Enligt ny försäljningsstatistik från Adlibris har kategorin romantik ökat med 22 procent i Sverige sedan förra året. Bakom försäljningsboomen ligger troligen fenomenet #booktook på Tiktok, samt det faktum att flera populära strömmade tv-serier baseras på böcker, exempelvis "Bridgerton".

På första plats på topplistan över genrer svenskar läser mest under sommaren ligger dock fortfarande spänning och deckare, följt av romaner, feelgood, biografier och fantasy.

"Romaner är utöver deckare självklara val under sommaren och i år ser vi att romantik och feelgood går starkt. I oroliga tider kanske den fysiska boken blir ett sätt att både koppla av och koppla bort omvärlden för en stund", säger Taru Raita, expert på skönlitteratur hos Adlibris, i ett pressmeddelande.

Företaget presenterar också en undersökning gjord av Kantar Sifo med 1 000 personer där 87 procent säger att de kommer att läsa samma antal böcker eller fler än förra sommaren.

Det ukrainska parlamentet har stiftat nya lagar för att stoppa rysk kultur, skriver The Guardian med hänvisning till Reuters. Jesper Bengtsson är ordförande för Svenska Pen och han ser flera risker kopplade till den nya lagstiftningen.

Du stänger kanalerna mellan människor och du missgynnar kulturskapare som kanske faktiskt motsätter Putin och du skapar färre möten mellan människor.

Den första lagen innebär att ryska författare inte får trycka böcker i landet utan att först avsäga sig sitt medborgarskap.

Den andra lagen innebär att musik som skapats av ryska artister inte får spelas på radio, tv eller i kollektivtrafiken. Endast artister som har fördömt den ryska invasionen av Ukraina är undantagna från lagen.

Motiveringen bakom beslutet är att rysk musik kan ”påverka separatistiska stämningar i befolkningen” De två lagarna gäller endast personer som fått ryskt medborgarskap efter Sovjetunionens fall 1991.

Bokimport begränsas

Även import av böcker från Ryssland, Belarus och Donbass, det område i östra Ukraina som delvis ockuperats av Ryssland, förbjuds. Samtidigt införs krav på tillstånd för import av ryskspråkig litteratur från andra länder.

I dag finns det ryska författare som inte vågar ta ställning mot kriget i offentligheten, berättar Jesper Bengtsson.

Många har gjort det öppet, andra har inte vågat göra det öppet, eftersom det också är förknippat med stora risker.

Han anser att det är fel att förbjuda kultur, men anser samtidigt att det finns skäl att välja bort en del kultur i det här läget.

Viss kultur bör man nog bojkotta nu, den statligt stödda, som är till för att så att säga gynna den statliga propagandan. Det tycker jag att man kan göra på svensk mark också.

Efter att president Volodymyr Zelenskyj har undertecknat besluten kan lagarna komma att träda i kraft i Ukraina.

Ukraina har tidigare vidtagit liknande åtgärder för att städa undan arvet efter den kommunistiska Sovjettiden. Åtgärderna beskrivs av Ukraina som nödvändiga efter att Ryssland under lång tid har försökt utplåna den ukrainska identiteten.

Putinväns parti stoppas

Samtidigt verkställde en domstol i Ukraina på måndagen ett tidigare beslut att förbjuda landets största proryska politiska parti. Oppositionell plattform – för livet, rapporterar AFP. I och med domen beslagtogs också partiets tillgångar.

Det proryska partiet bildades av Putinvännen och oligarken Viktor Medvedtjuks. Redan i mars undertecknade Volodymyr Zelenskyj ett presidentdekret där bland andra Medvedtjuks parti förbjöds.

I samband med Bokmässan i Göteborg i höst ger författaren och regissören Kay Pollak ut sin nya bok ”Ett bättre liv – en tanke i taget”.

”Boken handlar om hur du och jag kan må bättre. Bli mer lyckliga! Jag menar att allting börjar med oss själva. De tankar jag väljer att tänka. Det som påverkar mig allra mest i livet är mitt eget sätt att tänka. Och det går att träna.”, säger han i ett pressmeddelande.

Boken, som kommer ut i bokhandeln 4 oktober, är uppdelad i sju delar och tar bland annat upp hur man kan träna sig i att inte känna sig som ett offer för yttre omständigheter.

Pollak tidigare böcker ”Att välja glädje” och ”Att växa genom möten” gavs ut för drygt 20 år sedan och har rönt stora framgångar.

Johan Cullberg avled på tisdagskvällen efter en kort tids sjukdom uppger familjen för TT. Han blev 88 år.

Det var brodern, konstnären Erland Cullbergs psykiska sjukdom, som fick Johan Cullberg att välja just psykiatrin som yrkesbana. I en intervju med tidningen Socionomen berättade han om hur upplevelserna av broderns tvångsvård skakade om honom i grunden. Visionen av att kunna ge även psykotiska patienter ett värdigt bemötande tog sin början då och fanns sedan med honom under ett yrkesliv som också resulterade i en rad uppmärksammade böcker.

Svåra kriser

I "Skaparkriser: Strindbergs inferno och Dagermans" (1992) skildrade Johan Cullberg två svenska författargiganter som båda genomgick svåra kriser. August Strindberg lyckades ta sig igenom sin och utveckla en ny kreativitet medan Stig Dagerman tog sitt liv.

I "Fröding och kärleken" skrev Johan Cullberg om den värmländske poetens förhållande till kärlek och sexualitet men också om hans psykiska ohälsa. Cullberg menade att Fröding aldrig led av schizofreni utan att förklaringen till hans problem snarare fanns i tidiga förluster och trauman.

"En diktares kompost" handlade om Gunnar Ekelöf. Johan Cullberg studerade inte bara Ekelöfs diktning utan också brev och journaler för att försöka ge en ny bild av poetens personliga historia och bakgrunden till hans dikter.

Aldrig psykiskt sjuk

Tillsammans med Björn Sahlin skrev Johan Cullberg "Märta och Hjalmar Söderberg. En äktenskapskatastrof" där han landade i slutsatsen att Märta Söderberg aldrig var psykiskt sjuk när hon blev tvångsintagen på sjukhus.

Hjalmar Söderberg ville bara bli av med henne. Att han ville skilja sig, det kan man möjligen förstå, men att han gör det på det här sättet är själamord, sade Johan Cullberg i en intervju med TT.

Johan Cullberg skrev även flera läroböcker i psykiatri. Han nominerades till Augustpriset 2000 för boken "Psykoser" och fick en rad priser, bland annat från Svenska Akademien.

Räknat i upplagor var 1970-talet de tecknade seriernas årtionde i Sverige och vid sidan av Kalle Anka var just Fantomen störst. Varje nummer sålde i mellan 170 000 och 180 000 exemplar – att jämföras med dagens 22 000. Enligt dåvarande chefredaktören Ulf Granberg var det fler personer som läste Fantomen än Expressen och manusförfattaren Janne Lundström – senare skapare av den egna hjälten Johan Vilde – har beskrivit Fantomen som Bonnierkoncernens mjölkko.

Fantomen kan ha varit den tidning som nådde flest läsare helt enkelt, med tanke på hur oerhört populär den var. Det finns få andra platser i världen där Fantomen sålt lika bra, säger Robert Aman.

Ändå var det ingen självklar utgivning. I sin bok "Hur Fantomen blev svensk. Vänsterns världsbild i trikå" citerar Robert Aman journalisten Sigge Sigfridssons bok om Bonnierfamiljen. När Lukas Bonnier på 1950-talet vill börja publicera Fantomen möts han av skepsis från sin far, förläggaren Tor Bonnier:

"Den här familjen har gett svenskarna Fröding, Karlfeldt och Harry Martinson – och nu ska du ge dem Fantomen. Jaja, det får väl gå."

"Trikåklädd världspolis"

Amerikanen Lee Falks superhjälte var "en trikåklädd världspolis" med civilisationsuppdrag på den afrikanska kontinenten, som Robert Aman beskriver det. Dessutom bodde han i det märkliga landet Bengali, hos Falk ett slags sagoland i mörkrets hjärta. Hur var det ens möjligt att den här djupt koloniala figuren i just Sverige klev fram som en förkämpe för demokrati och de afrikanska ländernas självständighet?

Redan 1943 hade amerikanska forskare konstaterat att Fantomen var rasistisk med skildringar av svarta som "ignoranta" och "vidskepliga". I Sverige fastslog ABF:s tidning, Fönstret, 1969 att Fantomen var fascist, och även från läsarna kom kritik. Den svenska tidningens nya redaktionsråd svarade först med "kreativa översättningar" som gav helt andra perspektiv på kolonialismen. Robert Aman exemplifierar med ett äventyr där Fantomen berättar för sin fästmö hur hans anfader seglade med Kristoffer Columbus. "This is fantastic", säger Diana i originalet.

På svenska tillskrivs Diana en helt annan replik: "Typiskt, va? På den tiden trodde européerna – dom vita alltså – att dom hade laglig rätt att lägga beslag på dom färgade folkens länder!"

Det är väldigt djärvt, jag vet inte hur de resonerade men jag gissar att de tänkte att det inte skulle upptäckas. Samtidigt hade det säkert varit märkligt att låta vissa saker stå helt okommenterade i det debattklimat som då rådde, säger Robert Aman.

Slåss mot apartheid

Team Fantomen kallade sig den svenska redaktionen som snart fick licens för att skriva och rita egna Fantomenäventyr, vilket gjordes enligt de egna övertygelserna, ofta i linje med dåtidens socialdemokratiska utrikespolitik, ibland som "Olof Palmes språkrör" framhåller Aman som lusläst de svenska äventyren från 1972 till 1980. Det mest radikala svenska tillägget blir landet Rodia där Fantomen slåss tillsammans med den väpnade gerillan som har stora likheter med ANC.

När de svenska författarna korresponderar med läsarna framhåller de att Lee Falk aldrig skulle vara så radikal att han skapade det här landet och de använder det som ett exempel på hur radikala de själva är. Fantomen slåss mot orättvisor som de tycker är viktiga. De säger också att det vid den här tiden inte fanns någon orättvisa större än hur svarta behandlades på den afrikanska kontinenten.

Men även om den svenske Fantomen kämpar sida vid sida med ursprungsbefolkningen är det precis som hos Lee Falk hela tiden Fantomen som vet bäst. Varken i de amerikanska eller svenska äventyren har han något att lära av de afrikanska folken.

Man får ju komma ihåg att det här är äventyr från 1970-talet, och jag tror att om man tittar på studier där man använder sig av den postkoloniala teorins olika redskap finns det många som har blottlagt den här typen av tankegångar hos exempelvis den tidens biståndsarbetare. Man hade en idé om att man hade med sig "det goda". Bakom välviljan fanns den här typen av problematik, omedvetet kanske.

Team Fantomen mötte inget motstånd att tala om från uppdragsgivarna – deras skapelser sålde, åtminstone i Sverige. Inte heller Lee Falk invände. Däremot klagade en läsare efter ett äventyr där Fantomen visar Diana deras nya bostad med kommentaren "ditt kök". Just den serien var Lee Falks och den svenske chefredaktören beklagade att repliken inte tvättats bort.

Inspirerad av Grupp 8

Magnus Knutsson skrev i stället äventyret "Diana i Djungelpatrullen" med inspiration av Grupp 8 och den svenska jämställdhetsdebatten.

Men det är ett enda äventyr, omfånget och utrymmet är inte lika betydande som kampen mot apartheid.

I dag då? Under 1980-talets mojnande vänstervind fortsatte Fantomen att gå på gatorna som en vanlig man men inte längre med samma ideologiska kompass, konstaterar Aman. Det hindrade dock inte Henrik Sahlström från att 2018 göra ett svenskt omslag där Fantomen slår ner polska nationalister med hjälp av en regnbågsflagga. Denna gång är det en polsk Prideparad som han försvarar.