Tillbaka
Svenska författare klarar coronakrisen bättre

Svenska författare klarar coronakrisen bättre

LitteraturTT

Svenska författare och översättare har drabbats hårt av coronakrisen, enligt Författarförbundet.

Men ändå verkar de ha klarat sig bättre än kollegorna i länder som infört hårdare restriktioner.

Europeiska författarrådet (EWC) har sammanställt situationen i 24 europeiska länder med hjälp av 33 fackliga organisationer som representerar författare och översättare. Värst drabbade, "extremt allvarligt", är författare och översättare i Portugal, Schweiz, Österrike och Cypern, följt av "väldigt allvarligt" drabbade länder som Island, Norge, Tyskland och Frankrike.

EWC skriver i rapporten att författare förlorar stora inkomster när evenemang ställs in, men också på grund av minskad försäljning när butikerna stängt. Dessutom skjuts bokkontrakt upp och förskottsersättningar sänks, som ska läggas till uppskjuten betalning för redan skrivna böcker.

För de flesta författare står framträdandena för mer än hälften av inkomsterna. Det finns fantastiska författare som skriver jätteviktiga böcker som får fina recensioner. Men det är ofta inte pengarna för böckerna som ger de stora inkomsterna, säger Författarförbundets ordförande Grethe Rottböll.

"Kedja av reaktioner"

Även översättare har drabbats av krisen eftersom färre bokrättigheter köps in till förlagen från författare i andra länder.

Bokförsäljningen har gått ned, förlagen blir lidande och en del förlag har gått ned i personalstyrka. Det är en kedja av reaktioner, säger Rottböll.

Sverige, Tjeckien och Lettland är de tre länder som klarat sig bäst, det vill säga "inte väldigt allvarligt". Värt att notera är dock att inget av länderna räknas som "inte allvarligt" drabbade.

Digitala träffar

Rottböll, som även är verksam som barnboksförfattare, tror att svenska författare kan ha klarat sig bättre tack vare organisationer som Författarcentrum som hjälper dem att bli bokade till betalda författarevenemang och grundskolebesök, där träffarna i viss mån har kunnat genomföras digitalt.

Barn- och ungdomsboksförfattarna har klarat sig relativt bra eftersom de har kunnat göra om sina skolbesök till digitala i rätt stor utsträckning. De som drabbats hårdast är till exempel de som skriver faktabaserade böcker och som brukar vara ute och prata om sitt ämne, men nu har fått ställa in. De författare som har väldigt goda försäljningssiffror klarar sig fortsatt bra, säger Rottböll.

Bokhandlare drabbas hårt

Samtidigt har svenska bokhandlare drabbats hårdare än de som skriver böckerna. Sverige finns bland de länder som svarat att de är "väldigt allvarligt" drabbade i fråga om bokhandlarnas ekonomiska situation, tillsammans med länder som Finland och Tyskland.

Rottböll säger att en förklaring till skillnaden kan vara att andra länder har delat ut större stöd till bokhandlare, samtidigt som konkurrensen med näthandlare är mindre i många länder på grund av fasta bokpriser.

Författarförbundet ordförande Grethe Rottböll. Arkivbild.
Författarförbundet ordförande Grethe Rottböll. Arkivbild.
Mari Jungstedt stäms av sitt norska ex

Mari Jungstedt stäms av sitt norska ex

LitteraturTT

Deckardrottningen Mari Jungstedt stäms av den norske författaren Ruben Eliassen, rapporterar NRK. Eliassen hävdar att Jungstedt har använt hans manus och publicerat materialet under sitt eget namn.

De båda författarna var tidigare ett par och tillsammans skrev de deckaren "En mörkare himmel" som gavs ut 2015.

När de gick skilda vägar ingick de enligt stämningen ett avtal där Jungstedt fick fortsätta att använda romanfigurerna och universumet som de hade skapat tillsammans. Men i uppföljaren "Det förlovade landet" har Jungstedt sedan använt hela texter av Eliassen, hävdar han.

Hon publicerade faktiskt mina texter. Det kom som en chock för mig att hon och förlaget valde att göra det, säger han till NRK.

Ruben Eliassen förde fram anklagelserna redan för ett år sedan i ett inlägg på Instagram. Mari Jungstedt ställde sig då frågande till beskyllningarna och hänvisade till deras avtal.

Väldigt tråkigt och obegripligt att han gör så här nu, sade hon då till Aftonbladet.
Mari Jungstedt och Ruben Eliassen 2015. Arkivbild.
Mari Jungstedt och Ruben Eliassen 2015. Arkivbild.
Harry Potter-fans överger JK Rowling

Harry Potter-fans överger JK Rowling

LitteraturTT-Reuters

Två av de största samlingsplatserna för inbitna Harry Potter-läsare har distanserat sig från böckernas författare JK Rowling sedan hon blivit anklagad för att vara transfobisk.

Det handlar om personerna bakom hemsidorna The Leaky Cauldron och Mugglenet, som i ett gemensamt uttalande förklarar att de slutar länka till Rowlings hemsida, slutar använda bilder på författaren och inte längre kommer att rapportera om hennes förehavanden.

Rowlings åsikter "om marginaliserade går i otakt med budskapet om acceptans och handlingskraft som finns i hennes böcker", skriver man.

Stormen kring Rowling tog fart för några veckor sedan när hon på Twitter raljerade mot en artikel som använde formuleringen "människor som menstruerar" i stället för "kvinnor". Ilskan fick ytterligare bränsle när hon utvecklade sina åsikter om biologiskt kön i ett långt blogginlägg.

Rowlings uttalanden har kritiserats av bland andra den amerikanska hbtq-organisationen Glaad samt Harry Potter-skådespelarna Daniel Radcliffe och Emma Watson.

JK Rowling anklagas för transfobi av inbitna läsare. Arkivbild.
JK Rowling anklagas för transfobi av inbitna läsare. Arkivbild.
Marie Aubert vill lirka in det oacceptabla

Marie Aubert vill lirka in det oacceptabla

LitteraturTT

Relationer, relationer, relationer – mellan syskon, partners, vänner och till egna eller andras barn. Den norska författaren Marie Aubert skildrar relationer på bristningsgränsen. Nu kommer hennes novellsamling "Får jag följa med dig hem" på svenska.

Jag är väldigt upptagen av relationspsykologi, hur vi uppför oss och påverkar varandra, och förstärker varandras bra eller dåliga sidor, säger Marie Aubert på telefon en stekhet sommardag i Oslo.

Marie Aubert debuterade 2016 med "Får jag följa med dig hem", som nu alltså ges ut på svenska. Tidigare i år kom hennes roman "Vuxna människor" i svensk utgåva. En roman som möttes av fin kritik, och som när den gavs ut i Norge förra året bidrog till diskussioner kring barnlöshet, frivillig eller ofrivillig. Räknas man som vuxen om man inte skaffar barn? Det är en central fråga i handlingen.

Det är något väldigt existentiellt att få eller inte få barn. I åldern kring 30, 40 år är det något av det som upptar människor allra mest. Om man väljer att inte skaffa barn uppfattas det som ett starkt ställningstagande, även om det inte alls är lika tabubelagt längre, säger Marie Aubert och fortsätter:
Jag hade inte tänkt att huvudpersonen Idas barnlöshet skulle vara så central utan den blev det efterhand. Men jag ville att mycket skulle stå på spel för henne och att det skulle vara en avgörande tidpunkt i de båda systrarnas liv.

Fula känslor

"Vuxna människor" har av många lästs som en bok som handlar om att skaffa barn eller inte, men den är lika mycket en berättelse om en syskonrelation och om familjeband. Det är en kort och koncentrerad roman, effektivt berättad, på många sätt lik en novell.

Novellformen är på något vis disciplinerande och sätter en tydlig ram för kreativiteten. Du behöver prioritera och gå snabbt in på det som är viktigt, välja tidigt vilken historia det är du vill berätta.

Även "Får jag följa med dig hem" handlar mycket om barn och olika familjekonstellationer. Om adoptivbarn, bonusbarn och biologiska barn. Om skam, skuldkänslor och rädslor. Marie Aubert intresserar sig för relationer som är på väg att spricka. Människor som vet att de är på väg att förlora någon eller något, och som drivs till det som kan uppfattas som fula känslor och handlingar.

När man blir inträngd i ett hörn så kommer ofta sådant som desperation, svartsjuka, missunnsamhet och annat som inte är vackert att se på – som rädslan för att inte längre vara den som är mest älskad. Det triggas för det är så mycket som står på spel när en relation är hotad.

Inga psykopater

Marie Auberts karaktärer är många gånger lätta att relatera till, det går att förstå deras tankar och känslor, men när det kommer till handlingar så går de ofta steget längre än vad de flesta kanske skulle göra.

Jag vill lirka in de oacceptabla handlingarna, men jag vill inte skriva om psykopater utan om ganska vanliga människor. Jag vill att läsaren ska känna med huvudpersonerna så långt som möjligt.

Kärnfamiljen lyser med sin frånvaro i Marie Auberts texter, men det är inget medvetet val förklarar hon.

Det är inget jag bestämde att jag inte skulle skriva om, men jag har varit upptagen av vilken typ av konflikter som uppstår i vår tids sätt att bilda familjer.

TT: Vilken typ av relationer tar du dig an i nästa bok?

Jag har börjat tänka på idéer, men jag har inte klart för mig vilken nästa berättelse ska bli. Jag tänker mer kring möjliga berättarröster och sådana saker nu.
Marie Auberts debutbok, novellsamlingen 'Får jag följa med dig hem', kommer nu översatt till svenska. Berättelserna i den kretsar kring olika typer av relationer på väg att gå sönder. Pressbild.
Marie Auberts debutbok, novellsamlingen "Får jag följa med dig hem", kommer nu översatt till svenska. Berättelserna i den kretsar kring olika typer av relationer på väg att gå sönder. Pressbild.
'Jag har alltid varit upptagen av folk, men det har blivit ännu starkare med åren. Jag gillar att sitta och tjuvlyssna på folk på bussen', säger Marie Aubert. Pressbild.
"Jag har alltid varit upptagen av folk, men det har blivit ännu starkare med åren. Jag gillar att sitta och tjuvlyssna på folk på bussen", säger Marie Aubert. Pressbild.
'I efterhand är jag glad att jag inte debuterade när jag var 23. Jag tror att jag skriver bättre nu än då, och jag tror att det hade varit mer sårbart', säger Marie Aubert som debuterade som 37-åring. Pressbild.
"I efterhand är jag glad att jag inte debuterade när jag var 23. Jag tror att jag skriver bättre nu än då, och jag tror att det hade varit mer sårbart", säger Marie Aubert som debuterade som 37-åring. Pressbild.
Kollegorna sörjer Beate Grimsrud

Kollegorna sörjer Beate Grimsrud

LitteraturTT

Beate Grimsrud sörjs av kollegor och vänner som minns henne som en originell författare med känsla för både det humoristiska och det svåra.

En av våra mest glänsande stjärnor på den nordiska himlen har slocknat, säger Maria Schottenius.

När Beate Grimsrud nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2011 för romanen "En dåre fri" var litteraturskribenten Maria Schottenius på Dagens Nyheter säker på att priset skulle tilldelas Grimsrud, men så blev det inte.

Det är ett stort och märkvärdigt författarskap som utan att romantisera psykossjukdom får oss att leva med i tankar och känslor som rör sig i andra sfärer än de vanliga. ”En dåre fri” tillhör de nordiska romaner som rusar rakt in och rubbar vaneseendet. Berättelsen är stark och smärtsam, beskriver stort lidande, men också vitalitet, lekfullhet och värme. Hennes konstnärliga gärning förmedlar en livsenergi mot alla odds, säger Maria Schottenius.

Oavbrutet kreativ

Författaren Inger Alfvén var mycket nära vän till Beate Grimsrud och de har också arbetat ihop med flera barnböcker, bland annat serien om Lydia och serien om Alba och Adam.

Det var fantastiskt roligt att jobba med henne. Det var texten som gällde, hon hade ingen som helst prestige. Vi hade ett fint samarbete, säger Inger Alfvén.

Hon beskriver Beate Grimsrud som en gränsöverskridande författare, i ordets bästa bemärkelse, som skrev både fantasirikt och realistiskt på en och samma gång. Och med en röst och ett tonfall som inte liknande någon annans, säger Inger Alfvén.

Hon kunde beskriva väldigt konkreta detaljer, både komiska och tragiska, så att man samtidigt både skrattade och grät. Hon hade en stark känsla för både tajmning och humor, och även de mest förfärliga saker hon berättade om fick ett tonfall som inte bara var bedrövligt.

Inger Alfvén ger en bild av Beate Grimsrud som en person som kunde omvandla allt i sitt liv till berättelser.

Beate var oavbrutet kreativ och hade så många bollar i luften. Allt hon tog i blev något.

Glasklar blick

Beate Grimsruds sista roman "Jag förelår att vi vaknar" gavs ut hösten 2019. I arbetet med den bad hon författaren Malin Nord om hjälp och de båda arbetade tätt tillsammans med att färdigställa boken.

Hon hade enormt många anteckningsböcker för hon skrev hela tiden. Så jag hjälpte henne helt enkelt – hon läste högt ur böckerna och jag skrev ned det hon läste, och när hon hörde sina egna meningar blev hon inspirerad och kom på nya scener i stunden. Det var väldigt speciellt. Jag lärde mig att höra på hennes röst om hon läste ur anteckningsboken eller kom på nytt. Om det var en helt ny scen gällde det för mig att fokusera och fånga in den i datorn så att scenen inte skulle försvinna. Det var en känsla av magi, berättar Malin Nord och fortsätter:
Jag är väldigt tacksam att jag fick vara så nära hennes tankar i det skrivande arbetet. Hon var otroligt generös. Hon sa flera gånger att jag skulle sno saker från henne, tänka på hennes tankar som en second hand-affär.

Malin Nord beskriver det som att Beate var fri i tanken och hade en helt egen, glasklar, blick på världen.

Det var som att hon avklädde alla lager av världen. Jag tänker att hon visste mer om världen än många andra. Jag tänker på hennes blick i texterna, och i livet, som ett mjukt och samtidigt oerhört starkt ljus, så som tröst kan vara. Varje gång jag läser henne ser jag något som jag inte har sett förut.

Och för Malin Nord var Beate Grimsrud mer än en kollega, hon var en vän och en källa till inspiration.

Hon tog skrivandet på stort allvar, det var väldigt inspirerande. Vi hade väldigt roligt när vi jobbade. Hon var lycklig när hon skrev, fast hon skrev om svåra saker. Skrivandet var hennes lyckliga plats.
Den norska författaren Beate Grimsrud har avlidit efter en tids sjukdom. Arkivbild.
Den norska författaren Beate Grimsrud har avlidit efter en tids sjukdom. Arkivbild.
Författaren Inger Alfvén var nära vän och kollega till Beate Grimsrud. Arkivbild.
Författaren Inger Alfvén var nära vän och kollega till Beate Grimsrud. Arkivbild.
Litteraturskribenten Maria Schottenius på Dagens Nyheter beskriver Beate Grimsruds författarskap som 'stort och märkvärdigt'. Arkivbild.
Litteraturskribenten Maria Schottenius på Dagens Nyheter beskriver Beate Grimsruds författarskap som "stort och märkvärdigt". Arkivbild.
Författaren Malin Nord hjälpte Beate Grimsrud att färdigställa hennes sista roman 'Jag föreslår att vi vaknar'. Pressbild.
Författaren Malin Nord hjälpte Beate Grimsrud att färdigställa hennes sista roman "Jag föreslår att vi vaknar". Pressbild.