Tillbaka
Poeter visar stark solidaritet med Ukraina

Poeter visar stark solidaritet med Ukraina

Kriget i UkrainaTT

Svenska och utländska poeter skriver dikter i solidaritet med Ukraina. Efter "Poeter mot krig" kommer även "Dikter för Ukraina" med nyskriven poesi av ett åttiotal poeter.

I "Poeter mot krig" medverkar bland andra Lina Hagelbäck, Johan Nordbeck och Bruno K Öijer tillsammans med ett fyrtiotal andra svenska poeter – vissa dikter är nyskrivna medan andra är hämtade ur tidigare diktsamlingar.

Antologin beskrivs som "ett blixtprojekt" och en slags uppföljning till den bok med samma titel som togs fram i samband med USA:s krig i Irak 2003. Intäkterna, plus en extra donation från förlaget Ekström & Garay, går till Röda Korset. Även kulturmagasinet Opulens står bakom utgivningen.

Göteborgsförlaget Korpen i sin tur hörsammade den ukrainsk-amerikanske poeten Ilya Kaminskys upprop på Facebook om vad en poet kan göra i en krigssituation. Kaminsky, som introducerades på svenska i fjol då Rámus gav ut hans hyllade diktsamling "De dövas republik", har skrivit om kollektivets tystnad inför våld och grymheter. BBC korade honom 2019 till en av tolv konstnärer som förändrat världen.

Efter den 24 februari uppmanade han poeter att agera med språket, berättar David Karlsson, förläggare på Korpen där två redaktörer skickade ut en förfrågan till svenska poeter.

Det blev ett fantastiskt genomslag. Det här är väldigt dynamiskt och rörligt, men sist jag kollade hade vi bidrag från 81 poeter.

"Dikter för Ukraina" heter Korpens antologi som ska ges ut den 15 juni och som även den ges ut i solidaritet med Ukraina. Bland de svenska poeter som medverkar finns Ann Jäderlund, Göran Greider, Gunnar D Hansson, Lina Ekdahl och Jila Mossaed. Även utländska poeter, exempelvis ryske Lev Rubinstein, bidrar till antologin. Allt är nyskrivet.

Rättelse: Även kulturmagasinet Opulens är utgivare till "Poeter mot krig".

Ann Jäderlund är en av många svenska poeter som diktar om kriget i Ukraina. Arkivbild.
Ann Jäderlund är en av många svenska poeter som diktar om kriget i Ukraina. Arkivbild.
Fler aktiviteter på biblioteken i fjol

Fler aktiviteter på biblioteken i fjol

KulturTT

Aktiviteterna återvände till landets bibliotek under pandemins andra år. Det visar Sveriges officiella biblioteksstatistik som Kungliga biblioteket (KB) sammanställer.

Under 2021 var antalet aktivitetstillfällen 246 000 stycken vilket är en ökning jämfört med 2020, men antalet tillfällen inte uppe i samma nivåer som före pandemin.

Av årets rapport framgår också att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med 2020, trots att folkbiblioteken har haft fler antal öppetdagar. Anledningen är att antalet öppetdagar med reducerad service samtidigt har ökat.

De svenska bibliotekens utlåning av fysiska medier var drygt 58 miljoner under 2021, vilket är 10 miljoner färre än före pandemin. Men trots pandemin minskade inte utlåningen för barn och unga på folkbiblioteken lika mycket som den gjorde för vuxenlitteratur. Totalt minskade barnutlåningen 11 procent jämfört med 2020, och en förklaring är att många folkbibliotek samtidigt fungerar som skolbibliotek för grundskoleelever.

Aktiviteterna återvände till landets bibliotek under pandemins andra år. Arkivbild.
Aktiviteterna återvände till landets bibliotek under pandemins andra år. Arkivbild.
Författaren Per Gunnar Evander är död

Författaren Per Gunnar Evander är död

LitteraturTT

Författaren Per Gunnar Evander har avlidit, uppger familjen för Sveriges Radio Ekot.

Han var en av de mest produktiva svenska författarna. Bland hans mest kända verk finns "Måndagarna med Fanny" och "Se mig i mitt friska öga".

Per Gunnar Evander föddes i Ovansjö i Gästrikland 1933. Han tog studentexamen 1954 och arbetade bland annat vid järnverket i Sandviken och ett tegelbruk i Storvik. Han blev känd i bygden som en framstående friidrottare, framför allt i grenarna 100 och 400 meter.

1956 började han studera till folkhögskolelärare i Gävle, vilket han även fick anställning som innan och efter studier i Uppsala. Där tog han en filosofie magister i litteraturhistoria, ekonomisk historia och nordiska språk.

1957 hade Per Gunnar Evander fått sin första novell publicerad i Gefle Dagblad och snart fick han även börja recensera litteratur på tidningen. Debuten kom 1965 med novellsamlingen "Tjocka släkten". Han skrev fyra pjäser för Radioteatern, vilket ledde till en anställning som dramaturg. 1968 anställdes han som producent på SVT där han blev kvar till 1987.

Flitig sommarpratare

Per Gunnar Evander fick flera priser, bland annat Litteraturfrämjandets stora romanpris, Ivar Lo-priset och Svenska Dagbladets litteraturpris.

Ekot rapporterar att han var en av de flitigaste sommarpratarna. Sammanlagt blev det 14 program av "Sommar i P1", det sista 1999.

1995 omkom hans ena dotter Andrea i en bilolycka. När den självbiografiska "I min ungdom speglade jag mig ofta" utkom 2005 gick hans andra dotter Carin Evander ut med ett öppet brev i Dagens Nyheter och menade att pappan inte beskrev sitt verkliga förhållande till systern – eller resten av familjen – utan skönmålade sin fadersroll.

Romanen Augustprisnominerades och en debatt utbröt om hur långt en författare kunde använda litteraturen för att framföra sin egen version av sanningen. Per Gunnar Evander upplevde sig därefter jagad av medier och kom inte till prisutdelningen, men i ett avsnitt av SVT Babel 2006 försvarade han sig mot anklagelserna.

Det är en kärleksroman till min avlidna dotter, det är fullständigt vansinne att jag skulle ha skändat henne. Det finns inte ett ont ord sagt om henne, tvärt om, sade han.

Dramatiker och programledare

Evanders romaner kretsade ofta kring personer som svikits av samhället och som tampades med psykiska problem.

1965 till 1993 gav han ut nästan en roman om året, men skrev även pjäser och var under några år landets mest spelade dramatiker. Samtidigt var han manusförfattare och programledare i tv.

Under sina sista år hade Per Gunnar Evander en demensdiagnos.

Per Gunnar Evander blev 89 år.

Författaren Per Gunnar Evander är död. Arkivbild.
Författaren Per Gunnar Evander är död. Arkivbild.
Fortsatt svårt för tryckerier och förlag

Fortsatt svårt för tryckerier och förlag

KulturTT

Den tryckerikris som briserade efter förra sommaren är fortfarande inte löst. Tvärtom kan den förvärras – med stigande priser och långa leveranstider.

Man kanske måste tänka att det inte går lika snabbt att få fram en bok i dag, säger Eva Hansén på Bonnierförlagen.

Brist på både tryckkapacitet och papper, så har situationen sett ut för många av Europas tryckerier sedan efter förra sommaren. Krisen har drabbat hela bokbranschen men i höstas väntade sig många förlag att situationen skulle ha förbättrats till våren, eftersom det under januari till mars brukar vara lågsäsong för tryckerierna.

Men många förlag fick skjuta fram sina böcker så lågsäsongen dök aldrig upp, säger Eva Hansén, produktionschef på Bonnierförlagen.

Inledningsvis var det coronapandemin som fick leveranssystemen att braka samman. Pappersbristen förvärrades också av pappersstrejken i Finland, som nu visserligen är löst. Men de höga elpriserna gör det dyrare än vanligt att tillverka papper. Alf Linder på tryckeriet Scandbook i Falun tror att vissa pappersbruk medvetet har pausat produktionen i perioder, på grund av priserna – och tryckerierna drabbas.

Vi har extremt långa leveranstider. Nu måste vi beställa omslagskartonger för mjukband och pocket och det är leverans i slutet av augusti, och vi vet inte ens vad vi ska göra då – hur mycket behöver vi, och vilka format?

Hårt tryck i höst

Å ena sidan gläds Alf Linder åt att tryckeriet har fullt upp, men han oroar sig samtidigt för råvarubristen och kanske allra mest för de höjda priserna. Leverantörerna kan inte säga exakt vad materialet kommer att kosta om ett par månader, bara att det kommer att bli dyrare.

Det är prishöjningar på lim, färg – allt går upp och det är stora prishöjningar. Jag har aldrig sett på maken och jag har hållit på med det här i 40 år.

Hittills har Scandbook trots allt lyckats leverera böcker. Tryckeriet har fått tänka kreativt och använda annorlunda lösningar och material, enligt Alf Linder. Men han oroar sig för hösten, då det är högsäsong för böcker och ett hårt produktionstryck.

Det är bokmässan då och försäljningen den perioden är viktig.

Eva Hansén tror att hela branschen kommer att behöva arbeta annorlunda framöver. Bonnier Books försöker också att analysera och hitta lösningar på krisen.

Vi har en grupp som bara jobbar med att titta på pappersutvecklingen, så vi följer frågan noggrant. Jag var ganska säker på att det skulle bli bra i januari men så började en rekordlång strejk på årets första dag. Nu vågar jag inte säga vad som kommer att hända de närmaste månaderna, säger hon.

Klart är dock att energikostnaderna har gått ned sedan i vintras, och Eva Hansén tycker det är positivt att pappersstrejken i Finland nu är över.

Inte lika snabbt

Tryckerierna i norra Skandinavien har visserligen en bättre situation än tryckerier i övriga Europa, eftersom det finns många pappersbruk i närheten, enligt Alf Linder. Men medan leveransproblemen på grund av coronapandemin har förbättrats innebär kriget i Ukraina nya utmaningar. Vissa kemikalier tillverkas till exempel bara i Ryssland, och många ukrainare körde lastbilar med material i norra Europa.

Trots det är Alf Linder hoppfull – mycket kan lösas med planering i förväg och tryckeriet får in beställningar för leverans i december redan nu, vilket är ett förändrat beteende hos kunderna.

Det är mer bekymmersamt med prishöjningarna än tillgången på papper nu, eftersom vi har börjat anpassa oss till de långa leveranstiderna, säger han.

Eva Hansén tror också att branschen kommer att jobba på ett helt annat sätt framöver. Hon spår att bokläsarna inte kommer att märka av krisen så mycket, men samtidigt måste också de vara beredda på förändringar, funderar hon.

Man är van vid att om man beställer något på nätet får man det dagen efter, och riktigt så kommer vi nog inte att kunna jobba med alla titlar under en tid. Man kanske måste tänka att det inte går lika snabbt att få fram en bok i dag som det gjorde för ett år sedan.

Rullar med färdigtryckta tidningsbilagor på ett tryckeri i Södertälje. Många tryckerier hanterar nu en ovanligt stor efterfrågan och brist på papper. Arkivbild.
Rullar med färdigtryckta tidningsbilagor på ett tryckeri i Södertälje. Många tryckerier hanterar nu en ovanligt stor efterfrågan och brist på papper. Arkivbild.
Tryckerikrisen gör att det tar längre tid att få fram böcker. Arkivbild.
Tryckerikrisen gör att det tar längre tid att få fram böcker. Arkivbild.
Peters: Mer än bara överlevnad för transkvinnor

Peters: Mer än bara överlevnad för transkvinnor

LitteraturTT

I Uganda insåg Torrey Peters att hon behövde acceptera sin transidentitet för att nå sin fulla potential som författare.

Det ledde fram till den bästsäljande romanen "Detransition, baby", om moderskap, könsidentitet och kärlek.

Den Hemingwayskt kortfattade titeln sammanfattar Torrey Peters nya roman: Ames, en tidigare transkvinna som återigen lever som man, råkar göra sin chef Katrina gravid. Samtidigt befinner sig hans ex, den barnälskande transkvinnan Reese, i en ond spiral där hon dejtar gifta män. Plötsligt får Ames en idé: tänk om de tre skulle uppfostra barnet ihop.

För författaren Torrey Peters blev skrivandet ett sätt att hantera sina egna grubblerier kring livet. Hon hade nyligen gått igenom en könsbekräftande behandling, och den stora frågan löd: "Nu då?".

För transpersoner från tidigare generationer handlade det mycket om överlevnad, att ta det dag för dag. Det var svårt att skaffa jobb, det var svårt att ha familj, det var hiv och droger. Jag tillhör den första generationen transkvinnor som kan göra mer än att bara överleva, konstaterar Torrey Peters.

Idén till romanfiguren Ames beslut att börja leva som man igen växte fram när Peters besökte en vän i Mexiko. Det stod fortfarande M (som i man) i hennes pass – och för att inte krångla till det i tullen bar hon kostym. Problemet var bara att flygbolaget tappade bort hennes resväska och Peters blev fast i det hon beskriver som en "Reservoir dogs"-liknande dräkt.

Jag hade inte burit herrkläder på flera år och kände "det är så mycket lättare när alla tror att jag är en man". Jag befann mig i en tuff tid i livet, och tänkte att om jag detransitionerade skulle det inte vara för att jag ångrar mig, eller har haft fel om mitt kön, utan för att det skulle vara så mycket lättare. Jag kunde gå runt i Mexiko och känna att folk hade en grundläggande respekt för mig, säger hon.

"Okej att ångra sig"

Transpersoner som väljer att gå tillbaka till sitt biologiska kön används ofta av kritiker som ett argument mot könsbekräftande vård. Med boken vill Torrey Peters bredda bilden av varför vissa detransitionerar – och konstaterar samtidigt att det är okej att ångra sig.

Tänk dig att du flyttar till London för ett nytt jobb, men det funkar inte, så du flyttar tillbaka till Stockholm. Det är ingen som säger "Vi gör det olagligt att flytta till London för ett nytt jobb". Folk säger "Du testade, det funkade inte, testa någonting annat".

I sena 20-årsåldern flyttade Torrey Peters till Uganda för att skriva sin första roman. Boken blev aldrig utgiven, men det var i den kampen med orden som hon insåg att hon behövde komma ut som transperson. Tidigare hade hon tryckt undan den känslan, av rädsla.

Det var en väldigt bra roman, men det var någonting som var fel. Jag kände: Varför kan jag beskriva ett berg fantastiskt bra, men inte interaktionen mellan en man och en kvinna? Jag insåg att jag behövde fatta ett beslut för att bli den författare och person jag ville vara.

Räddningen – "Som Gandalf"

Det enda hon ångrar nu är att hon inte tog beslutet tidigare – men efteråt hade hon svårt att skriva i flera år.

Jag insåg att mycket av det jag hade fått beröm för tidigare berodde på vem jag var då: en välutbildad, vit man i medelklassen. När jag tyckte att jag skrev samma sak, efter att jag hade transitionerat, gillade folk inte det, säger hon.

Räddningen för henne var att bli en del av författarscenen i Brooklyn, som Torrey Peters beskriver som "Harlemrenässansen för transpersoner".

Som första transperson nominerades Torrey Peters till det brittiska priset Women's Prize for Fiction – men mötte snabbt motstånd. I en artikel kritiserades nomineringen av en grupp som kallar sig Wild Women Writing Club och samtidigt möttes Peters av ett enormt hat på internet där hon anklagades för att ha tagit en plats "från en riktig kvinna".

Torrey Peters beskriver att hon blev väldigt sårad – tills flera författare började kriga för hennes sak på internet, bland andra Douglas Stuart och Megan Nolan.

Det var som när Gandalf red ut över en bro i "Sagan om ringen" och orcher föll ner överallt omkring. De här författarna var hjältar, jag satt hemma framför Twitter och grät, berättar Peters.

Hon ser motståndet mot transpersoner som en del av en större politisk rörelse som vill begränsa människors rätt att bestämma över sina egna kroppar, och liknar det vid abortdebatten i USA.

Samma typ av lagar som begränsar transpersoner kommer att begränsa cispersoner, kvinnor – alla typer av människor, säger hon.
Amerikanska författaren Torrey Peters som är aktuell på svenska med boken 'Detransition, baby'.
Amerikanska författaren Torrey Peters som är aktuell på svenska med boken "Detransition, baby".
Torrey Peters gav först ut böcker på egen hand, som främst cirkulerade i Brooklyns trans-författarscen.
Torrey Peters gav först ut böcker på egen hand, som främst cirkulerade i Brooklyns trans-författarscen.