Tillbaka
Lina Wolff: Pressen blir sekundär

Lina Wolff: Pressen blir sekundär

SommarporträttTT

Hon har arbetat som tolk, träimportör och med landsbygdsutveckling, men de senaste två åren har den Augustprisbelönade författaren Lina Wolff skrivit och översatt på heltid.

Jag trodde kanske att det skulle vara lite roligare, om jag ska vara ärlig, säger hon.

Lina Wolff tar emot i huset i Hörby, uppväxtorten där hon bott i snart 13 år efter att ha lämnat livet i Spanien bakom sig. Innan intervjun kan börja får hon köra ut den irländska settern Sasha som prompt vill vara med, även vid fotograferingen.

Lina Wolff debuterade 2009 med novellsamlingen "Många människor dör som du" och har sedan dess gett ut två romaner: "Bret Easton Ellis och de andra hundarna" (2012) och "De polyglotta älskarna" (2016). Snart kommer hennes tredje roman "Köttets tid" och med tiden har hon hunnit bli en något mer luttrad författare.

Men det betyder inte att det blir lättare. Jag kanske är lite mer van vid den här lanseringsgrejen. Jag tycker inte att det känns lika läskigt. Första boken, min novellsamling som kom ut för tio år sedan, det var ofantligt nervöst och jag sov ingenting natten innan. Men nu känns det som att jag kan ha lite mer distans.

Pressen sekundär

"De polyglotta älskarna" har beskrivits som en påläst käftsmäll och en hämnd mot det manliga geniet. Boken belönades med både Svenska Dagbladets litteraturpris och Augustpriset, framgångar som skulle kunna sätta viss press på vilken författare som helst.

Jag trodde nog det när jag skulle börja. Men sedan insåg jag någonstans när jag satte mig att skrivandet är så jobbigt i sig att press utifrån liksom blir sekundär. Den kan aldrig bli den värsta grejen för det är alltid värst att hålla på med intrigen och att få ihop bitarna. Det är så pass ångestladdat att allt annat bara blir en liten vindfläkt.

Trots att hon pratar om skrivprocessen som något ångestladdat har Lina Wolff länge vetat att hon vill skriva.

Jag visste det väldigt tidigt. Men jag visste också att jag skulle bli skådespelare, busschaufför och astronaut. När man är ung vet man många saker. Författaryrket har den fördelen att man alltid kan bli författare. Det är aldrig för sent. Och ju mer man har levt desto mer har man att ta av, säger hon.

"Träffade en spanjor"

Lina Wolff började plugga till tolk i Florens i mitten av 90-talet, när hon var 25, och jobbade sedan som tolk i franska och italienska i flera år. Trots detta är det spanska hon översätter från i dag. Att hon hamnade i Spanien beror på vad hon beskriver som "den gamla vanliga förklaringen" – hon gifte sig.

Jag träffade min före detta man, en spanjor, och så fick vi barn och flyttade till Madrid och så blev jag kvar i Spanien i sex år.

Hennes kommande bok utspelas i just Madrid, en stad hon hyser hatkärlek till. Det var i den spanska huvudstaden hon bodde sin första tid som nybliven mamma men det var också här hon kände av ett riktigt utanförskap.

Någonstans känner jag en enorm kärlek på något vis. Men det är inte en sådan kärlek där man sitter vid ett fönster och tittar ut över havet och tycker att allt är fantastiskt. Det mer den här smutsiga där man bor på nedre botten och samlar ihop kackerlackor på morgonen för att grannarna har slängt ut dem genom fönstret. Men det är också livet på något sätt.

"Inspirationens rus"

Efter en tid i Madrid flyttade familjen till Valencia och det var där som Lina Wolff, år 2003, beslutade sig för att skriva en bok och anmälde sig till en kurs på nätet. Sex år senare kom den första novellsamlingen och nu är hon sedan två år tillbaka författare och översättare på heltid – vilket inte var riktigt lika glamoröst som hon hade föreställt sig.

Jag trodde kanske att det skulle vara lite roligare, om jag ska vara ärlig. Jag hade föreställt mig att man lever i ett inspirationens rus men så är det inte, säger hon och skrattar.

Likt många andra författare har hon fasta rutiner för sitt skrivande: egna boken på morgonen, översättande på eftermiddagen. Hon blev precis klar med en nyöversättning av Gabriel García Márquez "Hundra år av ensamhet".

Jag tror faktiskt att man är mycket mer lojal som översättare än som författare. Det är ett ansvar för någon utanför en själv. Det är lite som att passa någon annans barn.

Den stora frustrationen med att vara författare på heltid för Lina Wolff är att det saknas konkreta mål, som mejl att skicka. Ibland måste man stryka allt man skrev dagen före. Där hjälper det dagliga jobbet som översättare.

Hur det än har gått med skrivandet så har jag gjort mina fem sidor Márquez, säger hon.
Författaren Lina Wolff belönades med både Svenska Dagbladets litteraturpris och Augustpriset för sin bok 'De polyglotta älskarna' från 2016.
Författaren Lina Wolff belönades med både Svenska Dagbladets litteraturpris och Augustpriset för sin bok "De polyglotta älskarna" från 2016.
Lina Wolff har de två senaste åren kunnat jobba som författare och översättare på heltid, men det blev inte riktigt lika glamoröst som hon hade tänkt sig.
Lina Wolff har de två senaste åren kunnat jobba som författare och översättare på heltid, men det blev inte riktigt lika glamoröst som hon hade tänkt sig.
Lina Wolff tar emot i hemmet i Hörby. Hunden Sasha vill prompt vara med under både intervju och fotografering.
Lina Wolff tar emot i hemmet i Hörby. Hunden Sasha vill prompt vara med under både intervju och fotografering.
Lina Wolff är aktuell med romanen 'Köttets tid'.
Lina Wolff är aktuell med romanen "Köttets tid".
Pippi i fokus på Astrid Lindgren-konferensen

Pippi i fokus på Astrid Lindgren-konferensen

LitteraturTT

Greta Thunberg, Josef Fares, Jacqueline Woodson och många fler gästar i höst Astrid Lindgren-konferensen i Stockholm. Den snart 75-årsjubilerande barnboksfiguren Pippi Långstrump smygfiras med teman som mod, makt och medkänsla.

Vem har makt och vem är maktlös? Är makt alltid korrumperande eller kan man, likt Pippi, kombinera generositet och mod med makt? Frågorna är centrala på Astrid Lindgren-konferensen.

"I sina berättelser har Astrid Lindgren skildrat barndomens maktlöshet såväl som barns mod att stå upp för sig själva och bekämpa orättvisor i samhället. Konferensen tar avstamp i hennes texter och hennes grundmurade värderingar", säger Gunilla Halkjaer Olofsson, ordförande i Astrid Lindgren-sällskapet, i ett pressmeddelande.

Thunberg på länk

Konferensen arrangeras på Astrid Lindgrens födelsedag, den 14 november, och äger rum i Filmhuset i Stockholm. Medverkar gör bland andra förra årets Alma-pristagare Jacqueline Woodson och klimataktivisten Greta Thunberg.

Om allt går som det ska är Greta Thunberg då sedan länge framme i Amerika, men hon kommer att medverka på videolänk för att under rubriken "Ingen liten lort" prata om vikten av att kavla upp ärmarna och försöka göra något åt saker som är fel.

November 1945

Jacqueline Woodson är däremot på plats i Stockholm, och det kommer även regissören och spelskaparen Josef Fares, psykologerna Jenny Jägerfeld och Jonas Mosskin, Handelshögskolans rektor Lars Strannegård och många fler att vara.

Konferensen smygfirar den nästa år 75-årsjubilerande bokfiguren Pippi Långstrump. Den första boken om Pippi kom ut i november 1945, i en värld ödelagd av andra världskriget och där mänskligheten fick ta hand om konsekvenserna av sitt eget agerande. En tid när frågor om mod, makt och medkänsla var centrala – precis som i dag.

Barnboksförfattaren Astrid Lindgren skulle i år ha fyllt 112 år. Astrid Lindgren-konferensen, som har temat mod, makt och medkänsla, arrangeras på författarens födelsedag den 14 november. Bild från sommaren 1962.
Barnboksförfattaren Astrid Lindgren skulle i år ha fyllt 112 år. Astrid Lindgren-konferensen, som har temat mod, makt och medkänsla, arrangeras på författarens födelsedag den 14 november. Bild från sommaren 1962.
Astrid Lindgrens bokfigur Pippi Långstrump, här gestaltad av Inger Nilsson i de klassiska filmerna av regissören Olle Hellbom, står i fokus på höstens Astrid Lindgren-konferens. Bilden är från 1968.
Astrid Lindgrens bokfigur Pippi Långstrump, här gestaltad av Inger Nilsson i de klassiska filmerna av regissören Olle Hellbom, står i fokus på höstens Astrid Lindgren-konferens. Bilden är från 1968.
JD Salingers verk ges ut som e-böcker

JD Salingers verk ges ut som e-böcker

LitteraturTT

Amerikanska författaren JD Salinger var en stark motståndare till att hans verk skulle ges ut i något annat än pappersformat. Men nu, snart tio år efter hans död, ges fyra av hans böcker ut i digital form, enligt New York Times.

Bakom beslutet ligger författarens son, Matthew Salinger, som förvaltar sin faders arv.

JD Salinger gav bara ut en enda roman, "Räddaren i nöden" från 1951, under sin livstid. Men boken om 16-årige Holden Caulfield och hans irrfärder efter att han blivit relegerad från skolan har fångat generationer läsare och blivit en amerikansk klassiker.

Han gav även ut ett antal novellsamlingar – den sista 1965. Salinger avled 2010 vid 91 års ålder.

Tidigare i år bekräftade Matthew Salinger ryktena om att fadern fortsatte att skriva hela sitt liv, i en intervju med The Guardian. Han avslöjade också att familjen kommer att publicera de osedda verken, men berättade inte när.

JD Salingers verk ges ut i digital form. Arkivbild.
JD Salingers verk ges ut i digital form. Arkivbild.
Ljus berättelse om en pappa på psyket

Ljus berättelse om en pappa på psyket

LitteraturTT

En flicka vars pappa är så ledsen att han inte längre vill leva. Om henne handlar bilderboksskaparen Sara Lundbergs nya bok "Dyksommar".

Den här gången berättar hon tillsammans med Sara Stridsberg.

Texten är skriven av Sara Stridsberg och tangerar hennes roman "Beckomberga" (2014). Men "Dyksommar" är i stället en barnbok om en liten flicka, Zoe, vars pappa plötsligt har försvunnit från frukostbordet. Läsaren ser världen med hennes ögon. När hon äntligen får besöka honom är han på en plats där "änglar" ser till att han inte flyger i väg.

I Sara Lundbergs bilder blir de sjukvårdspersonal som ömsint stoppar om honom.

Om texten blir abstrakt måste bilden vara konkret och tvärtom, så att det inte blir för snårigt, säger hon.

2017 fick Sara Lundberg Augustpriset för den helt egna boken "Fågeln i mig flyger vart den vill", en bilderbok för alla åldrar om en flicka och konstnär, Berta Hansson, som på 1940-talet vägrade acceptera den utstakade vägen på ett jämtländskt småbruk. Numera är Sara Lundberg restriktiv med att ta på sig illustrationsuppdrag åt andra författare men det här var en text som hon inte kunde motstå.

Manuset var så bra att jag inte kunde säga nej. Det är ett himla svårt ämne och då går jag i gång. När jag känner att texten rör vid mitt innersta, då är den värd att ta sig an. Sedan är det också mycket humor och värme, det finns ett ljus. Den behandlar ett fruktansvärt svårt ämne på ett ljust sätt.

"Kräkrosa tapeter"

Ljuset återfinns även i illustrationerna vare sig flickan åker buss eller spelar schack i sjukhusets uppehållsrum. Även om Beckomberga aldrig nämns i "Dyksommar" är det därifrån, och utifrån samtal med Sara Stridsberg, som Sara Lundberg har hämtat mycket inspiration.

"Kräkrosa tapeter, ledsna människor" skriver visserligen Stridsberg. Men det var inte bara ångest i väggarna, konstaterar Sara Lundberg.

Jag har varit där och tittat för att se hur det såg ut, jag har tittat på gamla flygfoton och bilder. För mig och för Sara Stridsberg är det Beckomberga även om det inte står rakt ut. Det fanns också skönhet där och en vacker park.

Pappan säger att han har träffat många fantastiska människor där han är. När flickan tycker att de är "skitkonstiga" får hon honom att skratta.

Möter vacker kvinna

Men pappan blir efter en tid så ledsen att han inte längre vill ha besök. Flickan åker dit ändå, och möter i stället kvinnan Sabina, modellerad delvis med tanke på de kvinnliga konstnärer som har vistats på Beckomberga, inte minst Sigrid Hjertén.

Sabina är en ung vacker kvinna som skulle kunna placeras i vilket sammanhang som helst. Vi skulpterade fram henne i samtal och det kändes bra att få göra henne fin. Det finns så många idéer kring psykisk sjukdom och kring hur inlagda människor ser ut. Hon får representera de kvinnor, konstnärer och författare, som har blivit inlagda på sinnessjukhus, framhåller Sara Lundberg.
Jag har gjort de här bilderna också som ett slags hyllning till dem.
Sara Lundberg kunde inte motstå Sara Stridsbergs manus. Arkivbild.
Sara Lundberg kunde inte motstå Sara Stridsbergs manus. Arkivbild.
Sara Lundberg har hämtat inspiration från konstnärer med psykiska diagnoser under sitt arbete med bilderna till den nya boken 'Dyksommar'. Arkivbild.
Sara Lundberg har hämtat inspiration från konstnärer med psykiska diagnoser under sitt arbete med bilderna till den nya boken "Dyksommar". Arkivbild.
Flickan undrar om pappan längtar hem, men han vet inte riktigt. Pressbild.
Flickan undrar om pappan längtar hem, men han vet inte riktigt. Pressbild.
Sara Lundberg målar i gouache och akvarell, ofta i starka färger. Pressbild.
Sara Lundberg målar i gouache och akvarell, ofta i starka färger. Pressbild.
Även om det aldrig skrivs ut är sjukhuset i 'Dyksommar' modellerat efter Beckomberga. Pressbild.
Även om det aldrig skrivs ut är sjukhuset i "Dyksommar" modellerat efter Beckomberga. Pressbild.
Storytel har en miljon kunder

Storytel har en miljon kunder

LitteraturTT

Storytel har passerat en miljon betalande abonnenter, skriver ljudbokstjänsten själv i ett pressmeddelande.

Under sommaren har många nya boklyssnare strömmat till och bara sedan årsskiftet har kundbasen ökat med drygt 200 000 personer, enligt företaget.

Storytel lanserades 2005 och tjänsten finns i dag i 17 länder. Företagets andel på den svenska ljudboksmarknaden var i våras cirka 80 procent.

Tillströmningen sker samtidigt som den digitala bokförsäljningen ökar i stort. Digitala utgåvor står i dag för 23 procent av den totala försäljningen, enligt Svenska Förläggareföreningen.

Samtidigt pågår en konflikt om ersättningsnivåer mellan förlag och ljudbokstjänster. En konsekvens är att Bonnier stoppat flera stora titlar från att ges ut av Storytel till förmån för konkurrerande tjänster, som Bonniers egen Bookbeat.

Storytels vd Jonas Tellander. Arkivbild.
Storytels vd Jonas Tellander. Arkivbild.