Så gynnar Storytel Bonniers

Sedan förlagens minimiersättning per lyssnad bok från Storytel sjönk till under 20 kronor har missnöjet varit stort. Under andra kvartalet i år sattes bottenrekord: 17 kronor och 82 öre, även om vissa förlag har något högre ersättning, runt 20 kronor per lyssning.

Samtidigt har rykten om att Bonniers har ett guldkantat avtal spridit sig. Bonniers skulle som enda förlag dels inte få betalt genom så kallad revenue share, dels skulle ersättningen vara två till tre gånger högre än vad övriga förlag får.

Svensk Bokhandel har tagit del av royaltyavräkningar till Bonnierförfattare som visar att Bonnierförlagen får 52-53 kronor för sin digitala ljudboksförsäljning av nyheter till samtliga återförsäljare. Där ingår Storytel, Bookbeat, Nextory samt styckförsäljning via exempelvis Adlibris och Bokus.

Storytels andel av försäljningen har sjunkit, enligt Håkan Rudels, vd för Bonnier Books, och är numera bara cirka 50 procent av den digitala försäljningen. Han säger också 52–53 kronor per digital ljudbok ligger över den genomsnittliga ersättningen från Storytel. Han vill dock inte specificera nivån.

Med hänsyn till vad andra återförsäljare betalar och Storytels andel av Bonniers försäljning, uppskattar Svensk Bokhandel det pris Storytel i snitt betalar för nyheter och backlist till Bonniers till minst 40 kronor. Alltså ungefär dubbelt så mycket som Storytel betalar till övriga förlag.

Under våren och försommaren har vågen av missnöje vuxit bland konkurrentförlagen. Det är inte bara den låga ersättningen som spelar in. Tillväxten för ljudbokslyssningen har börjat visa tecken på att mattas av och allt fler har insett att de sitter fast i avtal som de inte upplever som rimliga.

Diskussionen går bland annat ut på att Storytel missgynnar förlagen utanför Bonniersfären – och att det sker på andras bekostnad.

– Är det hederligt att inte tillämpa revenue share till alla? Bonniers och de själva tar våra pengar, säger en förläggare, som kallar Storytels ersättningsmodell ”riggad och manipulerad”.

Liksom övriga förläggare Svensk Bokhandel talat med vill hen inte framträda med namn av rädsla att missgynnas av Storytel i framtiden.

– Men vi känner oss totalt blåsta, säger en annan förläggare.

De olika villkoren har fått förläggarna att räkna på effekterna. Hade de samma ersättning som Bonniers skulle deras intäkter från ljudböcker fördubblas. Samtidigt skulle upplagan för att nå break even för en ljudbok minska radikalt.

Men enligt flera förläggare ligger det kanske största problemet i att de i snitt bara kan betala sina författare hälften så stor royalty som ett Bonnierförlag kan. Förlagen oroar sig för vad som händer när detta står klart för författare och agenter.

– Det är en jättefara för oss om Bonnierförfattare får så mycket mer, säger en förläggare, som är rädd att förlora sina författare.

Under sommaren har flera förläggare funderat över vad som kan göras åt avtalen. En anmälan till Konkurrensverket om att den helt dominerande ljudbokstjänsten har gett marknadens största aktör ett avtal som är långt bättre än alla andras, har diskuterats. Liksom en stämning av Storytel.

Förläggarna pekar bland annat på Storytels generella avtal och uttalanden från Jonas Tellander, som de anser ger intrycket att alla förlag utan undantag betalas enligt revenue share-modellen.

– Man kan hävda att det är bedrägeri. Eller i varje fall omoraliskt, säger en förläggare.

Bakgrunden till att Bonnierförlagen har ett annat avtal än övriga förlag är bland annat att det i uppbyggnadsskedet var nödvändigt för Storytel att få med Bonniers titlar. Bonniers kunde därför få igenom många av sina krav. Revenue share sa de nej till.

– Vi har aldrig haft revenue share med någon. Ett sådant avtal utan golv eller tak kan vi inte skriva, säger Bonniers Books vd Håkan Rudels.

Parterna hade också svårt att bedöma hur ljudboksförsäljningen skulle utvecklas, men insåg att de tillsammans kunde skapa marknaden.

– Vi var tidiga, vi digitaliserade mycket och var redan stora på ljudböcker. Vi delade deras syn på framtiden, säger Håkan Rudels.

Från början var ersättningen till Bonniers betydligt högre än i dag. Håkan Rudels talar om att det skett en ”våldsam minskning av snittintäkten på nyheter de senaste åren”. Samtidigt har den kraftigt ökade backlistförsäljningen vägt upp den lägre snittintäkten.

Uppgifterna om de olika ersättningsnivåerna är upprörande, tycker flera förläggare. Många tycker att skulden delvis är Bonniers, som utnyttjat sin maktposition för att få ett bra avtal.

– Men, säger en förläggare, det viktiga är inte avslöjandet att Bonniers får mer, utan att Bonniers har det som alla borde ha.

Fotnot: Storytel har avböjt att svara på Svensk Bokhandels specifika frågor. Sofia Zettergren, CFO, skriver i ett mejl: ”Våra avtal lyder under sekretess och därför kommenterar vi inte dessa. Som vi kommunicerat tidigare går vi nästa år över på en tidsbaserad ersättningsmodell, därför träffar vi nu förlagen för att föra en dialog om hur vi kan fortsätta utveckla den svenska ljudbokmarknaden.”

Fakta/ Revenue share

Revenue share, eller intäktsdelning, bygger på att förlagens betalning bestäms av en viss periods prenumerationsintäkter minus kostnader för bland annat skatter och marknadsföring. Beloppet som blir kvar delas i periodens totala antal lyssningar och varje förlag får den summa deras andel av lyssningarna utgör.