"Det är viktigt att unga människor aldrig står tysta bredvid när de ser ondska. Därför är det viktigt för mig att berätta om hur det var. Man får aldrig stå bredvid och acceptera ondska. Man måste säga: 'Detta är fel!'".

Orden är Kaja Finklers. En kall natt 1942, när hon var sju år, smugglades hon ut ur Warszawas getto. I dag är hon 86 år och bor i USA, och det är hennes berättelse som skildras i författaren och journalisten Christina Wahldéns barnbok "Mitt käraste gyllene barn".

Wahldén var först tveksam till att ta sig an uppgiften.

Jag tänkte: "Vem är jag att berätta det här, jag har ju själv inte judisk bakgrund?". Men hon ville berätta och jag kände att det journalistiska tog över, att det här måste dokumenteras. Och av någon anledning hade hon bestämt sig för att jag var rätt person för det här, säger hon.

Fick förtroende

Och när Kaja Finkler väl började berätta fanns inget som kunde stoppa henne.

I det här sammanhanget är det en fördel att Kaja inte har någon man, några barn eller någon familj som kanske kunnat hindra henne från att berätta. Hon skönmålar ingenting utan är väldigt saklig. Det var som att öppna en kran. Jag fick förtroendet och det var bara att åka med, lyssna och göra mitt allra bästa, säger Christina Wahldén.

Boken tar läsaren från Polen till Sverige och sedan vidare till USA. Kaja Finkler smugglas ut ur Warszawa den där kalla natten, får hjälp att ta sig till sin pappa och återförenas senare även med sin mamma. Men lyckan blir kortvarig och Kaja skiljs från sina föräldrar. I fyra år är hon ensam mitt i andra världskrigets fasor innan hon befrias från koncentrationslägret Bergen-Belsen som tioåring.

Även om fasan delvis skildras i boken så måste inte allt kläs i ord, menar Christina Wahldén.

Jag har försökt vara så saklig som möjligt. Jag tänker att det kan få hända någonting i läsaren i stället för att jag lastar texten med en massa förskräckliga detaljer. Ju sakligare jag blir, desto jobbigare kan det bli att läsa, säger hon.

Valde att tiga

När kriget är över kommer Kaja till Sverige, där hon slutligen kan återförenas med mamma Golda som också har överlevt. Tillsammans försöker de sedan starta ett nytt liv i USA. Det är inte lätt, och omgivningens okänsliga frågor ("Hade ni toalettpapper i lägret?") gör att de till slut väljer att tiga om vad de varit med om. I 60 års tid svarade Kaja att hon kom från New York om någon frågade om hennes ursprung, helt enkelt för att hon insåg att hennes upplevelser inte skulle gå att förstå.

I dag ser Kaja Finkler med stor oro på vad som händer i samhället i allmänhet och på de aktuella politiska händelserna i USA, där demonstranter stormade Kapitolium, i synnerhet. Hon känner att hon har varit med om det här förut. Om våldet i en demokratisk institution.

Att någon kan ta sig in i maktens centrum och legitimt bli vald men där allt sedan går överstyr. Hon har varit med om det i Europa, och det finns nu krafter även här i Sverige som säger att det som hon har varit med om aldrig har hänt, säger Christina Wahldén.

Dokument

I det sammanhanget blir "Mitt käraste gyllene barn" ett viktigt dokument. I en tid där personer med judisk bakgrund vittnar om att de inte längre känner sig trygga i Sverige, där minnet allt oftare är så kort att det inte sträcker sig tillbaka till 1945.

Min bild är att nio till tolvåringar är jätterediga. Jag går inte in i de värsta detaljerna, men man kan ändå förstå att man faktiskt dödade både vuxna människor och barn. Jag tror att det kan vara viktigt för barn att se att Kaja är en levande människa som finns på riktigt. Barn i den åldern vill nästan alltid veta om berättelsen är sann eller inte. I det här fallet kan man verkligen svara ja på den frågan, säger Christina Wahldén.

Den irländska författaren Sally Rooney kommer ut med en ny roman i september, rapporterar The Guardian. Boken har titeln "Beautiful world, where are you" på engelska och följer, liksom hennes två tidigare romaner "Normala människor" och "Samtal med vänner", unga människor som försöker hitta sin plats i tillvaron.

Enligt förlaget Faber, där Rooneys böcker ges ut i Storbritannien, handlar boken om vännerna Alice och Eileen, som främst kommunicerar via e-post. Alice är författare och möter Felix, som hon ber följa med på en resa till Rom. Eileen sörjer ett kraschat förhållande och börjar flörta med en barndomsvän.

Sally Rooney har på kort tid blivit en av världens mest hyllade författare. "Normala människor" filmatiserades och blev en succé även i tv-serieformat. Den nominerades även till Bookerpriset och har kallats en "nutida klassiker".

Han föddes i Norrköping och studerade klassisk fornkunskap, som i dag heter antikens kultur- och samhällsliv, i Uppsala. Där stötte han på Linköpingssonen Tage Danielsson redan första dagen, har han berättat för TT.

Tage och jag fann varandra direkt i en känsla för samma slags humor och började skriva nya, rimmade texter till kända melodier som vi sedan underhöll kamraterna med.

När Tage Danielsson anställdes på Sveriges Radio följde Hatte Furuhagen efter. Carl-Uno Sjöblom, även han medlem av "Mosebacke"-gänget, minns hur allting började.

Vi har känt varandra i 70 år, jag och Hatte. Vi träffades och blev kompisar i Uppsala, han tillhörde Östgöta nation och jag Sörmland-Nerikes. Sedan har vi följts åt. Drömmen för oss var att komma in vid radion. Tage började där och de behövde semestervikarier och då anställdes Hatte och jag, säger han till TT.

"Han var rolig"

Karriären tog fart med "Mosebacke monarki", som började sändas i Sveriges Radio 1958 och fortsatte i omgångar ända fram till 1983. 1968 blev det även tv-program. Förutom Hasse Alfredson och Tage Danielsson medverkade Hatte Furuhagen, Carl-Uno Sjöblom, Moltas Eriksson, Olle Pahlin och Gunnar Svensson under pseudonymen Helmer Bryd.

Vi höll på med Mosebacke Monarki i 25 år. Egentligen var det Tage som jag kände mest från universitetet. Hasse hade idén med "Mosebacke monarki" och behövde folk som kunde skriva manus, berättade Furuhagen för TT 2017, när Hasse Alfredson gick bort.

Enligt Carl-Uno Sjöblom var det Hatte Furuhagens komiska talang som gjorde honom till en duktig underhållare.

Han och Tage gjorde ju revyer. Han var rolig, om du tittar på "Mosebacke" eller de filmer där han är med, han hade en komisk ådra som han utnyttjade, säger han.

Perfekt för komik

Författaren och radioprataren Kalle Lind säger till TT att Hatte Furuhagen även hade ett perfekt yttre för att spela komiska roller.

Han var kortare än genomsnittet och hade det här väldigt karakteristiska bockskägget. Han signalerade lite av en underdog och då får man ju lov att vara oförskämd och retsam och så blir det kul.

När det gäller Furuhagens förhållande till Hasseåtage så beskriver Kalle Lind det som att han tidvis befann sig i duons periferi, men alldeles i början mitt i stormens öga.

Tage och Hatte skrev spex tillsammans, det mest kända är "Gustav Hasa" där Tage spelade Gustav Vasa och Hatte Erik XIV, då var de ett slags radarpar. Sedan kom Hatte längre i sina studier, men var ändå med en hel del i "Mosebacke monarki". Han var lika mycket underhållare som akademiker och jag har hört att han tyckte att det var lite trist att filma eftersom det innebar en massa väntan.

Inhopp på film

Hatte Furuhagen gjorde inhopp i Hasseåtages filmer, bland annat i "Att angöra en brygga" från 1965. Där spelade han rollfiguren Walter, som tillbringar samtliga 87 minuter skvalpandes i vattnet.

Med alla omtagningar var det en mycket äventyrlig, mycket jobbig och mycket, mycket blöt inspelning. Jag var glad att min familj inte var där och såg vad man utsatte mig för. Men jag måste erkänna att det var väldigt roligt också, har han sagt till TT.

1967 blev Hatte Furuhagen chef för kulturredaktionen på Sveriges Radio, senare bytte han till tv och blev programchef för TV2. Furuhagen gjorde flera folkbildande program om antikens historia. I "Pompeji bakom ruinerna" från 1980 vandrade han runt bland ruinerna i Pompeji och berättade om fynden som gjorts i staden som begravts i aska.

Han skrev även boken "Rom – marmor och människor" efter pensionen. Hatte Furuhagen belönades med att bli hedersdoktor vid Uppsala universitet och fick professors namn av regeringen.

Carl-Uno Sjöblom är nu sist kvar bland medlemmarna i "Mosebacke monarki".

Det är vemodigt. Det finns ingen kvar ur gänget som man kan ringa till och säga "Hörrudu, hur var det nu?". De är borta allihop.

Hans "Hatte" Furuhagen blev 90 år.

Årets upplaga av Umeås internationella litteraturfestival, eller Littfest, blir mestadels en digital historia.

I sitt upplägg blir festivalen en direktsändning som pågår från torsdagen till lördagen där de olika programpunkterna går att följa i en sammanhållen tv-kanal. Sändningen leds av Yukiko Duke och Po Tidholm.

"Vi är väldigt glada att både Po och Yukiko tackade ja till uppdraget. De är personer som både är litteratur och Littfest på en och samma gång. De kan det mesta, är dessutom förtroendeingivande, varma och har glimten i ögat. Bästa tänkbara ankare för Littfest-tv helt enkelt", säger Patrik Tornéus, som är en av festivalens koordinatorer, i ett pressmeddelande.

Årets Littfest äger rum 18–20 mars.

De klassiska festivalområdena stod tomma under förra sommaren till följd av pandemin. I stället laddade arrangörerna om för 2021 – publiken fick behålla sina biljetter och många artister blev ombokade.

Nu är smittspridningen större än någonsin, men arrangörerna sätter sitt hopp till vaccinet – de flesta i alla fall. Urkult, Sollefteåfestivalen som är inriktad på folk- och världsmusik, har redan ställt in.

I och med att det är så osäkert huruvida det kan ske kulturevenemang av det här slaget känner vi att vi inte kan börja använda våra ekonomiska resurser nu. Vi vill stänga igen och spara så att det kan bli en festival när det finns lite fler garantier att det går. Det är vår enda inkomstkälla, säger Malin Spjuth, bokare och samordnare på Urkult.

Flockimmunitet krävs

Lollapalooza, som ska äga rum i Stockholm i början på juli, säljer redan biljetter och lockar med artister som Post Malone, Kendrick Lamar och Pearl Jam. Sölvesborgfestivalen Sweden Rock planerar att öppna portarna den 9 juni och har släppt 83 akter, men inga nya biljetter. Håkan Hellström, som tidigare har slagit publikrekord på Ullevi med drygt 70 000 personer, ska enligt planerna spela på Göteborgsarenan under fyra kvällar i augusti.

Men kan musikevenemang av den här kalibern äga rum i sommar?

Det är inte helt orealistiskt, men det finns osäkerhetsfaktorer, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.

Det skulle kunna vara realistiskt om alla, eller tillräckligt många, hinner få vaccin och att vaccinen är tillräckligt effektiva så att vi uppnår flockimmunitet. Om vi lyckas trycka tillbaka smittspridningen i samhället tillräckligt mycket så kan det vara realistiskt att ordna så här stora evenemang, säger han.

FHM: Går inte att säga

Hur många vaccinerade som krävs för att uppnå flockimmunitet är inte klart, men man räknar med någonstans mellan 60 och 70 procent, uppger Arnberg.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, vill däremot inte ge några besked.

Det kommer att bero på hur smittan ser ut i befolkningen och hur vaccinationerna har slagit igenom. Det går inte att säga ännu.

Umeåfestivalen Brännbollsyran är planerad till början av juni, men enligt festivalgeneralen David Arkhult är man öppen för att flytta festivalen till sensommaren.

Vi stänger inga dörrar, man måste vara flexibel, förutsättningarna ändras varje vecka, säger han.

TT: Hur skulle en till inställd musiksommar påverka er och branschen?

Många har överlevt på grund av kulturstödet men det kan inte pågå i all oändlighet. Men det vore en tuff ekonomisk smäll såklart, och flera kommer kanske att ge upp om de inte får köra två somrar i rad, säger David Arkhult.

"Följer utvecklingen"

När TT söker de större arrangörerna vill de flesta inte ställa upp på intervjuer utan väljer att svara via mejl.

Sweden Rock arbetar för att genomföra festivalen om situationen tillåter, samtidigt som arrangörerna "jobbar proaktivt med olika scenarier", uppger festivalens presskontakt Sofia Lindqvist Lacinai.

Lugerfestivalen Way Out West svarar via sin presskontakt Filip Hiltmann att "om det finns möjlighet att genomföra större evenemang utomhus i sommar måste vi självklart vara redo för att kunna ge publiken den möjligheten".

Och kan arrangören lugna fansen vad gäller Håkan Hellströms konserter? Tja, Niklas Westergren, marknadsföringschef på FKP Scorpio, skriver visserligen att man ser fram emot att genomföra konserterna, men också det i konsertsammanhang numera så olycksbådande – att man "följer utvecklingen och rådande rekommendationer noggrant".