Tillbaka
Ljudboken ger jobb till allt fler skådespelare

Ljudboken ger jobb till allt fler skådespelare

KulturTT

I tider då många skådespelarjobb ställs in finns det en nisch som blomstrar – inläsning av ljudböcker. När strömningstjänsterna går bättre än någonsin behövs också fler röster att lyssna till.

"Fantastisk inläsare, och fantastisk historia. Må den aldrig ta slut". Så låter ett omdöme på en av strömningstjänsterna för ljudböcker. Inläsarna spelar en stor roll för upplevelsen av en bok, tycker Eva Gallyas Vallin vid Teateralliansen. Bolaget, som ägs av Teaterförbundet, Svensk Scenkonst och Trygghetsrådet TRS, har i höst startat en röstbank med mer än 400 röstprov av 120 skådespelare, för att möta ett ökat intresse från både förlag och skådespelare.

Det vi märker är att de som redan läser in ljudböcker är tvungna att tacka nej till uppdrag, för att de har för mycket jobb. Nu vill alla göra ljudböcker. Det har verkligen exploderat.

Söker nya röster

En av dem som har varit med från starten är Angela Kovács. När hon började läsa in ljudböcker på 80-talet var det på kassett och rullband, för radion. Numera har hon investerat i en egen studio hemma, och gör mest jobb för Bonnier Audio.

Det var Angela Kovács som tog initiativ till röstbanken hos Teateralliansen, eftersom hon hörde av sina arbetsgivare att de sökte nya röster.

Och bland mina kollegor märker jag ett sug efter att prova på den här delen av yrket, säger hon.

På grund av coronapandemin har flera av hennes jobb ställts in, bland annat en turné med Riksteatern och ett gästspel utomlands. Ändå har hon jobb tills i maj – som inläsare. Hon brukar vanligen försöka hinna med ett par ljudböcker mellan andra jobb.

Men sedan pandemin startade har jag hållit på med det här på heltid.

Inläsningen kräver en hel del förarbete – i början läste Angela Kovács en bok fyra gånger före inspelningen. Numera räcker det med två – beroende på vilken boken är.

En välskriven bok är lättare att läsa in än en som inte har gått igenom så många redaktörers ögon. Då ska du polera något som inte skiner hur mycket du än polerar.

Fördel att dela

När ljudböckerna nu ökar – de digitala abonnemangstjänsterna har gått upp med hela 32 procent under årets första åtta månader – finns också en efterfrågan på ett brett spektrum av röster. Och Angela Kovàcas är inte rädd för konkurrensen.

Man kan bli ganska mätt på en röst. Så jag tror bara det är en fördel att så många som möjligt delar på kakan. Det gäller skådespeleriarbetet överlag, det är inte roligt att se samma ansikte i alla serier eller höra samma röst om och om igen.

När årets favoritinläsare koras är det dock ofta samma namn i toppen. På Storytel är årets mest lyssnade läsare Gunilla Leining , följd av Katarina Ewerlöf och Stefan Sauk. De vittnar också om att de har haft extra mycket inspelningsjobb i år.

"För min del hade jag detta med ljudböcker som en liten extrasyssla vid sidan om, men under det här året har den sidosysslan vuxit till att bli en tung huvudsyssla, dels för att alla andra projekt har blivit framflyttade och dels för att ljudboksbranschen har ökat kraftigt under det här året", säger till exempel Stefan Sauk i ett pressmeddelande.

Flera nya inläsare

Bonnier Audio har inga listor över mest populära inläsare, men producenten Robert Wangeby vet att förutom Sauk och Ewerlöf brukar bland andra Julia Dufvenius, Jonas Malmsjö, Angela Kovács, och Magnus Roosmann vara bland de mest lyssnade.

Man kan nästan gå på storsäljarna på topplistan, de brukar hänga ihop, säger han.

Wangeby börjar dock se ett större inflöde av nya inläsare nu.

Men det brukar ta väldigt lång tid för många att etablera sig. Samtidigt var Gunilla Leining helt ny för 5–6 år sedan och nu läser hon in väldigt mycket.

Rättat: I en tidigare version förekom ett felaktigt ord i den första utgången efter ingressen.

Angela Kovács är en av de skådespelare som har fått allt mer jobb som ljudboksinläsare. 'För mig är det någon form av ursprungskänsla för skådespeleriet. Berättandet börjar med rösten', säger hon. Arkivbild.
Angela Kovács är en av de skådespelare som har fått allt mer jobb som ljudboksinläsare. "För mig är det någon form av ursprungskänsla för skådespeleriet. Berättandet börjar med rösten", säger hon. Arkivbild.
Hennes bok blev mest lyssnad på

Hennes bok blev mest lyssnad på

LitteraturTT

När Storytel sammanfattar året står det klart att årets mest lyssnade ljudbok är Sofie Sarenbrants deckare "Mytomanen", inläst av Katarina Ewerlöf.

"Tack alla lyssnare! Det är fantastiskt att 'Mytomanen' kunde ta sig hela vägen till toppen, med tanke på hur många otroligt bra böcker som har släppts i år. Ett väldigt speciellt år i pandemins tecken, där litteraturen har spelat en viktig roll för många som behövt en verklighetsflykt", säger Sofie Sarenbrant i ett pressmeddelande.

På silverplatsen kom "Vingar av silver" av Camilla Läckberg, inläst av Mirja Turestedt och bronset kneps av "Där kräftorna sjunger" av Delia Owens, som är inläst av Anna Maria Käll.

Även Nextory har släppt sina topplistor och där återfinns Camilla Läckbergs "Vingar av silver" på första plats. "LasseMajas sommarlovsbok: En dag på stranden" av Martin Widmark är den mest lyssnade ljudboken bland barn.

Sofie Sarenbrants 'Mytomanen' är den åttonde boken i serien om Emma Sköld. Arkivbild.
Sofie Sarenbrants "Mytomanen" är den åttonde boken i serien om Emma Sköld. Arkivbild.
Beate Grimsrud får postumt pris

Beate Grimsrud får postumt pris

LitteraturTT

Den norska författaren Beate Grimsrud tilldelas Bragepriset postumt för sin sista bok "Jag föreslår att vi vaknar". Grimsrud avled i sviterna av cancer i somras.

Bragepriset motsvarar det svenska Augustpriset och det är första gången det tilldelas en författare postumt. "Romanen är rätt och slätt ett ymnighetshorn av skarpa formuleringar, precisa observationer, svindlande filosofiska tankar och vild fantasi", skriver juryn i sin motivering.

Beate Grimsruds bror mottog priset i sin systers ställe, rapporterar NRK. Författaren var utbildad på Biskops Arnö författarskola i Uppland och var sedan 1984 bosatt i Stockholm.

Beate Grimsrud blev 57 år gammal. Arkivbild.
Beate Grimsrud blev 57 år gammal. Arkivbild.
Hon rimmar om kärlek och antisemitism

Hon rimmar om kärlek och antisemitism

LitteraturTT

Hanna Rajs Lara rimmar – om arvet, stor kärlek, tsunami och sorg. Läsaren blir också varse den judiska gruppens utsatthet här och nu. Eller som hon själv formulerar det: "bara en goy e förvånad".

Vakter står utanför "gogan". Hotet från en pågående nazistdemonstration hänger tungt i luften och flickvännen vill att diktjaget ska gömma Davidsstjärnan under tröjan när de går på stan.

Hennes judiska vänner känner igen sig i rädslan som dikterna skildrar, berättar Hanna Rajs Lara, men "journalist e förvånad". Även om få missade terrordådet mot synagogan i Köpenhamn 2015 är den vardagliga otryggheten kanske inte lika uppenbar för den som är goj – ickejudisk.

På det judiska sommarkollo som hon skriver om får alla ledare en genomgång i vad som ska göras i händelse av ett attentat.

Det är liksom en självklar del av det judiska. När man ordnar kollo, kulturprogram, gudstjänster eller vad det nu kan vara är det självklart. Jag tänker på de här barnen som går på judisk skola – jag har inte gjort det själv – från att de går på dagis går de genom en sluss med vakter när de ska dit. Det blir verkligen normaliserat.
När man tar ett steg tillbaka och kollar på det är det ju helt sjukt.

Galghumoristiskt

Hanna Rajs Lara rimmar galghumoristiskt om antisemitiska stereotyper. Hon skriver dikt om arvet efter Förintelsen och om morfars bror, den 11-årige poeten som blev ihjälgasad i Belgrad. Men samtidigt skildrar hon också det andra: att tillhöra en varm judisk gemenskap, en stark kärlek till morföräldrarna, till högtiderna och maträtterna.

"Tänk om vi levde i en värld som kände oss för det vi har gjort" skriver hon – "och inte för det som gjorts mot oss".

För mig är det mer naturligt att skriva om chanukka än jul, men det skulle var väldigt sorgligt om det enda jag kunde prata om när det gäller min judiska identitet eller historia eller whatever bara skulle vara Förintelsen eller antisemitism.

Nya "Under månen" är hennes tredje diktsamling på knappt tre år. Ett slags "slampoesi" skrev kritikern Anna Hallberg träffande i en hyllande recension. Men Hanna Rajs Lara har aldrig hållit på med "poetry slam". Däremot hör hon de rytmiska dikterna i huvudet innan hon skriver ner dem.

Jag kan verkligen inte rappa, hade jag kunnat hade jag gjort det – det finns nog mycket mer pengar i det. Men jag gillar att läsa upp.

Debutdiktsamlingen "Armarna" från 2018 blev nominerad till Borås Tidnings debutantpris och var skriven i sammanhållande sviter – formmässigt påverkade av tiden på Biskops Arnös Författarskola där Hanna Rajs Lara började direkt efter gymnasiet. I "Under månen" skriver hon i stället dikter med titel, rim och muntliga uttryck.

Om man tillhör något slags internetgeneration får man ju parallellt med skolan en annan utbildning i hur man skriver. Det finns ett språk som är ett slags internetspråk och det är närmare den röst jag har både när jag pratar och tänker. När jag skriver ligger det ganska nära hur jag pratar.

Vän i Vårberg

Innehållsmässigt handlar det om stora händelser i hennes 29-åriga liv. Saknaden och sorgen efter en vän i Vårberg som dog ung, tsunamin i Thailand, men också den omstörtande kärleken till hennes fru, även första gången de ligger med varandra på golvet. Innan diktsamlingen gavs ut var hon så nervös att hon lekte med tanken att be förläggaren dra tillbaka den.

Jag tror att jag lätt kan berätta precis allt om mitt liv för någon som jag precis träffat. Och så måste jag nog vara för att kunna skriva om just de saker som jag skriver om, det har att göra med hur jag är – lite gränslös. Det är inte alla som är bekväma med det såklart – och det är inte alla i mitt liv som är bekväma med det.

Kärlekslycka

Kärleken ges stor plats – både i dikterna om hennes eget liv – och i den avslutande dikten om hur morföräldrarna, efter att båda ha överlevt nazisterna och Förintelsen – träffas på ett sommarläger för judiska ungdomar i Istrien. Just lycklig kärlek var ett tema som hon först trodde att det inte gick att skriva om.

Men det visade sig inte stämma. Och folk gör ju det hela tiden.

Inte heller det judiska var till en början självklart.

Jag tror att jag tänkte att jag inte kunde skriva om saker som var viktiga för mig, till exempel att tillhöra en minoritet. Men det är en självklar del av mitt liv och av mitt skrivande. Till slut har jag fattat det.
Hanna Rajs Laras tredje diktsamling 'Under månen' har fått strålande kritik. För några veckor sedan, innan den kom ut, var hon så nervös att hon ville be förläggaren dra tillbaka den.
Hanna Rajs Laras tredje diktsamling "Under månen" har fått strålande kritik. För några veckor sedan, innan den kom ut, var hon så nervös att hon ville be förläggaren dra tillbaka den.
Hanna Rajs Lara började skriva poesi på högstadiet och tackar sin uppmuntrande högstadielärare för det. Nu är hon 29 år och har gett ut tre diktsamlingar.
Hanna Rajs Lara började skriva poesi på högstadiet och tackar sin uppmuntrande högstadielärare för det. Nu är hon 29 år och har gett ut tre diktsamlingar.
För drygt tre år sedan insåg Hanna Rajs Lara att skrivandet var vägen in i hennes judiska arv.
För drygt tre år sedan insåg Hanna Rajs Lara att skrivandet var vägen in i hennes judiska arv.
Coronaboom för ljudboken

Coronaboom för ljudboken

KulturTT

Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Att det nu säljs fler böcker än någonsin i Sverige beror på strömmade ljudböcker, enligt Ahlinder. Sverigechefen för strömningstjänsten Storytel, Åse Ericson, tror att ljudböckerna också bidrar till att skapa ett större intresse för all litteratur.

83 procent av dem som lyssnar uppger att de lyssnar eller läser böcker oftare än innan och 75 procent uppger att de lyssnar på fler böcker från olika genrer, säger hon.

Mindre intäkter

Storytel har i dag 902 000 abonnenter i Norden totalt. Visserligen går man ännu inte med vinst, men det beror enligt Åse Ericson på stora satsningar – till exempel har man valt att etablera sig i en rad nya länder.

Det tar tid att bygga upp ett land så att det blir lönsamt. I många länder finns inga ljudböcker från början och man måste starta en hel katalog, säger hon.

Det är så klart positivt att det nu säljs fler böcker, och Kristina Ahlinder pekar på att också äldre verk, i den så kallade backlisten, efterfrågas som ljudböcker. Samtidigt är det ett problem att de digitala böckerna inte drar in lika mycket intäkter till författare eller förlag som pappersböckerna gör, menar hon.

Kostnaden för inspelningen av en ljudbok är stor, ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor. För små förlag är det en riskabel utgift, anser förläggaren Per Bergström på Rámus förlag, som introducerade årets Nobelpristagare, poeten Louise Glück, i Sverige, och som redan har stora kostnader för sina översättningar. Det är dessutom svårt för mindre förlag att ta sig in på ljudboksmarknaden, eftersom det är de stora bästsäljarna som dominerar där, berättar han.

Det är oerhört svårt att få genomslag där. På den arenan vi befinner oss på är det svårt att tränga igenom och göra den chansningen, säger Per Bergström.

Litteraturstöd behövs

Rámus har som målsättning att hitta minst 1 500 potentiella läsare för nya diktsamlingar. Men de får betalt per timme från Storytel, och når de 1 500 lyssnare för en poesibok som tar ungefär en timme att lyssna på innebär det inte ens in 3 000 kronor i ersättning, förklarar Per Bergström.

Samtidigt finns det en panikartad känsla hos många små och medelstora förlag, att man måste gå in i det digitala med de förutsättningar som är nu, och som har skyndats på under det gångna året, säger han.

Om det ska gå att utveckla digitala format för en smalare litteratur tror han att det behövs ett produktionsstöd. Även Kristina Ahlinder menar att stöd behövs.

Vi ser ett behov av ett kraftigt ökat litteraturstöd, just därför att vi vill att det även fortsättningsvis ska kunna ges ut böcker med bredd, kvalitet och mångfald, säger hon.

Måste debatteras

Framöver tror Per Bergström att de populärkulturella och finkulturella kretsloppen kommer att skilja sig än mer åt. Han påminner om att Guthenberg gick i konkurs när denne upptäckte trycktekniken och försökte efterlikna handskrifter.

Lite på samma sätt är det i dag: kanske kommer ljudboksformatet att lämpa sig bäst för den litteratur som inte alltid är den mest intressanta i tryckt form.

Bokförlaget Tranan har hittills läst in fem ljudbokstitlar, men vill inte överinvestera, förklarar förlagschef Johannes Holmqvist. Även han tror att branschen måste börja fundera mer på innehållet när de digitala tjänsterna är så stora.

Vi kanske kommer till ett läge där förlagen backar från en viss typ av utgivning för att den inte funkar i de kanalerna, säger han.

Branschen måste diskutera frågan mer, tycker Johannes Holmqvist. Han undrar dessutom om det stämmer att kvalitetslitteratur inte passar som ljudböcker. Med ett intressantare utbud kanske fler hade valt det, funderar han.

Man kanske inte tycker att det är lönt att betala för ett abonnemang när det inte finns den typen av utbud som man är intresserad av.

Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Jamaica Kincaids 'Lucy' är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Jamaica Kincaids "Lucy" är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.