Tillbaka
Marianne Mörck skriver sina memoarer

Marianne Mörck skriver sina memoarer

LitteraturTT

Den folkkära artisten och skådespelaren Marianne Mörck, som bland annat har medverkat i tv-serierna "Bonusfamiljen" och "Sjölyckan" samt var julvärd 2019, ska släppa sina memoarer.

Enligt ett pressmeddelande ska hon dela med sig av sorg och drömmar, förgörande kärlek och himmelsk ensamhet.

"Boken måste vara själslig och känslomässig. Som ett burr mellan brösten, så ska den kännas", säger hon i en kommentar.

Boken ges ut i augusti 2021 och har Stina Jofs som medförfattare. Hon har tidigare skrivit biografin "Lärdomar" tillsammans med Ingvar Carlsson och arbetar som senior editor på tidningen Vi.

'För mig är det viktigt att inte bara förmedla en berättelse över sådant jag har gjort', säger Marianne Mörck om sin kommande biografi. Arkivbild.
"För mig är det viktigt att inte bara förmedla en berättelse över sådant jag har gjort", säger Marianne Mörck om sin kommande biografi. Arkivbild.
De har ortens bästa pennor

De har ortens bästa pennor

LitteraturTT

De två första vinnarna i den nya tävlingen Ortens bästa penna har korats. Pristagarna heter Loran Batti och Falaz Dowlatzal.

Den ena kategorin är dramatik skriven för teaterscenen. Där tilldelas Loran Batti, 25, från Uppsalaförorten Gottsunda förstapriset för sin pjäs "Den sista jointen". I juryns motivering står bland annat: "Det är med äkta känsla, tighta dialoger och komplexa karaktärer som manusförfattaren drar in oss i storyn. Vi ser att texten med enkla medel kan utvecklas till en föreställning som kommer att skina på scen."

19-årige Falaz Dowlatzal från Hässelby i västra Stockholm prisas i kategorin bok för sin text "Psykologen". Juryn tror att "texten har potential att utvecklas till en intressant och säregen roman om en ensamkommande pojkes resa till vuxenblivandet, samtidigt som den skulle ge röst åt många barn i samma situation världen över."

Tävlingen startades av organisationen Förenade förorter som en ersättare till Ortens bästa poet, som lades ned i fjol. De bidrag som skickades in av skribenter mellan 16–28 år bosatta i förorten prioriteras, och i juryn sitter bland andra Johannes Anyuru, Susanna Alakoski och Melody Farshin. Tävlingen har genomförts digitalt.

Loran Batti tilldelas första pris i kategori scen för pjäsen 'Den sista jointen'. Pressbild.
Loran Batti tilldelas första pris i kategori scen för pjäsen "Den sista jointen". Pressbild.
Falaz Dowlatzal tilldelas första pris i kategori bok för texten 'Psykologen'. Pressbild.
Elaka mylingar ledde till ond riddar Kato

Elaka mylingar ledde till ond riddar Kato

LitteraturTT

Johan Egerkrans nygjorda illustrationer till "Mio min Mio" är inspirerade av onda filmfurstar och pastorala landskap. Men han har också återkallat den starka bildvärld som sagan skapade i honom när han hörde den som barn.

I sitt genombrottsverk, "Nordiska väsen" ritade Johan Egerkrans vättar, skrömt och mylingar med stickande gula eller isblå ögon. Steget därifrån till att avbilda riddar Kato och Döda skogen kändes logiskt.

Det här passade mig, jag älskar att rita elaka saker. Det var bara att gå loss på det onda mörka, döda grenar och onda spejare i svart. Riddar Kato är min mammas gata, det kändes väldigt tryggt.

Men om han i "Nordiska väsen" ritade och skrev om den svenska folktrons bortglömda mörker har han i "Mio min Mio" försökt konkretisera ondskan själv. För porträttet av riddar Kato har han låtit sig inspireras av skräckinjagande filmfurstar som Dracula, Darth Vader, och Saruman i "Sagan om ringen".

Ytterst ser han sin Kato som ett slags hyllning till den brittiske skådespelaren Christopher Lee som spelade flera av dessa roller, inklusive riddar Kato själv i den i dag bortglömda filmatiseringen av "Mio min Mio" som gjordes på 1980-talet.

Barn och hästar svårast

Den största utmaningen låg dock i att rita barn, hästar och de landskap som de färdades i – men även det gick ganska lätt, berättar Egerkrans. Istället för att utgå från en samtida estetik lät han sig inspireras av 1950-talets, som hade det varit han själv och inte Ilon Wikland som fått det ursprungliga uppdraget att rita Mio. Johan Egerkrans lyckades dessutom återkalla sin upplevelse av sagan som barn.

Jag kommer ihåg alla bilder som jag fick av den, fram allt av Döda skogen och spejarna, och de svarta fåglarna. Den här melankolin minns jag så väl – som något som jag tyckte om. Jag gillade Mumintrollen också och undertonen av sorg.

TT: Dina bilder av Mio är inte helt väsensskilda från Ilon Wiklands?

Han är en liten blond pojke, det går inte att ändra på, det är beskrivet i boken. Och Ilon har ett fantastiskt sätt att rita barn, och barnansikten. Det är klart jag har tagit intryck av det, men mitt sätt att komponera bilderna är väldigt annorlunda. Jag har en hårdare, mer stiliserad stil.

Litenhet i stor värld

"Mio min Mio" kan beskrivas som en klassisk hjältesaga där huvudpersonen möter ett förutbestämt öde. Johan Egerkrans har försökt fånga Mio och Jumjums känsla av att vara små i en liten och mörk – men också vacker – värld. De blir mindre och mindre ju närmare riddar Katos borg som de kommer.

Precis som i "Sagan om ringen" handlar det om att triumfera över sina rädslor och besegra sin egen litenhet. Mio misströstar men trampar på ändå.
Johan Egerkrans, här i Astrid Lindgrens gamla hem på Dalagatan i Stockholm, gillade 'Mio min Mio', 'Ronja Rövardotter' och 'Barnen i Bullerbyn' när han var liten. Emil i Lönneberga däremot gav honom 'sekundärskam'.
Johan Egerkrans, här i Astrid Lindgrens gamla hem på Dalagatan i Stockholm, gillade "Mio min Mio", "Ronja Rövardotter" och "Barnen i Bullerbyn" när han var liten. Emil i Lönneberga däremot gav honom "sekundärskam".
Johan Egerkrans har försökt återkalla de bilder som han fick av 'Mio min Mio' när han hörde sagan som liten.
Johan Egerkrans har försökt återkalla de bilder som han fick av "Mio min Mio" när han hörde sagan som liten.
'Riddar Kato är min mammas gata, det kändes väldigt tryggt', säger Johan Egerkrans.
"Riddar Kato är min mammas gata, det kändes väldigt tryggt", säger Johan Egerkrans.
'Mio min Mio' handlar om nioårige Bo Vilhelm Olsson som försvinner spårlöst från sina fosterföräldrar på Upplandsgatan i Stockholm. Pressbild.
"Mio min Mio" handlar om nioårige Bo Vilhelm Olsson som försvinner spårlöst från sina fosterföräldrar på Upplandsgatan i Stockholm. Pressbild.
Till landskapen har Johan Egerkrans hämtat inspiration från Disneys illustratörer på 1950-talet men också från Tove Jansson. Pressbild.
Till landskapen har Johan Egerkrans hämtat inspiration från Disneys illustratörer på 1950-talet men också från Tove Jansson. Pressbild.
Ovanlig Shakespeareutgåva hittad i Spanien

Ovanlig Shakespeareutgåva hittad i Spanien

LitteraturTT

En nästan 400 år gammal utgåva av William Shakespeares sista pjäs, "The two noble kinsmen", har hittats på en katolsk högskola i spanska Salamanca.

Enligt BBC kan det nyfunna exemplaret, som är daterat till år 1634, vara Spaniens äldsta verk av Shakespeare. Det hittades av en forskare som egentligen letade efter verk av den skotska ekonomen Adam Smith.

Shakespeare skrev "The two noble kinsmen" tillsammans med pjäsförfattaren John Fletcher, någon gång runt 1613-1614.

Den nyfunna utgåvan av 'The two noble kinsmen' kan vara det äldsta Shakespeareverket i Spanien. Arkivbild.
Den nyfunna utgåvan av "The two noble kinsmen" kan vara det äldsta Shakespeareverket i Spanien. Arkivbild.
Håkan Nesser får hederspris på Bokmässan

Håkan Nesser får hederspris på Bokmässan

LitteraturTT

Författaren Håkan Nesser prisas för sin insats för den svenska deckarlitteraturen. Vid årets Bokmässa i Göteborg tilldelas han årets hederspris på krimgalan "Crimetime Award".

I motiveringen beskriver juryn Nesser som en "gudabenådad berättare och stilist som låter filosoferandet och det goda samtalet ta minst lika stor plats som de väl konstruerade intrigerna".

Crimetime är den del av Bokmässan som är helt tillägnad kriminallitteraturen, och hederspriset går till en författare som bland annat bidragit till att sätta Sverige på deckarkartan.

Håkan Nesser har skrivit mängder av böcker, bland annat om kommissarierna Van Veeteren och Gunnar Barbarotti. 1998 kom uppväxtskildringen "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö" som även filmatiserades.

Tidigare hederspristagare är Jan Mårtenson, Liza Marklund, Kerstin Ekman och Maj Sjöwall.

Årets Bokmässa i Göteborg äger rum 24–27 september. I år är evenemanget helt digitalt på grund av coronapandemin.

Håkan Nesser blir den femte författaren som får ta emot Bokmässans hederspris på krimgalan 'Crimetime award'. Arkivbild.
Håkan Nesser blir den femte författaren som får ta emot Bokmässans hederspris på krimgalan "Crimetime award". Arkivbild.