Svanen, den nordiska miljömärkningen för varor och tjänster, startade 2012 projektet Bokuppropet.

Vi försökte få igång bokbranschen men den var väldigt trög och ointresserad. Bara några mindre förlag nappade på att Svanenmärka bokproduktionen, säger Anna Norberg, kommunikationsansvarig.

Branschen har fortfarande inte kommit särskilt långt, anser hon.

Förlagen nöjer sig med att "vi har FSC-certifierat papper". Det är en bra början men för att nå våra nationella och globala miljömål krävs ett helhetsgrepp som ser till hela bokens livscykel.

FSC är en miljöcertifiering som används inom skogsbruket.

Certifierat papper

Både Bonnierförlagen och Norstedts lyfter fram just FSC-certifierat papper när de tillfrågas om sitt klimatarbete. Eva Hansen, produktionschef på Bonnierförlagen:

Vad gäller böckers klimatpåverkan är det papper som gör det största avtrycket. Därför trycker vi endast på papper som är antingen FSC-certifierat eller certifierat med minst tre stjärnor enligt PREPS.

Bonnierförlagen jobbar inte med Svanen eller någon liknande miljömärkning.

På agendan nu är hur vi kan reducera användandet av plast i produktion och packning, säger Eva Hansen.

Norstedts har en del Svanenmärkta böcker, men märkningen är inte okomplicerad, menar kommunikationschef Olle Lidbom.

Vi och de flesta förlag trycker våra böcker på en global marknad. Vi jobbar med ett tryckeri som i sin tur köper papper från olika leverantörer och kanske trycksvärta och bläck från andra. Det blir svårt att få till Svanenmärkning på alla böcker, det är många delar vi inte kan styra själva.

TT: Hur mycket är det en kostnadsfråga?

Det är inte en kostnadsfråga. Det som bromsar är att det är komplicerat rent regulatoriskt att uppfylla de krav som Svanen har. Vi måste arbeta med de tryckerier som finns till hands så länge vi inte startar ett eget.

"Det tror jag inte på"

Dag Wassberg har drivit tryckeri i över 20 år och är i dag branschkonsult. Han menar att det går att ha kontroll över produktionskedjan.

Företaget jag arbetar för nu har två personer som jobbar med kvalitet och miljö hela tiden och säkerställer våra och våra leverantörers processer. Våra kunder har örnkoll, om de vill.

Enligt Dag Wassbergs erfarenhet styr kostnaden ofta förlagens val.

Säger bokförlag att det inte har med ekonomi att göra – det svaret tror inte jag på. Det kostar mer att producera i Sverige, men det är miljövänligare.

Det finns dock även Svanenmärkta tryckerier i andra länder.

Många miljömärkningar

Svanen är inte den enda miljömärkningen, det går “tretton på dussinet”, anser Dag Wassberg.

Det är en jättekostnad för tryckeribranschen att hålla sig uppdaterad om regelverken för licenser och certifieringar.

Olle Lidbom på Norstedts påminner om att bokens produktion bara är en faktor.

Viktigast för oss är att trycka rätt antal böcker så att alla säljs. Det kan vi styra mest, tillsammans med våra återförsäljare som ser till att sälja alla böcker de lånar av oss. Bokbranschen i Sverige är kommissionsbaserad, de har rätt att skicka tillbaka till vårt lager. Det komplicerar saken lite.

En annan fråga är hur boken hanteras i handeln. Packas den ner i en plastpåse, skrivs kvitto ut?

Inga seminarier på Bokmässan

I september hålls Bokmässan i Göteborg, Sveriges största litteraturevenemang. Flera seminarier ägnas åt klimatkrisen, dessutom arrangeras en särskild klimatkväll på Göteborgs konserthus. Ingen av mässans drygt 300 programpunkter handlar dock om bokbranschens egen miljöpåverkan.

Vi har egentligen inga branschseminarier alls eftersom vi riktar oss till en bredare publik. Det har tidigare år förts samtal med förlagen om branschseminarier men eftersom de är så upptagna med annat under mässan har det inte funnits så stort intresse för det, säger Maria Rogstad Norberg, kommunikationschef på Bokmässan.

TT: Är det inte konstigt att en bokmässa inte alls pratar om bokens och bokbranschens egen klimatpåverkan? Kan Bokmässan ta initiativ till den typen av diskussionen framöver eller är det upp till förlagen att efterfråga?

Vi bygger programmet tillsammans med förlagen. Jag tycker att det är ett väldigt intressant spår att undersöka framåt men det är ingenting vi har på agendan för årets bokmässa, utan vi väljer att belysa klimatfrågan på andra sätt, som klimatkvällen.

Vi tittar även på olika aspekter av vår egen klimatpåverkan, bland annat genom verktyget "Hållbart evenemang” som kommer att finnas på vår hemsida.

"Bokmässan sätter programmet"

Norstedts Olle Lidholm anser att seminarierna ändå är Bokmässans ansvar.

Bokmässan sätter programmet och våra författare medverkar. Vill de ha ett klimatsamtal så kan de utan problem säga till oss så kan vi hjälpa dem att ta fram det.

Lee Childs bästsäljande bokserie om hårdingen Jack Reacher ska bli tv-serie, skriver Variety.

Det är Amazon som lagt vantarna på tv-rättigheterna och producenten Nick Santora ("Scorpion", "Vegas") ska skriva manus.

Tom Cruise har tidigare axlat rollen som den före detta militärpolisen i två filmer: "Jack Reacher" från 2012 och "Jack Reacher: Never go back" från 2016. Men i den kommande tv-serien är stjärnan inte aktuell av den enkla anledningen att han är för kort. I böckerna beskrivs Jack Reacher som 195 centimeter lång. Tom Cruise är 170 centimeter lång.

Cruise har, trots all sin talang, inte den fysiken, sade Lee Child till BBC i november 2018.

I dag delas Jonas Hassen Khemiris novell "Sista måltiden" ut på alla Akademibokhandelns butiker i Stockholms och Skåne län, skriver förlaget Novelix på sin hemsida.

Novellen är skriven på uppdrag av länsstyrelserna i länen för att sprida information om en telefonlinje för personer som känner att de utövar våld i nära relationer, eller riskerar att göra det.

Novellen kommer inte att säljas utan är tryckt bara för att spridas.

Året var 1999 och en ung poet vid namn Ola Julén debuterade med diktsamlingen "Orissa" på det då nystartade Ink förlag, som drevs av Niklas Darke, Aase Berg och Björn Wiman.

Jag känner likadant nu som då, "Orissa" är en makalös bok, säger Björn Wiman, som nu är kulturchef på Dagens Nyheter.

Resten är samtida litteraturhistoria – "Orissa" rosades av kritikerna, dels i Sverige men främst i Danmark, där boken har haft stor betydelse för generationer av poeter.

"En litterär händelse"

Några år efter "Orissa" började det ryktas om en ny bok – "Afrikas verkliga historia". Ett större förlag skulle ge ut den. Men något hände. Något gick fel. En konflikt uppstod. Boken publicerades aldrig. "Orissa" blev den enda bok som Ola Julén gav ut under sin livstid.

Men efter Ola Juléns död 2013 hittade poetens mamma en bunt papper i hans hem. Pappersbunten anförtrodde hon poeten Marie Lundquist, som många år tidigare varit sonens handledare på Biskops Arnös författarskola. Bunten med papper var manuset till "Afrikas verkliga historia".

Det var en litterär händelse. Jag blev uppslukad av manusets kraft, men att ensam skapa reda bland alla ändringar och anteckningar var ett för stort arbete, säger hon.

Tillsammans med Daniela Floman, förlagsredaktör och gammal vän till Ola Julén, bildade hon en tvåmansredaktion som sakta började förbereda manuset för utgivning.

Vår ambition var att hitta ett förlag som samtidigt kunde tänka sig att återutge Orissa, som inte längre gick att få tag på, säger Marie Lundquist.

En mening på varje sida

Nu är det 2019 och "Afrikas verkliga historia" ges ut postumt på förlaget Nirstedt/litteratur, åtföljd av en nyutgåva av "Orissa"

Jag blev genast nyfiken när Marie och Daniela tog kontakt med mig, även om jag då inte hade läst "Orissa" så hade jag hört många vittna om den som en stark läsupplevelse, säger förläggaren Gunnar Nirstedt.

"Orissa" är en diktsamling med en kort mening på varje uppslag. Att citera ur boken skulle inte göra meningarna rättvisa. Risken finns att dessa nakna nödrop till läsaren skulle framstå som platta.

När jag sedan läst boken förstod jag varför den gjort så starkt intryck på så många – man möter en helt oförställd förtvivlan, säger Gunnar Nirstedt.

"Afrikas vekliga historia" och "Orissa" har mycket gemensamt, men det finns också en hel del som skiljer dem åt.

Tonfallet är omisskännligt, men den här boken är mer splittrad formässigt än "Orissa". Fler längre dikter, blandat med korta utsagor. Som helhet är det mer narrativ än i "Orissa", man kan följa ett destruktivt kärleksförhållande, säger Marie Lundquist.

"Ingen dysterkvist"

Gunnar Nirstedt träffade aldrig Ola Julén, men det gjorde Björn Wiman och Marie Lundquist.

Jag minns honom som en varm person med mycket humor. Allt han skrev konnoterade sorg och saknad. Minns också hans upptagenhet av författare som Lars Norén, Stig Larsson och Michael Strunge. Författare som likt Ola inte skiljde på liv och dikt, säger Marie Lundquist.

Björn Wiman lärde aldrig känna Ola Julén, men han beskriver honom som en person som livet inte log emot.

Men han var ingen dysterkvist. När man pratade med honom var han en slagfärdig kille som kunde skratta och dra ett skämt. Jag förstod att litteraturen var på blodigt allvar för honom, det fanns inget i hans liv som var viktigare, säger Björn Wiman.

Tröst för unga

Att "Afrikas verkliga historia" nu äntligen ges ut, åtföljd av "Orissa" i ny kostym, tror Gunnar Nirstedt kan betyda mycket för Ola Juléns författarskap.

Jag hoppas att böckerna ska nå ut till fler än den normala poesipubliken, och att de ska hitta sin plats både i litteraturhistorien och i samtiden, säger han.

Björn Wiman betonar att Ola Julén var en författare som ville beröra och knocka läsaren med det han skrev. Han tror att satsningen på författarskapet kan ge poeten ett större och bredare erkännande. Särskilt tror han att böckerna har potential att nå ut till unga läsare.

De kan nog känna igen sig i den ensamhet, förvirring och förtvivlan som Ola gestaltar. Jag har hört många säga det under åren som gått, att de fick tröst och kraft av "Orissa" när de var unga, säger Björn Wiman.

Linnea Axelsson får Norrlands litteraturpris i den skönlitterära klassen för sitt diktepos "Ædnan". Hon vann också Augustpriset 2018, för samma verk.

"Det känns hedrande att 'Ædnan' tilldelas det här priset som flera böcker jag älskar har fått tidigare. Innerligt tack", kommenterar Axelsson i ett pressmeddelande.

I barn- och ungdomsklassen prisas författaren Anna Sundström Lindmark och illustratören Elisabeth Widmark för "Vi skulle segla runt jorden".

Utmärkelserna delades ut i helgen, vid Norrländska litteratursällskapets årliga sommarmöte. Den här gången arrangerat på Hola folkhögskola i Prästmon, Ångermanland.