Tillbaka
Uppror mot patriarkat blev Oscarsnominerad film

Uppror mot patriarkat blev Oscarsnominerad film

LitteraturTT

Miriam Toews uppror mot patriarkala mennoniter präglar hela hennes författarskap. "Kvinnor som pratar" har blivit Oscarsnominerad Hollywoodfilm och lovsången till kvinnors livskraft kommer till uttryck också i hennes senaste roman.

"Ensamma strider" berättas genom nioåriga Swiv som bor tillsammans med sin höggravida mamma och sin skröpliga mormor Elvira. Swiv är avstängd från skolan för att hon har slagits. Nu gör hon hemtjänst hos sin drastiska mormor som inte vill slösa livets återstående "fem minuter" på småsaker. I stället undervisar hon Swiv i sådant som "bioluminiscens" – att skapa ljus inifrån.

"Som en eldfluga. Jag tror du har den förmågan, Swivchen. Du har en eld inombords och det är ditt jobb att se till att den inte slocknar" säger mormor som boken igenom tacklar olika svårigheter med en särskild energi: "Bombanfall", skriker hon när hon ideligen tappar dagens tablettdos på golvet.

Swiv dyker ner i dammet och plockar upp dem.

Storyn i sig är inte så kul, men sättet den berättas på hoppas jag är roligt, säger Miriam Toews.

Generationsboende

Via Zoom tar hon emot hemma i köket i sitt lilla "laneway house" i Toronto, byggt på samma tomt som huset där hon bodde innan – ett kanadensiskt grepp för att klara bostadsbristen, berättar hon. I det gamla huset bor nu hennes dotter med familj – tillsammans med Miriam Toews 87-åriga mamma Elvira som trots hjärtinfarkter, bypass-operationer och pacemaker fortfarande är med dem.

Miriam Toews kan se in i hennes sovrum – "vi vinkar" – och den senaste romanen, "Ensamma strider", är också en hyllning till moderns exceptionella livskraft.

Det liv med tre generationer kvinnor som beskrivs i boken är självupplevt. Det är även den djupt tragiska bakgrunden. När Miriam Toews 2010 flyttade tillsammans med sin mamma och då 18-åriga dotter från Winnipeg till Toronto var det inte bara efter en skilsmässa. Hennes syster, som led av svåra depressioner, hade begått självmord. Tolv år tidigare hade deras far, efter ett långt lärarliv med psykisk ohälsa, gjort samma sak.

Mamma och jag kom fram till att vi behövde vara tillsammans och finna vår väg som man säger.

Miriam Toews är en av Kanadas mest kända och uppskattade författare och "Ensamma strider", i svensk översättning av Erik Andersson, är inte den första romanen med självbiografisk grund där hon transformerar personlig sorg till en läsning med detaljer som ibland väcker gapskratt.

Sitt eget liv beskriver Miriam Toews som en kamp mot patriarkalt våld från dag ett – vilket måste förstås utifrån hennes uppväxt i en starkt konservativ mennonitförsamling i Steinbach, Manitoba.

Vild flicka värst

De traditionella mennoniterna, där amishfolket är en gren, har ett strängt patriarkalt synsätt, förklarar hon. Som barn var "en vild flicka" det absolut värsta som hon kunde vara och med vild flicka menades till exempel att ha shorts och mascara. De mest radikala mennonitiska kolonierna finns dock i Latinamerika dit mennoniter en gång flyttade för att kunna leva helt isolerade och därmed slippa gå med på sådant som att låta flickor gå i skolan.

I romanen "Kvinnor som pratar", nu Sverigeaktuell i Sarah Polleys dubbelt Oscarsnominerade film "Women talking" med Mara Rooney och Francis McDermond i två av rollerna, utgår Miriam Toews från verkliga händelser i en boliviansk mennonitkoloni där småflickor och kvinnor blev drogade och våldtagna nattetid mellan 2005 och 2009.

Jag visste genast att jag behövde skriva om det, säger Toews som skildrar det ibland närmast filosofiska samtalet mellan några av kolonins kvinnor – samtliga analfabeter – som möts på en höskulle. Gärningsmännen är gripna men kommer att släppas mot borgen. Kvinnorna har en eller högst två nätter på sig att komma fram till vad de ska göra.

Mamma inspirerade

De försöker förstå vad som är rätt i kontexten av deras egen tro, de kommer inte att förlora sin tro och det var min mamma som inspirerade mig till det tänkandet. Hennes tro har alltid varit så stark, det är en av de saker som håller henne uppe och jag visste att jag ville respektera det.

Men en kanske ännu större utmaning var respekten för de utsatta kvinnorna i Bolivia.

Jag försökte bära deras smärta och deras erfarenhet i mig när jag skrev den här boken och även nu, genom mitt liv. Det är ett ansvar. Även om jag är modern känner jag fortfarande att jag är del av samma gemenskap. Jag tillhör ingen kyrka men jag är mennonit, mina närmaste vänner är det och ibland följer jag med min mor till en modern mennonitkyrka här i Toronto.

TT: Hur reagerar mennoniterna på det som du skriver?

Det finns de som önskar att jag vore död, eller åtminstone tyst. Men det finns de som stödjer mig också bland de konservativa, det betyder så mycket för mig. Det är det bästa stödet. Jag vill inte bli sedd som kritisk mot mennoniter eller deras tro, bara mot den roll som flickor och kvinnor ska spela i den fundamentalistiska patriarkala kulturen. Ju längre man sopar allt under matten, ju längre kommer det att finnas kvar.
'I romanen blir hon fiktiv men varje enskild scen och dialog är från livet. Det är så hon pratar, varje dag är ett äventyr' säger Miriam Toews som hoppas förmedla sin mors exceptionella levnadskraft både till omvärlden och till sina egna barnbarn. Pressbild.
"I romanen blir hon fiktiv men varje enskild scen och dialog är från livet. Det är så hon pratar, varje dag är ett äventyr" säger Miriam Toews som hoppas förmedla sin mors exceptionella levnadskraft både till omvärlden och till sina egna barnbarn. Pressbild.
Miriam Toews roman 'Kvinnor som pratar' har blivit en dubbelt Oscarsnominerad film, 'Women talking', som visas på svenska biografer i vår. Arkivbild.
Miriam Toews roman "Kvinnor som pratar" har blivit en dubbelt Oscarsnominerad film, "Women talking", som visas på svenska biografer i vår. Arkivbild.
Bibliotek tar över Didion-Dunnes privata arkiv

Bibliotek tar över Didion-Dunnes privata arkiv

LitteraturTT-AP

Det statliga biblioteket i New York tar nu över det ikoniska författarparet Joan Didion och John Gregory Dunnes samlade privata arkiv.

Samlingen innefattar allt från bröllopsbilder, manus och filmmanusutkast samt korrespondens med prominenta personer som Jacqueline Kennedy, Tennessee Williams och Nora Ephron.

New Yorks statliga bibliotek förväntar sig att Didion-Dunnearkivet blir en av de samlingar som används flitigast.

Paret gifte sig 1964 och levde ihop i fyra årtionden. Under dessa var de hela tiden verksamma som författare. De gav ut egna verk samt skrev ihop. Erkända som viktiga samtidsförfattare kom de att bli ett av USA:s mest ikoniska efterkrigstidspar. 2003 skildes de åt abrupt en kväll då Dunne drabbades av en hjärtattack. Han dog framför ögonen på sin fru, en saknad som Joan Didion senare skildrade i memoarboken "Ett år av magiskt tänkande".

Några andra kända verk av Didion är romanen "Lagt kort" och essän "Kalifornien". Hon avled 2021.

Bland Dunnes mest kända verk finns "Studio" som skildrar Hollywood, och romanen "True Confessions." Tillsammans skrev paret även manus till nyinspelningen av "A Star Is Born" 1976.

Joan Didion och John Dunne var ett av USA:s mest ikoniska litterära par. Arkivbild.
Joan Didion och John Dunne var ett av USA:s mest ikoniska litterära par. Arkivbild.
De är vinnare av Adlibrispriset

De är vinnare av Adlibrispriset

LitteraturTT

Lena Ljungdahl och Anna Jinghede är vinnare av debutantkategorin när Adlibris nu har utsett vinnarna i läsarnas bokpris.

26 000 läsare har röstat fram vinnare i nio olika kategorier, och Ljungdahl och Jinghede vann för spänningsromanen "Någon måste dö".

Övriga vinnare: Lars Kepler, "Spindeln" (årets deckare), Denise Rudberg, "Den fjärde doktrinen" (årets roman), Hanna Blixt, "Balkong med havsutsikt" (årets feelgood), Asabea Britton, "Hur blev jag till? Hur kom jag ut?" (årets barnbok 0-6 år), Martin Widmark, "Maskeradmysteriet" (årets barnbok 6-12 år), Anders Hansen, "Depphjärnan för unga"(årets ungdomsbok), Vivi Wallin, "En mammas överlevnadskokbok" (årets kokbok) och Jeanette Höglund "Mer än bara tunnelbanenettan" (årets fakta).

Läsarna har utsett vinnarna av årets Adlibrispris. Arkivbild.
Läsarna har utsett vinnarna av årets Adlibrispris. Arkivbild.
Torterad författare kritisk mot bistånd

Torterad författare kritisk mot bistånd

KulturTT

Den ugandiske författaren Kakwenza Rukirabashaija uppmanar demokratiska länder som Sverige att avbryta förbindelserna med den "diktatoriska regeringen" i Uganda, uppger SVT Nyheter. Rukirabashaija, som nu lever i exil i Tyskland, fängslades och torterades i Uganda efter att ha skrivit satiriska romaner och regimkritiska inlägg på Twitter. Under två år satt han i fängelse tre gånger. När han släpptes mot borgen i väntan på rättegång lyckades han ta sig ut ur landet.

Rukirabashaija, som 2021 fick Pinter International Writer of Courage Award av Internationella Pen, söker nu upp diplomater för att få demokratiska länder att avbryta biståndet till Uganda.

Om Sverige respekterar mänskliga rättigheter, varför ska man gnugga axel med regeringen i Uganda? Utan finansiering är han ingenting, säger Rukirabashaija till SVT med syfte på landets president, Yoweri Museveni.
Kakwenza Rukirabashaija lever nu i exil i Tyskland. Arkivbild.
Kakwenza Rukirabashaija lever nu i exil i Tyskland. Arkivbild.
Kakwenza Rukirabashaija visar ärren efter den tortyr som han utsattes för i Kampala, Uganda. Arkivbild.
Kakwenza Rukirabashaija visar ärren efter den tortyr som han utsattes för i Kampala, Uganda. Arkivbild.
Peter Englund reser till Ukraina

Peter Englund reser till Ukraina

UkrainakrigetTT

Akademiledamoten och författaren Peter Englund är på väg till Ukraina. Tillsammans med fotografen Paul Hansen ska han göra en elva dagar lång resa i landet, skriver Dagens Nyheter. Resan går till de krigsdrabbade områdena med förhoppning att skildra "soldaternas tankar och liv". Från Lviv i väster hoppas de kunna ta sig till Cherson i de södra delarna av landet.

Jag är i första hand nyfiken på människorna. Jag vill veta hur det är att leva i kriget. Vi ska träffa soldater och få en bild utifrån deras perspektiv – vad de hoppas på och vad de fruktar, säger Peter Englund till Dagens Nyheter.

Han säger också att han närmar sig uppdraget med "stor ödmjukhet".

Redan i oktober berättade Peter Englund att han och Paul Hansen sedan en tid tillbaka försökte få tillstånd att göra denna resa.

Peter Englund hoppas kunna resa till Cherson i södra Ukraina. Arkivbild.
Peter Englund hoppas kunna resa till Cherson i södra Ukraina. Arkivbild.