereda för en framtida boom för afrikanska författare.

– Om man någonsin ska upptäcka den här litteraturen krävs det att någon jobbar medvetet med det. Så var det när den latin­amerikanska litteraturen fick ett uppsving på 1960-talet, det var förberett av entusiaster på mindre förlag. Den rollen har vi på Leopard.

 

24 titlar ges ut 2010:

* Maaza Mengiste, Under lejonets blick (Etiopen/USA), Forum

* Pettina Gappah, Sorgesång för Easterly (Zimbabwe/Schweiz), Albert Bonniers förlag

* Chimamanda Ngozi Adichie, Lila hibiskus (Nigeria/USA), Albert Bonniers förlag

* Irene Sabatini, Pojken på andra sidan (Zimbabwe), Norstedts

* Desmond Tutu & Mpho Tutu, Om godhet (Sydafrika), Libris

* Sefi Atta, Allt gott ska komma dig till del (Nigeria), Tranan

* Helon Habila, Mäta tid (Nigeria), Tranan

* Ondjaki, Ynari (Angola), Trasten

* Biyi Bandele, Burma Boy (Nigeria), Leopard

* Mia Couto, Sjöjungfruns andra fot (Moçambique), Leopard

* Deon Meyer, Devils peak (Sydafrika), Weyler förlag

* Alain Mabanckou, Ett piggsvins memoarer (Kongo/USA), Weyler

* Lubna Ahmad Al-Hussein, 40 piskrapp för ett par byxor (Sudan), Sekwa

* Fatou Diome Atlantens mage (Senegal), Sekwa

* Tahar Ben Jelloun, Min mamma (Marocko/Frankrike), Alfabeta

* Chris Abani, Nattens sång (Nigeria) Celanders förlag

* Nawal El Saadawi, Den stulna romanen (Egypten), Ordfront

* Kopano Matlwa, Coconut, (Sydafrika), Tranan

* Maïssa Bey, Blått vitt grönt

(Algeriet), Tranan

* Yasmina Khadra, Vad dagen är natten skyldig (Algeriet), Alfabeta

* Patricia Schonstein,

Mästarens list (Sydafrika), Tranan

* John Kilaka, Förtrollad frukt (Tanzania), Hjulet

Antologier:

* Kärlekens ärr: Moçambique berättar, Tranan

* Kärlek x 21: Afrikanska noveller, Tranan

 

Läs även:

Huvudingress

Utan förlagen – inget tema

2019-06-07

I barnens tjänst

Sedan starten 1965 har Svenska barnboksinstitutet samlat, spritt och fördjupat kunskapen kring utgivning för barn och unga. Nu hoppas institutet på en nationell bevarandeplan för alla specialbibliotek.

Jenny Damberg

Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.

eller Prenumerera