Vimmerby kommun får 700 000 kronor i stöd från Kulturrådet för att rekrytera landets första regionförfattare, rapporterar lokala medier.

Regionförfattaren kommer att ha sin bas i Vimmerby, men arbeta i hela länet med fokus på läs- och skrivfrämjande.

Regionförfattaren kommer att fungera som en pusselbit i arbetet med att stärka upp litteraturen och läsandet i regionen. Vi är i en uppstartsfas nu fram till årsskiftet, men jag hoppas att det ska leda till flera aktiviteter i hela regionen, säger Peter Högberg (S) som sitter i styrelsen för Länslitteraturen, till Vimmerby Tidning.

Tjänsten som regionförfattare kommer att annonseras ut i augusti.

Nästa år kan läsare återbesöka postapokalyptiska Panem, vars boktrilogi sålts i 100 miljoner exemplar och lett till en av de största filmserierna i Hollywood, och hjälpte till att ge huvudrollsinnehavaren Jennifer Lawrence stjärnstatus.

"Hungerspelen" syftar på ett blodigt reality-tv-koncept i Panem där deltagarna slåss om att bli den sista överlevaren.

Den nya boken utspelar sig 64 år innan böckerna och filmerna, i en period som kallas de mörka dagarna, där landet kämpar för att komma på fötterna efter ett förödande krig, säger författaren Suzanne Collins.

Filmstudion Lionsgate gnuggar redan händerna.

Vi kan knappt vänta på att Suzannes nästa bok ska släppas. Vi har kommunicerat med henne under skrivprocessen och vi ser fram emot att ha ett tätt samarbete med henne med filmen, säger Joe Drake vid Lionsgate.

Boken, som ännu inte har fått någon titel, ska släppas på engelska den 19 maj.

Den svenske författaren och debattören Ann Heberlein skriver en biografi om den tysk-amerikanske filosofen och politiske teoretikern Hannah Arendt.

"Hannah Arendt var inte bara en briljant tänkare. Hon var också en fascinerande människa med ett dramatiskt livsöde. Det vill jag berätta om", säger Ann Heberlein i ett pressmeddelande.

Intresset för boken är på förhand stort, uppger förlaget Mondial. Boken, som ges ut i april 2020, släpps då samtidigt i USA, Storbritannien, Braslien, Kina och ett flertal europeiska länder.

Hannah Arendt föddes 1906 i Hannover i en judisk familj, och tvingades lämna sitt hemland och så småningom även Europa för att leva i exil i Amerika. Före sin död 1975 hade hon blivit en inflytelserik filosof, författare och kritiker. Hon var mycket kritiskt till totalitarismen, vilket hon bland annat avhandlar i boken "Totalitarismens ursprung".

I Ann Heberleins "Kärlek och ondska – en bok om Hannah Arendts liv och filosofi" kommer Arendts egna böcker, texter, dikter, brevväxlingar och dagboksanteckningar användas som grund för en biografisk berättelse.

Det var Elsa Beskow som en gång öppnade världen för Lena Anderson. Med sina egna böcker har hon gjort samma sak för många andra. Sitt stora genombrott fick hon på 1980-talet med "Linnea i målarens trädgård". Boken, som hon gjorde tillsammans med Christina Björk, tog fem år att färdigställa. Bara i USA har den sålt i 700 000 exemplar och enligt förlaget Rabén & Sjögren är den en av de mest spridda svenska barnböckerna i modern tid. Helt säkert har den också fått flera generationer att ta sig till Monets trädgård i Giverny utanför Paris.

Mollan och Storm-Stina

Millesgården i Stockholm visar nu Lena Andersons illustrationer från barnböckerna om Linnea men också om Mollan, Storm-Stina och Maja. Sammanlagt drygt 150 akvareller i olika storlekar men även kolteckningar som hon har gjort för sin egen skull, berättar Ia Schildt, som förutom att sköta Lena Andersons trädgård också har gjort urvalet till utställningen tillsammans med henne.

Allt är litet, runt och otroligt estetiskt. Det handlar alltid om människor, vänner och värme. Och mycket om trädgård och blommor, hon är ju en trädgårdsmänniska, säger Ia Schildt.

Kolteckningarna däremot är porträtt. Om morgnarna brukar Lena Anderson teckna av ett porträtt ur Dagens Nyheter "för att lugna hjärtat" som Ia Schildt uttrycker det.

Hade tuberkulos

Utställningen omfattar även skisser och rekvisita samt en film där Lena Anderson berättar om sin uppväxt. Som barn hade hon tuberkulos och tillbringade flera år på ett sanatorium vars trädgårdsmästare blev en viktig person för henne.

Att se det vackra och ge det vackra är vad hon gör, säger Ia Schildt.

"Lena Andersons värld" visas 19 juni till 22 september.

Den 20 juni får svenska tv-tittare stifta bekantskap med kriminalkommissarie Gereon Rath i Tom Tykwers visuellt överdådiga filmatisering av "Babylon Berlin".

Rath är en plågad man med mörka minnen i bagaget. Han har degraderats till sedlighetssnut och lämnat hemstaden Köln för ett nytt liv i Berlin. Väl där dröjer det inte länge förrän han dras in i en märklig mordhistoria med många oväntade vändningar.

Berlin är huvudperson

Men även om kriminalgåtan är viktig i "Babylon Berlin" är det framför allt Weimarrepublikens Berlin, miljöerna, tidsandan och de politiska stämningarna som är det mest unika med Volker Kutschers berättelse. Författaren har ägnat extremt mycket tid åt research, varje gathörn ska kännas autentiskt, varje människa som figurerar i boken ska vara trovärdig.

Fiktion betyder ju egentligen att berätta lögner. När man skriver fiktion hittar man på berättelser som aldrig har inträffat. Men det betyder inte att fiktion är fejk, det är en speciell sorts lögn, för det är ett sätt att ta sig in i sanningen, eller i alla fall komma lite närmare den. Och därför är det viktigt för mig att den historiska bakgrunden till mina fiktiva berättelser är så exakt som möjligt, säger Volker Kutscher.

Intervjun genomförs per mejl. Sedan han slog igenom med första delen i serien om Gereon Rath är Volker Kutscher extremt upptagen. Ännu återstår tre delar att skriva innan serien är komplett. Varje bok täcker ett år, från 1929 till 1938.

"Judarna skulle mördas"

Varför har han valt att sluta just 1938?

Då visste folk att kriget var på väg och i och med Kristallnatten den 9 november visste de otvetydigt att regimens antisemitism innebar att judarna skulle mördas och inte bara stötas ut och diskrimineras., svarar han och fortsätter:

Krig och förintelse är för perverterat för mig att skriva om, det ligger för långt borta från det normala livet. Jag vill berätta om tiden när de här sakerna hade kunnat förhindras. 1938 var det för sent.

Den första impulsen till berättelsen om Gereon Rath fick Volker Kutscher när han 2002 eller 2003 hade sett Sam Mendes gangsterfilm "Road to Perdition" och kort därefter Fritz Langs klassiska morddrama "M".

Plötsligt insåg jag att de utspelades under samma tidsperiod. Berlin 1931 och den amerikanska gangstervärlden 1931. Det var med den tanken som allt började.

"På randen av en vulkan"

Det sägs ofta att invånarna i Berlin "dansade på randen av en vulkan" under den tidsperiod som Volker Kutscher skildrar. Själv är han noga med att påpeka att det inte betyder att de var medvetna om vad som komma skulle – de dansade bort sin ångest i ett land som nyligen förlorat ett krig.

De levde i en väldigt osäker tid. Det är en parallell till nutiden. Men vi lever inte i Weimarrepubliken. Vi har det mycket bättre finansiellt. Fattigdomen då kan vi inte ens föreställa oss.

Gereon Rath är ingen svartvit hjälte. Han begår misstag, självmedicinerar med narkotika och tvekar inte när han tvingas skjuta ihjäl en annan människa.

Jag gillar inte perfekta hjältar, konstaterar Volker Kutscher,

Och man får inte glömma att Gereon Rath är min huvudperson som jag skickar från 1929 till 1933 och ännu längre framåt. Han måste gå att förföra på samma sätt som de flesta människor går att förföra. En präktig hjälte under den här perioden i Tyskland? Hur tråkigt skulle inte det vara. Och hur orealistiskt!