Tillbaka
Jason Diakité ger ut handbok för unga

Jason Diakité ger ut handbok för unga

LitteraturTT

Artisten Jason Diakité, känd som Timbuktu, och författaren och tidigare stabschefen på Utbildningsdepartementet Matilda Westerman kommer i höst ut med "Du har rätt!". Det är en handbok om de rättigheter som alla under 18 år har enligt barnkonventionen, som sedan i januari är svensk lag.

Boken innehåller berättelser, råd och frågeställningar på temat jämlikhet och rättvisa.

"Jag tyckte att det var en kul och viktig idé, och projekt. Men jag trodde nog faktiskt aldrig att vi skulle genomföra den. Fast eftersom jag känner Matilda, borde jag vetat bättre. Det känns riktigt kul att få skriva för barn om deras rättigheter. Det är frågor jag själv funderat mycket på", säger Diakité i ett pressmeddelande.

"Du har rätt!" är illustrerad av Andrea Pippins. Utgivningsdag är 8 september 2020.

Matilda Westerman och Jason Diakité kommer i höst ut med boken 'Du har rätt!'. Pressbild.
Matilda Westerman och Jason Diakité kommer i höst ut med boken "Du har rätt!". Pressbild.
Kolbert: "Förstörelsen drabbar allt levande"

Kolbert: "Förstörelsen drabbar allt levande"

KulturTT

Under de senaste 500 miljoner åren har jorden drabbats av fem massutdöenden. I "Det sjätte utdöendet" visar Elizabeth Kolbert att det sjätte orsakas av människan. Vi förändrar planetens fundament – vilket är ett hot även mot vår egen art.

Den gyllene grodan var en vanlig syn i Panama – tills den plötsligt försvann. Såväl befolkning som forskare noterade också att fler grodarter i regnskogen inte syntes till. När de första rapporterna om kraschade grodpopulationer kom för ett par decennier sedan var många forskare skeptiska – amfibierna hör trots allt till jordens överlevare.

Vissa såg det som ett tecken på ett sjätte massutdöende, vilket gjorde vetenskapsjournalisten Elizabeth Kolbert intresserad. Hon bestämde sig för att resa till Panama för att undersöka groddöden själv.

Jag hade länge skrivit om miljöfrågor så jag kände till den biologiska mångfaldens kris. Men liksom de flesta kände jag inte till dess vidd. Vi har bara en vag bild av vad som nu pågår, för vi lever i miljöer som har förvandlats till städer och jordbruksmarker – vi är vana vid de tomma landskapen. Det är en del av problemet, säger hon på telefon, efter ett inställt besök i Sverige på grund av coronaviruset.

Plötsligt och globalt

Under fem år reste Elizabeth Kolbert planeten runt för att skildra hoten mot jordens biologiska mångfald. Många djurgrupper är illa ute: det uppskattas att bland annat en tredjedel av alla revbildande koraller, en tredjedel av alla sötvattensmollusker, en fjärdedel av alla däggdjur och en sjättedel av alla fåglar är på väg att utplånas.

Människor förändrar jorden på ett geologiskt plan. Och när jag började skriva den här boken såg jag att klimatkrisen bara är ett av en rad sätt som vi gör det på. Det är ganska chockerande att inse.

Andra orsaker är bland annat försurning av haven, invasiva arter som breder ut sig när vi oavsiktligt flyttar djur och växter mellan kontinenterna, och föroreningar. För första gången ligger människor bakom utdöendet.

Kolbert förklarar massutdöendets historia: före 1700-talet förstod forskarna inte ens att arter hade försvunnit. Så småningom började man upptäcka spåren av utdöda djur. Vetenskapen har också försökt hitta en enhetlig teori bakom alla massutdöenden, utan att lyckas.

Men det gemensamma är att något händer, som är plötsligt och av global magnitud, och som får flera långtgående effekter.

90 procent dog

Det största utdöendet skedde för omkring 252 miljoner år sedan, i slutet av perioden perm, då våldsamma klimatförändringar tog död på över 90 procent av jordens alla arter. Det senaste utdöendet var för 66 miljoner år sedan då en asteroid krockade med jorden och orsakade ett enormt stoftmoln som ledde till att ungefär 75 procent av alla arter dog ut – bland annat dinosaurierna.

Men parallellerna med utdöendet under perm är särskilt skrämmande, tycker Kolbert – eftersom det orsakades av ett enormt utsläpp av koldioxid, från vulkanisk aktivitet i Sibirien.

Det blev en tydlig klimatuppvärmning och försurning av haven som pågick under en lång period, kanske 20 000 till 100 000 år.

Den takt i vilken vi förändrar jorden nu är betydligt snabbare, understryker hon. Koncentrationen av koldioxid i luften i dag är högre än vid någon annan tidpunkt de senaste 800 000 åren – sannolikt högre än miljoner år tillbaka, menar hon.

Och när vi nu förändrar klimatet kan vi inte längre emigrera.

Det finns nästan åtta miljarder människor i världen. Så om havsnivåerna stiger, om det i delar av världen inte går att odla något längre så kommer vi att skapa enorma sociala och politiska problem, och humanitära kriser.

Sverige imponerar

Arbetet med boken var en kluven upplevelse för Elizabeth Kolbert. Hon fascinerades av naturens magi, men blev också allt mer deprimerad.

Den amerikanske filosofen Aldo Leopold skrev: ”priset för en ekologisk utbildning är att du därefter lever i en värld full av sår." Sådant som verkar helt normalt för oss är förödande för andra arter, och nu uppfattar jag den förstörelsen, som vi inte nödvändigtvis ser, men som drabbar allt annat levande, säger Elizabeth Kolbert.

Människors konsumtion ligger bakom utvecklingen och Ellizabeth Kolbert menar att vi måste förändra vårt sätt att leva radikalt. Hon passar på att berömma Sverige:

Ni borde vara stolta över att vara ett land som har gjort mer än de flesta för att minska utsläppen. Ni försöker föregå med gott exempel, och det är viktigt och imponerande. Jag hoppas att ni fortsätter med det.
Den gyllene grodan i Panama tillhör de djur som har försvunnit i det vilda – men forskare lyckades rädda ett antal exemplar som man nu försöker att bevara. Arkivbild.
Den gyllene grodan i Panama tillhör de djur som har försvunnit i det vilda – men forskare lyckades rädda ett antal exemplar som man nu försöker att bevara. Arkivbild.
Clownfiskarna hör till dem som är känsliga för ökade koldioxidutsläpp. Arkivbild.
Clownfiskarna hör till dem som är känsliga för ökade koldioxidutsläpp. Arkivbild.
Sumatranoshörningen blev ett av Elizabeth Kolberts favoritdjur – men bara ett 90-tal individer finns kvar i det vilda, plus 10 i fångenskap. Arkivbild.
Sumatranoshörningen blev ett av Elizabeth Kolberts favoritdjur – men bara ett 90-tal individer finns kvar i det vilda, plus 10 i fångenskap. Arkivbild.
'Koldioxiden vi har släppt ut de senaste 100 åren orsakar en större förändring än under miljoner år. Så förändringarna är dramatiska, och snabba. Och hastigheten spelar roll: om du är en organism måste du antingen flytta eller utvecklas på grund av det här', säger journalisten Elizabeth Kolbert.
"Koldioxiden vi har släppt ut de senaste 100 åren orsakar en större förändring än under miljoner år. Så förändringarna är dramatiska, och snabba. Och hastigheten spelar roll: om du är en organism måste du antingen flytta eller utvecklas på grund av det här", säger journalisten Elizabeth Kolbert.
Anna Pella blir Folke Bernadotte-stipendiat

Anna Pella blir Folke Bernadotte-stipendiat

LitteraturTT

Folke Bernadottes stiftelses stipendium för 2020 tilldelas författaren och journalisten Anna Pella, som skrivit barnböckerna om Funkisfamiljen.

"Hon får stipendiet för det arbete hon gör med att sprida sin kunskap om livsvillkoren för barn med funktionsnedsättning och deras familjer," skriver förlaget Libris i ett pressmeddelande.

Folke Bernadottes stiftelse skriver att Anna Pellas arbete, där barns rätt att uttrycka sina tankar och känslor står i fokus, är extra viktigt för barn i utsatthet och att det därför bör uppmärksammas.

Anna Pella, som just nu arbetar med barnboken "Operation vän i nöd", kommer under året att använda stipendiet till att sprida information till socialtjänst, vård och omsorg och att medverka på konferenser, mässor och temadagar.

"Det är dags att ge barn med funktionsnedsättning och deras syskon en egen röst kring ämnet utsatthet", säger författaren.

 Anna Pella är årets Folke Bernadotte stiftelse-stipendiat. Pressbild.
Anna Pella är årets Folke Bernadotte stiftelse-stipendiat. Pressbild.
Almapristagaren: Jag har aldrig haft sån tur

Almapristagaren: Jag har aldrig haft sån tur

LitteraturTT

Hon bygger miniatyrvärldar och gör sedan filmiska bilderböcker. Årets Almapris om fem miljoner kronor går till den sydkoreanska bilderbokskonstnären Baek Heena.

Jag är så lycklig, jag kan nästan inte tro det, säger hon till TT.

När Almajuryn äntligen lyckades nå Baek Heena i Seoul, en halvtimme före tillkännagivandet i Stockholm, satt hon i en väns bil. De hade varit och köpt mat åt barnen som är hemma på grund av coronaviruset. Baek Heena befann sig i ett tillstånd av extrem utmattning efter att ha förlorat en strid om rättigheterna till sin debutbok, berättar hon.

"Molnbullar", den titel som finns utgiven på svenska, har blivit en stor framgång både i hemlandet och internationellt. Redan när boken kom 2005 blev hon utsedd till årets illustratör på barnboksmässan i Bologna.

Eftersom jag var nybörjare skrev jag på ett kontrakt där jag gav min copyright och min royalty till min förläggare och nu stred jag för att få den tillbaka. Nya författare har ingen särskilt bra position när de ska skriva kontrakt. Oftast måste de skriva under väldigt dåliga kontrakt, precis som jag gjorde. Jag hade inget val.

Tog striden

Baek Heena, i dag en av Sydkoreas mest berömda bilderbokskonstnärer med 13 böcker bakom sig, berättar att hon kände sig tvungen att ta striden, inte minst för alla debutanters skull, även om hon visste att hon inte skulle vinna.

Jag var väldigt dålig form och förlorade all min energi, jag kände mig helt utmattad men så fick jag det här telefonsamtalet från juryn. Jag kan fortfarande inte tro att det är sant, jag har aldrig haft en sådan här tur i hela mitt liv.

Baek Heena bygger små miniatyrvärldar med egna händer. Hon gör rum, möblemang och inte minst figurerna, till den allra senaste, "I am a dog", 50 små hundar i lera. Även om hon som ung studerade animation vid California Institute of the Arts var det bilderboken som blev hennes konstart.

Jag fokuserar bara på läsarna, jag försöker underhålla dem, det är hela mitt fokus, säger Baek Heena som alltid har tyckt om att berätta historier.
Jag vill göra läsarna glada och upplyfta snarare än att förmedla ett budskap.

Mamman gjorde allt

Den första boken gjorde hon när fått sin dotter. Inspirationen hämtade hon från sin egen barndom och sin mamma som bakade, lagade all mat och sydde barnens kläder. Historien handlar om två kattsyskon som en regnig dag tar med en bit moln hem till sin mamma som bakar magiska bullar av det. Till boken byggde Baek Heena upp sitt eget barndomshem i miniatyr.

Det tar mycket tid, men är ändå mycket enklare än att göra animerad film.
Till de senaste böckerna har jag hämtat mycket från mina egna barn, säger hon och berättar att "Den magiska godiskulan" är inspirerad av hennes son och hans svårigheter att få kompisar.

Prisutdelningen skulle ha ägt rum på Konserthuset i Stockholm den 1 juni men på grund av coronaviruset är ceremonin uppskjuten till ett ännu obestämt datum.

Den sydkoreanska Alma-pristagaren Baek Heena bygger själv alla miljöer och gör figurerna till sina bilderböcker. Pressbild.
Den sydkoreanska Alma-pristagaren Baek Heena bygger själv alla miljöer och gör figurerna till sina bilderböcker. Pressbild.
'Med utsökt känsla för material, miner och gestik iscensätter Baek Heenas filmiska bilderböcker berättelser om barns ensamhet, möten och gemenskap' skriver Almaprisets jury.
"Med utsökt känsla för material, miner och gestik iscensätter Baek Heenas filmiska bilderböcker berättelser om barns ensamhet, möten och gemenskap" skriver Almaprisets jury.
'Jag kan fortfarande inte tro att det här sant' säger Baek Heena som inte har en aning om vad hon ska göra med prispengarna. Pressbild.
"Jag kan fortfarande inte tro att det här sant" säger Baek Heena som inte har en aning om vad hon ska göra med prispengarna. Pressbild.
'I am a dog' som kom 2019 är Baek Heenas senaste bok.
"I am a dog" som kom 2019 är Baek Heenas senaste bok.
Beak Heena bygger dockskåpsliknande miljöer och gör egna figurer till sina böcker. 'Little Chick Pee-yakis mum' från 2011 är en av få böcker som hon tecknat.
Beak Heena bygger dockskåpsliknande miljöer och gör egna figurer till sina böcker. "Little Chick Pee-yakis mum" från 2011 är en av få böcker som hon tecknat.
Almapristagaren hyllas av bokbranschen

Almapristagaren hyllas av bokbranschen

LitteraturTT

Barnboksbranschen hyllar beslutet att ge årets Almapris till den sydkoreanska barnboksillustratören Baek Heena.

Det är en pristagare som gör helt egna, originella, fantasifulla bilderböcker, säger Erik Titusson, chef för Lilla Piratförlaget.

Boel Westin, ordförande i Almaprisets jury, beskriver pristagaren som fantasifull och originell och hoppas att Sverige och resten av världen nu ska få upp ögonen för Baek Heenas böcker

I dag finns bara en av hennes böcker på svenska, så vi har läst de flesta på engelska. Vi vill med priset lyfta fram och sprida god litteratur, som annars inte blir översatt i någon större utsträckning. Visst är varje land präglat av sin kultur, men jag tror att inte minst hennes senaste bok, "I am a dog", kommer att få ett varmt mottagande i Sverige. Jag är själv väldigt förtjust i den boken.

Boel Westin beskriver Baek Heena som en "förtrollande bilderbokskonstnär".

Hon är egen, egensinnig och verkar i Astrid Lindgrens anda. Hon utgår från den vardagliga verkligheten, som vi kan känna igen, men sedan berikar hon den med fantasi och lek, med en smältande måne eller en magisk godiskula.

"Lätt att förälska sig"

"Molnbullar" författarens hittills enda bok på svenska, gavs ut så sent som förra året, vilket förvånar Åsa Warnqvist, forskningsledare vid Svenska barnboksinstitutet och tidigare ordförande i Augustprisets jury.

Det är förbluffande att ingen har gett ut henne tidigare. Det är så otroligt hög nivå på hennes böcker. Fantasifulla berättelser, intressanta perspektiv och inte minst ett otroligt hantverk. En enorm möda, enormt mycket arbete och en stor kärlek till konsten.

Åsa Warnqvist är säker på att Baek Heena kommer att gå hem i Sverige.

Jag vet inte hur man är funtad om man inte gillar det här. Det är fantastiska bilder. Varje bild skulle kunna hänga på väggen som tavlor, men poängen är att det är bilderböcker, alltså ett bildberättande över många uppslag. Det är lätt att förälska sig i hennes finurliga berättelser.

Tekniken är väldigt ovanlig, fortsätter Åsa Warnqvist, även om det finns exempel på bilderbokskonstnärer som arbetar på liknande sätt.

Här i Norden har vi till exempel den norske illustratören Øyvind Torseter.

En annan illustratör som hon kommer att tänka på är en tidigare Alma-pristagare.

Jag tänker på Shaun Tan, deras tekniker är förstås väldigt olika, men de har samma inställning till mödosamt arbete. Båda älskar det de håller på med, och de är villiga att lägga ner tid och arbete. Det är så otroligt roligt när den sortens tidskrävande arbete belönas, och extra roligt att två sådana bilderbokskonstnärer har fått Alma-priset på relativt kort tid.

Skruvad realism för barn

Marcus Barbosa Ferreira, barnboksbibliotekarie och medlem i Augustprisets jury, tycker att Baek Heena är ett roligt val utifrån det han har läst.

Det finns ju bara en bok på svenska och den har jag läst. Den var härlig och har det där skruvade som tilltalar barn, men ändå med en underton av realism, säger han och fortsätter.
Det som är roligt är att läsa en bok som är utgiven 2004 i Sydkorea, men kom 2019 på svenska. Att en bok som är snart 20 år gammal står sig så högt och känns nyskapande – det tycker jag är ett bevis på ett bra författarskap som håller över tid.

Han uppskattar också att juryn valt en pristagare från Asien.

Det är jätteroligt med en asiatisk vinnare. Det är roligt att tänka på vilken stor värld vi har där ute. Jag tycker att det är fantastiskt att en bok från Sydkorea fungerar precis lika bra i Sverige. Det är inte alla som klarar av att göra det.

Erik Titusson, förläggare och chef för Lilla Piratförlaget, tycker att Baek Heena är en värdig Almapristagare.

Det är en pristagare som gör helt egna, originella, fantasifulla bilderböcker. Jag tror att det är många som kommer att få upp ögonen för hennes konstnärskap i och med det här priset. Det är hon verkligen värd, säger han.
Boel Westin berömmer årets Almapristagare Baek Heena, vars namn tillkännagavs i den lägenhet på Dalagatan 46 där Astrid Lindgren bodde fram till sin död.
Boel Westin berömmer årets Almapristagare Baek Heena, vars namn tillkännagavs i den lägenhet på Dalagatan 46 där Astrid Lindgren bodde fram till sin död.
Erik Titusson, förlagschef på Piratförlaget, tycker att Baek Heena är en värdig Almapristagare.
Erik Titusson, förlagschef på Piratförlaget, tycker att Baek Heena är en värdig Almapristagare.
Baek Heena. Pressbild.
Baek Heena. Pressbild.