Tillbaka
Bokrea med hämtkasse i stället för trängsel

Bokrea med hämtkasse i stället för trängsel

LitteraturTT

Förbeställda bokkassar och digital service i stället för trängsel kring täta bokhögar. Det är två av bokhandelns recept för att klara bokrean under pandemin. Volymmässigt är rean lika stor som i fjol.

Traditionellt är det i butikerna som bokrean har varit störst. Fjolårets rea gick att genomföra innan pandemin slog till på allvar och inför årets bokrea har den totala bokförsäljningen ökat stort, dock inte i de fysiska butikerna som nu måste sälja sina reaböcker utan att det blir trängsel.

Vi erbjuder ju rea i butik men vi uppmanar också kunderna att e-handla. Eftersom vi har både e-handel och butiker har vi möjlighet att omfördela. Vi förstår ju att det är färre som kommer till butik i år, säger Maria Edsman, vd för Akademibokhandeln och Bokus.

"I sin vildaste fantasi"

Bokrean planerades redan i våras då butiksföreståndarna var helt ovetande om de restriktioner som gäller i dag. Under julhandeln minskade försäljningen i den fysiska bokhandeln med 31,1 procent jämfört med året före. Det viktiga under bokrean blir att lyckas sälja det som man har räknat med, framhåller Maria Hamrefors, ordförande i Svenska Bokhandlareföreningen.

I våras var det väl ingen som ens i sin vildaste fantasi kunde tro att vi skulle vara där vi är i dag, med pandemin. De här böckerna är köpta och betalda, och bokhandeln har gjort allt för att de ska säljas på ett smittsäkert sätt. Att man ska fortsätta att följa de regler och restriktioner som finns kommer förstås i första hand, säger Hamrefors.

Årets rea inleds tisdag 23 februari. Akademibokhandelns butiker öppnar klockan 7.00 men utan tidigare års tidiga lockbeten menade att framkalla rusch. I år satsar man i stället på digital service och förhandsbeställda bokkassar. De kunder som kommer till butikerna får kryssa mellan mer utspridda bokbord än vanligt.

Tror på rekord

Medan den fysiska bokhandeln begränsas av restriktionerna är förhållandet det motsatta för nätbokhandeln som tillsammans med bokklubbarna stod för 51 procent av den totala bokförsäljningen under 2020 och vars försäljning ökade med 19 procent. Både på Akademibokhandeln.se och på nätbokhandeln Bokus är reaintresset stort, enligt Maria Edsman.

Även nätbokhandeln Adlibris startade sin förbokning för ett par veckor sedan och ligger i dagsläget över fjolårets nivåer.

Sakari Luovio, försäljningschef på Adlibris, tror på nytt rekord:

Definitivt, det känns helt givet. Hur det sedan kommer att se ut i slutet av året är svårt att spekulera i. Vi har haft en jättetillväxt inom barnböcker och skönlitteratur, båda växte förra året med sisådär 60 procent, det är en kraftig ökning från redan höga tal.
Inför årets bokrea går det återigen att förbeställa reaböcker och hämta en färdigpackad kasse. Arkivbild.
Inför årets bokrea går det återigen att förbeställa reaböcker och hämta en färdigpackad kasse. Arkivbild.
Hektisk tid för Jens Lapidus

Hektisk tid för Jens Lapidus

LitteraturTT

En nära framtid där utsatta områden omges av murar. I Jens Lapidus nya roman "Paradis City" har motsättningarna fullkomligt exploderat.

Det är lite mycket nu för Jens Lapidus. Förutom nya romanen "Paradis City" kommer i vår såväl hans nya barnbok och en ny reboot-serie på "Snabba cash". Parallellt med utgivningarna har han också startat ett nytt produktionsbolag.

Om det är en drömtillvaro eller kaostillvaro är oklart, Lapidus konstaterar kort att det är "hektiska månader".

Sverige på håll

Om vi börjar med romanen: "Paradis City" utspelas i ett Sverige där segregationen har löpt amok och murar har byggts kring utsatta områden där invånarna kontrolleras genom "särområdeslagar". Inrikesministern förs bort under ett kaosartat tal, polisen står handfallen och härdsmälta hotar.

Romanen kom till på Mallorca, där Jens Lapidus har bott i ett par år med sin familj. Nu har han flyttat hem till Stockholm igen, men det faktum att han under en tid upplevt hemlandet på distans har påverkat boken.

Jag har befunnit mig på en ö och betraktat Sverige på håll både geografiskt och mentalt. Mina tidigare böcker har varit väldigt inspirerade av vad jag har sett runt omkring mig där och då när jag har arbetat som advokat. Den här boken är ett Sverige som befinner sig på ett visst avstånd i tiden och jag har själv befunnit mig på ett visst avstånd när jag har skrivit den, säger han.

Att handlingen i "Paradis City" utspelas i en nära framtid är ett medvetet grepp. Boken är ingen science fiction-roman, understryker Lapidus. En dystopi är den däremot, men med fötterna förankrade i verkligheten.

Jag vill förstås att den ska kännas trovärdig i någon mening, även om den är ett skräckexempel. Jag har dragit negativa trender i samhället käpprätt åt helvete, skruvat upp volymen så att säga. Men jag har försökt grunda den dystopiska utvecklingen i faktiska strukturer och omständigheter som redan finns. Särområdeslagen i boken är tätt baserad på hur dansk så kallad ghettolagstiftning redan ser ut, säger han.

Medelklassens extremism

I "Paradis City" möter läsaren inte bara klassiska Lapidus-romanfigurer (kriminella män vars dagar fylls av hänsynslöshet). Den unga influeraren Nova är till exempel ett resultat av Lapidus fascination inför fenomenet – han är "både road och oroad" av influerar-eran. Och eftersom han skildrar ett polariserat samhälle med extrema vänster- höger- och islamiströrelser så har han funderat över vad som är den stora extremismen bland den vanliga medelklassen.

Är inte det egentligen den otroligt insnöade fixeringen vid hur vi framstår inför andra? Konsumismen och materialismen, är inte det också en extremrörelse? Det är nog många av oss som är oroade och kritiska till det, men lik förbannat är vi också en del av det. För visst fan sitter man där och dreglar över något fint inrett hem på Instagram, säger han.

Med det sagt är de kriminella männen fortfarande tunga lagspelare i Lapidus böcker. Genom åren har han återkommande fått frågan om hans skildringar inte romantiserar deras livsstil, och det är mer regel än undantag att polisen vid tillslag hittar ett exemplar av "Snabba cash" vid tillslag hos kriminella.

Lapidus har ett standardsvar på den frågan: Om man som läsare en kort stund kan förstå världen genom en annan människas ögon kanske man får lättare att känna medkänsla och empati.

Sedan kan man ju fråga sig varför just jag alltid återvänder till de kriminella killarna. Jag läste ett citat av konstnären Annika von Hausswolff en gång: "Man ska vara trogen sina fixeringar". Nu råkar det här vara något som jag i mitt liv, både som advokat och jurist och som författare, uppenbarligen är fixerad vid och fascineras av, säger han och fortsätter:
Jag hatar de här våldsamma empatilösa männen som tror att de får ta till våld och göra saker enbart för sin egen vinnings skull. Jag hatar dem, men jag brottas också med att jag någonstans kan imponeras och känna en enorm medömkan.

Ha roligt

Lapidus genombrottsroman "Snabba cash" från 2006 har tidigare resulterat i en film, och i vår blir den även tv-serie på Netflix i regi av Jesper Ganslandt, med manus av Oskar Söderlund och med Evin Ahmad i huvudrollen. Serien utspelar sig tio år efter händelserna i romanen och är enligt Lapidus "samma universa men en helt ny berättelse". Lapidus har skrivit manus till ett av avsnitten, och har i samma veva även startat ett eget produktionsbolag tillsammans med seriens producent Nicklas Wikström Nicastro.

På sistone har jag varit delaktig i de olika processerna kring serierna som gjorts på mina böcker. Jag har börjat tycka att det är kul med hela processen och det gemensamma arbetet som det ändå innebär – författarjobbet är ju ganska solitärt. Vi ska göra film och tv liksom, och inte bara mina grejer utan allt som vi tycker verkar bra, säger han.

I bjärt kontrast till Lapidus romaner står hans relativt nya karriär som barnboksförfattare. I mitten av mars kommer "Poolkuppen", en ny bok om Dillstaligan som han den här gången har skrivit tillsammans med sin fru Hedda Lapidus.

Det är också ett sätt att vända blicken mot något annat och få nya infallsvinklar så att inte det man gör blir uttjatat. Ha roligt, helt enkelt, säger han.
Jens Lapidus är aktuell med en ny roman, en barnbok och en tv-serie.
Jens Lapidus är aktuell med en ny roman, en barnbok och en tv-serie.
Jens Lapidus.
Jens Lapidus.
Jens Lapidus nya roman 'Paradis city' utspelas i en nära framtid.
Jens Lapidus nya roman "Paradis city" utspelas i en nära framtid.
Efter covid: Mer digital kultur på landsbygden

Efter covid: Mer digital kultur på landsbygden

KulturTT

Pandemin ger landsbygden ett digitalt kulturlyft – men vad händer sedan? Kommer strömmade föreställningar och konserter att ersätta dyrare turnéer och kollektiva publikupplevelser även i framtiden?

Under pandemin har stora evenemang som Bokmässan och Göteborgs filmfestival blivit möjliga att ta del av varsomhelst så länge det finns nätverk och en skärm. Teaterföreställningar visas gratis via olika play-tjänster och Kungliga Filharmonikerna spelar för den som har wifi och högtalare hemma i köket.

Östgötateaterns digitala teater kommer att finnas kvar även efter corona, enligt teaterchefen Nils Poletti. När pandemin slog till hade teatern just sjösatt en fyraårig satsning på landsbygdsteater utanför centralorterna Norrköping och Linköping. Peter Janssons inledande föreställning "Bygdens söner" fick dock skjutas på framtiden och i väntan på att den kan återupptas ska han nu i stället tillsammans med några kollegor ge "Jansson gör länet", en liveströmmad "cookalong", direktsänd från några av länets bygdegårdar.

Det här sker här och nu, men utan publik på plats. Det är ett sätt att belysa landsbygden och vara där vilket vi har ambitionen att vara. Så fort coronan är över kommer vi förhoppningsvis att skicka ut "Bygdens söner" som var vår första stora föreställning, säger Nils Poletti.

"Dödsfarligt"

Efter pandemin ska de digitala föreställningarna endast vara ett komplement till den fysiska teatern, framhåller han.

Det digitala får inte ersätta, det vore dödsfarligt! Samtidigt kan jag känna att vi, nu när vi håller på med 40 olika digitala produktioner, inte får hamna i sociala medier-träsket och bli likesgalningar. Vi får inte sätta likhetstecken mellan antal tittare och likes och bra konst. De har inte med varandra att göra. Det kan vara värdefullt att se att vi nått många, men det får inte ersätta ett kvalitetsbegrepp.

Riksteaterns nya play-kanal var på gång redan före pandemin men har nu blivit snabbare sjösatt. I framtiden kommer alltfler lokala teaterföreningar att ha både fysiska och digitala föreställningar på säsongsprogrammet, enligt vd Magnus Aspegren. Just nu ser Riksteatern över olika betaltjänster och jobbar också vidare med en teknik som gör att orkester och artister kan strömmas från två olika platser utan fördröjning.

"Eldfest från Skansen"

TT: Kommer digitala förställningar att ersätta dyrare turnéer?

Nej, vår ambition är i så fall att öka vårt utbud genom att kunna sända en "Eldfest" från Skansen eller stora artister som kommer bara en dag, eller från hemlandet. Vi tänker att det handlar om det som vi inte kan ta på turné, att det är det som vi digitaliserar när pandemin är över.

TT: Kan du lova att det inte blir färre turnéer?

Nej, det kan jag inte. Men vi har inte budgeterat för att dra ner på turnéer, vi lägger till digitaliseringen som ett komplement.

"Ett sjumilakliv"

Folkets hus och parker har länge uppvaktat svenska institutioner för att få dem att strömma fler föreställningar via organisationens biografer. Dramaten, Kungliga Operan och Riksteatern har också fått 15 miljoner kronor vardera för att utveckla sina digitala satsningar, enligt vd Calle Nathanson, som har jobbat med både Operan och Riksteatern.

Nu har vi tagit ett extremt digitalt steg framåt, ett riktigt sjumilakliv, under pandemin, säger han och framhåller det nya avtal som snabbt träffades mellan Teaterbundet och Svensk Scenkonst om upphovsrätten och som gjorde att teatrarna kunde öppna sina playtjänster.
När vi väl tar oss ut ur den här pandemin så kommer det digitala att bli ett komplement. Om man gör en konsertturné på 20 platser så kommer minst en av dem att vara digitalsänd. Det som är yrvaket är betalningssystemet. Under våren har det handlat om att "vi måste göra något", men det är inte hållbart på sikt. Man måste hitta möjlighet till intäkter, säger Calle Nathanson.
Peter Jansson och hans kollegor ger under våren den livsända föreställningen 'Jansson gör länet' – en 'cookalong' från bygdegårdar i Östergötland. Pressbild.
Peter Jansson och hans kollegor ger under våren den livsända föreställningen "Jansson gör länet" – en "cookalong" från bygdegårdar i Östergötland. Pressbild.
Littfest satsar på Norrland

Littfest satsar på Norrland

KulturTT

Med fokus på Norrlands litteratur släpper Littfest nu namnen för årets festival. Elin Anna Labba, Karin Smirnoff och Annika Norlin är några av dem som kommer att medverka.

Årets litteraturfestival i Umeå lånar flera inslag från programmet 2020, som aldrig kunde genomföras på grund av coronapandemin. Det blir en inventering av den norra landsändens litteratur och kultur.

"Detta är förstås en effekt av pandemin, men i ärlighetens namn känns det väldigt roligt att lyfta fram litteratur och frågeställningar med avstamp i norr. Årets festival blir något av en norrländsk styrkedemonstration, vilket delvis var idén med Littfest när festivalen startade en gång i tiden", säger Littfests koordinator Patrik Tornéus i ett pressmeddelande.

Minoritetsspråk är ett av festivalens teman. Det pratas också norrländska stereotyper, veganismens revolution och en ny generation samiska författare. Samtliga som medverkar gör det på plats i Umeå, och programpunkterna kan om inte annat ses i direktsändningen på Littfest-TV

Biljetter är släppta till "Sampla Landsbygden" och till festivalens litteraturvandringar. I övrigt släpps biljetterna om restriktionerna tillåter det.

Festivalen hålls mellan den 18 och 20 mars.

Annika Norlin är en av dem som medverkar på årets Littfest. Arkivbild.
Annika Norlin är en av dem som medverkar på årets Littfest. Arkivbild.
Litteraturhus uppmärksammar minoritetsspråk

Litteraturhus uppmärksammar minoritetsspråk

KulturTT

Söndagen den 21 februari infaller den internationella modersmålsdagen.

Göteborgs Litteraturhus och den sydafrikanska organisationen Hear my voice uppmärksammar dagen med ett livesänt program. Hösten 2020 startade de tillsammans ett digitalt litteratur- och demokratiutbyte, där en grupp författare och poeter samlas kring temat minoritetsspråk och översättning.

Ingår gör bland andra Elin Anna Labba, Linnéa Axelsson, Toroxa Denver Breda, Mthunzikazi A Mbungwana och David Väyrynen. De har funderat över det egna minoritetsspråket, livet utanför maktens centrum och frågor som rör kolonisering och avkolonisering i Sverige och Sydafrika.

Utbytet genomförs på uppdrag av Svenska Institutet och i samarbete med svenska ambassaden i Pretoria. Evenemanget strömmas live på facebook-sidorna för Göteborgs Litteraturhus och Hear my Voice.

Modersmålsdagen instiftades för tjugo år sedan av Unesco för att främja språklig mångfald.

Elin Anna Labba är en av deltagarna när Göteborgs Litteraturhus uppmärksammar minoritetsspråk på den Internationella modersmålsdagen. Arkivbild.
Elin Anna Labba är en av deltagarna när Göteborgs Litteraturhus uppmärksammar minoritetsspråk på den Internationella modersmålsdagen. Arkivbild.