Tillbaka

Det sista tunga året?

2010-11-05
av Lars Schmidt
Ett hårt år till trots lyckades två tredjedelar av förlagen gå med vinst förra året. Men omsättningen fortsatte ner och de samlade resultaten sjönk.

För andra året i rad tappade den samlade förlagsbranschen försäljning under 2009. Nedgången på 1,8 procent var större än året innan. Resultatet föll med mer än 17 procent.

Samtidigt minskade lagren av osålda böcker och många förlag rapporterar om bättre tider under 2010. Marknadsledaren Bonnierförlagen – det enda av de tre största allmänförlagen som klarat krisåren utan redovisad förlust – gick bra under förra året. 2010 blir ännu bättre, enligt vd Jacob Dalborg.

Bonniers har gått i bräschen för metoden att skruva på varenda mutter; lagerhållning, upplagor, titelbredd, logistik, orderhantering. Man trycker hellre mindre förstaupplagor och satsar på tilltryck om försäljningen tar fart än riskerar stora lager. Man jobbar med order och avtal. Jacob Dalborg ger fler förklaringar till det förbättrade resultatet:

– Vi har ökat i volym på varje titel och blivit bättre på att ta rätt pris för varje bok.

De andra följer efter, men har inte kommit lika långt. Norstedts Förlagsgrupp gjorde förlust 2008, Natur & Kultur redovisade ett negativt rörelseresultat 2009.

Natur & Kulturs omsättning sjönk i fjol med sju procent och förlusten blev nära tre miljoner. Men enligt ekonomidirektör Ulla Vedin är siffrorna miss­visande: det negativa resultatet beror inte på förlagsverksamheten, utan har att göra med kostnader för bland annat stiftelseverksamhet och fastighets­förvaltning:

– För förlagsverksamheten har vi ett positivt resultat på omkring tio miljoner kronor, säger Ulla Vedin.

Förlaget fortsätter att effektivisera i alla led.

– Vi har anpassat kostnaderna, men inte tillräckligt mycket.

Varulagret är stort, sannolikt på grund av att nära 60 procent av förlagets utgivning består av läromedel. Resultatet för de olika delarna särredovisas inte, men historiskt har läromedel varit mest lönsamt, enligt Ulla Vedin.

– Det är något vi håller på att förändra, genom att vi får upp lönsamheten i allmänutgivningen.

Ulla Vedin räknar också med att resultatet för 2010 blir bättre än förra året.

Norstedts Förlagsgrupp tappade fem procent i omsättning 2009 enligt bokslutet inlämnat till Bolagsverket. Men vd Maria Hamrefors säger att den totala försäljningen i gruppen ökade med en knapp procent.

– Vilket vi får betrakta som godkänt under de rådande marknadsförhållandena.

Norstedts gjorde en vinst på 13 miljoner, inte hög räknat på omsättningen, men en ordentlig uppryckning från 2008 års förlust på en miljon kronor.

– Vi ser nu hur förändringsarbetet vi genomfört de senaste åren börjar ge resultat. Och vi har ett bra år 2010, med stark utgivning. Både omsättning och resultat kommer att bli bättre än 2009, säger Maria Hamrefors.

 

Det totala antalet anställda i de 373 förlag som ingår i SvB:s undersökning, det vill säga alla företag i Sverige som bedrivs i aktiebolagsform och sysslar med bokutgivning i någon form, var 3 307 personer. Nästan exakt lika många som året innan – uppsägningarnas tid tycks vara förbi på förlagen.

Snittomsättningen per anställd, 2,2 miljoner kronor, var alltså i princip oförändrad. Något som tyder på att förlagen tycker att produktiviteten är hög nog eller att det inte går att dränera organisationerna på mer folk.

 

De 13 största förlagen står tillsammans för två tredjedelar av omsättningen i branschen. Bortsett från gruppen med de förlag som omsätter en till två miljoner, är det de största som går bäst. Resultatet, i procent av omsättningen, låg på sju procent.

 

De allra minsta förlagen, som omsätter under en miljon, gick allra sämst och förlorade 14 kronor på varje omsatt hundralapp. Det var också den gruppen som tappade mest försäljning.

De mellanstora förlagen, i intervallet 50–100 miljoner kronor i omsättning, har fått en ny medlem som drar upp gruppens totala omsättning: Pocketförlaget som ökat med 51 procent – bland annat tack vare ett antal platinasäljande pocketböcker.

Pocketförlaget är också det mest effektiva: tre anställda sålde böcker för 63 miljoner kronor. Bättre än något annat förlag, med undantag för uppstickaren Tukan som omsatte 26,2 miljoner med en anställd.

Totalt sålde de svenska förlagen böcker för 7,2 miljarder kronor förra året. De allmänutgivande förlagen omsatte 4,7 miljarder, en minskning med drygt en procent. Resultatet för gruppen ökade, men vinstmarginalen är fortfarande skral: 3,8 procent.

Förlagens siffror blir extra intressanta om man jämför med de senaste årens kraftigt krympande försäljning för den fysiska bokhandeln: förra året var denna nedgång tio procent.

Om förlagen i princip håller uppe sin försäljning medan boklådorna tappar betyder det bara en sak: böckerna har hittat andra vägar till konsumenterna.

– Det är stormarknader och internet som ökat, säger Jacob Dalborg, vd på Bonnierförlagen.

Kommer bokhandeln att kunna ta tillbaka sin förlorade försäljning?

– Det hoppas jag, och det tror jag, säger Jacob Dalborg.

 

I förlagsspecialen:

Tabeller och grafer
Det sista tunga året?
Fortsätter att växa
Byter strategi
Nöjer sig inte
Lönsamt att vägra lämna rabatter
Var tredje krona i vinst
Tillbaka på ruta ett
Årets förlagsraket
Nobelbaksmälla
Ett förlag som alla andra?
E-böcker skapar tillväxt

 

 

 

Omsättningsförändring

 

Så görs Förlags­specialen

Svensk Bokhandel har med hjälp av ekonomen Leif Olsson sammanställt 373 förlags senaste årsredovisningar. Merparten är hämtade från Bolagsverket, och därför avser analysen huvudsakligen aktiebolag. Några undantag finns, som stiftelsen Natur & Kultur och kommanditbolag Atlas, som lämnat årsredovisningar till SvB.

Det finns runt 1 000 förlag i Sverige. De flesta drivs som enskild firma eller handelsbolag. Dessa är nästan undantagslöst mycket små och representerar bara ett par procent av den totala förlagsvolymen.

Omsättningen (oms) i tabeller och texter är netto­omsättningen. Resultatet (res) är efter finansiella transaktioner men före skatt. Hos de flesta förlag handlar större delen av omsättningen om böcker, men flera av de stora ger också ut tidningar och driver bokklubbar. Bonnierförlagen, Forma Publishing Group och Egmont Kärnan är sådana exempel. Se fotnoter till tabellerna för mer information. Underlag till fotnoterna kommer huvudsakligen från respektive företag.

De flesta förlag har räkenskapsår som sträcker sig över helåret. Andra har brutet räkenskapsår. Hos de större förlag som har brutet räkenskapsår har vi försökt få med bokslut som sträcker sig fram till april 2009.

Det är ofta komplicerat att definiera vilken inriktning ett förlag har. Ett allmänförlag har en bred utgivning av allt från svensk skönlitteratur till barnböcker och facklitteratur. Vi har varit generösa i bedömningen. Exempelvis klassificerar vi Historiska Media – som vid sidan av renodlade historieböcker även ger ut exempelvis biografier – som ett allmänförlag.

SvB har inte tagit med rena almanacksförlag på listorna över förlag.

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.