Snart kan den som önskar färglägga Alice Cooper precis som den vill. I slutet av augusti ges en målarbok med Alice Cooper-tema ut, skriver NME.

Boken heter "Welcome 2 my nightmare" och är baserad på rockikonens karriär. Innehållet består bland annat av ett urval av bilder på Alice Cooper samt ett flertal av hans albumomslag.

Förlaget som ger ut boken har tidigare gjort målarböcker om bland andra Motörhead, Judas Priest och Thin Lizzy.

Johanna Hedman ville inte skriva ett svartsjukedrama, eller gestalta kärleken med stort K. Men hennes debutroman skildrar relationerna mellan den unga trion August, Hugo och Thora. De kommer alla från olika sociokulturella bakgrunder, och möts i Stockholm när Hugo är student och inneboende i Thoras rika föräldrars stora våning.

Många verkar utgå från att jag kommer från samma miljö som Thora gör, men det är väldigt långt ifrån min egen klassbakgrund. Det är smickrande att jag har fångat miljön så väl att folk tror att jag är uppvuxen i en paradvåning på Östermalm, säger Johanna Hedman roat.

Hon är lite omtumlad över det stora intresset för debutromanen. Själv växte hon upp i en akademikerfamilj i Stockholm, men ingen av dem arbetar med kultur och att hon nu ger ut en bok "är en stor sak". Särskilt när boken redan på förhand har sålts för översättning till hittills sju språk, för "rekordsummor", enligt förlaget.

Jämförs med Rooney

Johanna Hedman började skriva romanen när hon avslutade sin masterutbildning i freds- och konfliktstudier, och då hon gjorde praktik vid svenska FN-delegationen i New York. Litteratur och skrivande har alltid varit viktigt för henne.

Men jag har aldrig gjort utrymme för att göra det på heltid. Sen hade jag den här berättelsen som hade börjat ta form, eller som drog i mig. Karaktärerna var väldigt tydliga för mig och det var roligt att utforska deras dynamik, säger hon på telefon.

De utländska förlagen har gjort jämförelser med till exempel Sally Rooney och franska nya vågen-filmer. Tidsangivelserna är subtila vilket gör boken både modern och samtidigt tidlös. Finns där inte till och med ett spår av Hjalmar Söderberg?

Ja, "Den allvarsamma leken" som triangeldrama. Hjalmar Söderberg tycker jag jättemycket om. När jag läser svenska författare läser jag ofta äldre författare. Jag tycker att han rent stilistiskt har präglat mig också, hans sätt att få fram stämning på ett väldigt enkelt sätt, säger Johanna Hedman.

En klasskildring

Även nya vågen-referensen kan Johanna Hedman relatera till: hon har själv bott i Paris och har mycket riktigt sett klassiker som Truffauts "Jules och Jim". Samtidigt är det inte svartsjuka hon vill skildra, även om hon undersöker spänningar mellan de tre.

Det är en okonventionell relation. Men det kanske inte är så ovanligt när man är ung att man har lite flytande relationer och att allt inte har en etikett.

Mellan Hugo, Thora och August finns stor intimitet. Men också osäkerhet och en rädsla för att vara sårbar och inte behövd. Kanske är sådana känslor extra starka när man är ung, tror Johanna Hedman, då man har tid att helt gå upp i dem.

Samtidigt förstärks också deras osäkerhet av klassmässiga skillnader. Johanna Hedman har bott utomlands i omgångar, vilket har gett henne andra perspektiv.

När jag har kommit tillbaka till Stockholm har jag alltid slagits av hur segregerad den här staden är, och samtidigt finns det en bild av Sverige som väldigt jämlikt. Så slår det en i ansiktet när man kommer hit att det är så himla uppdelat, säger hon.

Lyfter in världen

Själv bodde Johanna Hedman i Paris när hon bestämde sig för att plugga internationella relationer. Ett tag läste hon folkrätt på Försvarshögskolan, och hon gillar kontrasten till litteraturvetenskapen, som hon också har studerat. Hon tycker att arenan där internationella relationer utspelas är spännande litterära miljöer, som inte ofta skildras annat än i politiska thrillers. Själv ville Johanna Hedman lyfta in världen i berättelsen och trion reser runt mellan New York, Paris och Berlin.

Det var roligt att skriva om de små vardagliga konflikterna och att ha världspolitik som fond. För så är det för de flesta människor, man lever sitt liv och har sina relationsproblem men i bakgrunden pågår världspolitiken, som för vissa är närmare än andra, säger hon och lägger till:

Jag kan sakna världen ibland när man läser svensk samtidslitteratur.

Det måste vara konsthistoriens mest kända rum – och med stor sannolikhet också det dyraste. Målningen (eller målningarna, det finns faktiskt tre) har inget aktuellt auktionsvärde eftersom samtliga sedan länge är i museers ägo, men senast en van Gogh-målning såldes (mars, 2021) gick den för 130 miljoner kronor, vilket ger en hint om värdet på hans kanske mest ikoniska målning.

Gick in för inredningen

När den nederländske postimpressionisten Vincent van Gogh 1888 flyttade till Arles i södra Frankrike hade han stora planer. Här skulle han bilda en konstnärskoloni. Han förälskade sig i Arles, i huset som han hyrde och i sitt sovrum – hans första egna riktiga hem.

I Arles skapad han några av sin mest kända verk, bland annat "Sovrum i Arles". Rummet var tomt när van Gogh flyttade in och han inredde det efter eget tycke och smak – tavlorna på väggarna målade han enbart för rummet. Att inreda rummet ska ha varit så pass utmattande att han efteråt fick tillbringa två och en halv dagar till sängs för att återfå sina krafter. Det ska ha varit under den vilan som han fick idén att skapa en målning med rummet som motiv.

Sov en natt i "rummet"

Målningen må utstråla ett stort lugn, men det var en manisk van Gogh på väg mot det slutgiltiga sammanbrottet som stod vid staffliet. Intresset för van Goghs konstnärskoloni visade sig vara svagt, och vännen Gauguin, som efter en tid gjorde honom sällskap, blev med tiden alltmer ett irritationsmoment för den instabile konstnären – det slutade med historien om det avskurna örat.

Det gula huset (också förevigat av van Gogh) finns inte kvar. Huset skadades svårt under andra världskriget och revs kort därpå. I samband med en van Gogh-utställning i Chicago skapade dock ett museum en bildlik replika av rummet som gick att hyra, och i Arles har en driftig Airbnb-värd skapat en mer verklighetstrogen kopia. Men hur sovrummet verkligen såg ut vet ingen. Det enda vi vet är hur van Gogh såg det. Och hans blick var som bekant lite eljest.

Långt ned på södra Gotland, i Sundre, anlades på 1940-talet en visningsträdgård som skildras i, och delvis har inspirerat till, boken "Annas örtagård" av Anna Bergenström.

Grundaren Signe Enström, som också drev ett vitkalkat värdshus där, började kalla gården för Körsbärsgården och namnet lever kvar än i dag.

Det gör också det konstnärliga arvet. Då kom konstnärer till värdshuset för att i perioder bo och skapa på platsen – inte sällan betalade de i form av konstverk. Nu är Körsbärsgården en konsthall där såväl svenska som internationella konstnärer ställs ut, och där konstnärer kan få residens under en period.

Man träffar ofta på konstnärer här, på sommaren är det alltid någon här och skapar, säger Marita Jonsson som driver Körsbärsgården tillsammans med sin man Jon Jonsson, som i grunden är arkitekt.

Internationell konst

Paret tog över gården 2002 och visade då konst i liten skala i värdshuset. Konsthallen invigdes 2010 utan några större visioner – tanken var att Marita skulle skriva böcker och Jon ägna sig åt sina arkitekturprojekt, men sedan dess har gården och konstsamlingen vuxit betydligt.

Marita Jonsson var tidigare ordförande på Kungliga konsthögskolan (Mejan) i Stockholm och hade med sig ett stort kontaktnät därifrån. De började med att ställa ut konstnärer som Dan Wolgers, Karin Mamma Andersson och Jockum Nordström. Med åren har det breddats till internationell konst av bland annat den japanske konstnären Sadaharu Horio. Varje år ställer de också ut någon ung, lovande konstnär från Konstfack eller Mejan.

I början av sommaren invigdes den nya skulpturparken med stora, färgstarka figurer av Siri Carlén. Skulpturgruppen "Gänget" finansierades via gräsrotsfinansiering och har delvis inspirerats av Niki de Saint Phalles figurer utanför Moderna Museet i Stockholm, som Siri Carlén ofta lekte vid som barn. Då fick man klättra på dem, i dag är de inhägnande. Men skulpturerna i "Gänget" får besökarna komma nära.

Det är tillgängligt och de här figurerna lockar fram något paradisiskt och lyckligt. De påminner om Saint Phalles men är mer abstrakta, Niki är en väldigt figurativ konstnär, säger Marita Jonsson.

Hav i tre riktningar

I sommar har konsthallen också en stor temautställning kring tecken och ord. I den permanenta samlingen finns verk av bland andra Klara Kristalova, Cajsa von Zeipel och Maria Miesenberger.

Här får man en kombination av ett sanslöst vackert landskap, med havet i tre riktningar, ekologiska odlingar, arkitektur och konst av ypperlig kvalitet, svarar Marita Jonsson på frågan om varför man ska besöka dem i sommar, samtidigt som hon rycker upp ogräs ur visningsträdgården.

Bokförlagets besked kom i samband med de domstolsförhandlingar som i onsdags inleddes med anledning av att förlaget och författaren stämts för förtal av ett ryskt företag och tre ryska miljardärer.

Harper Collins UK meddelar att man har nått en överenskommelse med två ryska affärsmän som i våras stämde enbart förlaget. Enligt Reuters innebär överenskommelsen att förlaget kommer att ändra de delar i boken som rör ryssarnas påstådda kopplingar till säkerhetstjänsten KGB. Förlaget ber även om ursäkt för att man inte diskuterade ärendet med de berörda innan utgivning.

"Putins krets", som handlar om den ryske presidenten Vladimir Putins väg till makten, gavs ut på svenska den 27 juli. Bokens förläggare Daniel Sandström på Albert Bonniers förlag har tidigare sagt till "Kulturnytt" att det är ett problem "att det går att bedriva en rättslig jakt på journalistik via England".