Tillbaka
Mega-fusion av bokförlag oroar Stephen King

Mega-fusion av bokförlag oroar Stephen King

LitteraturTT

USA:s största bokförlag Penguin Random House tecknade 2020 ett avtal om att förvärva det rivaliserande förlaget Simon & Schuster. Efter en stämning från amerikanska staten hörs också varningsröster om att "blockbuster"-sjukan i Hollywood kan drabba förlagsbranschen.

En sammanslagning som skulle innebära en radikal förändring för förlagsbranschen i USA och göra att de fem största förlagen blir fyra. Eller snarare "ett stort och de tre andra", som en branschanalytiker intervjuad i New York Times uttryckte det.

Förra hösten stämde Biden-administrationen Penguin Random House i syfte att blockera sammanslagningen med hänvisning till att säljaren då skulle få för stor makt över leverantörerna.

Oro för ersättningar

Rättegången har precis inletts och bland de som kallats att vittna i målet finns författaren Stephen King.

I ett mejl som New York Times tagit del av skriver King: "Ju mer stora förlag befäster sin ställning, desto svårare blir det för oberoende förlag att överleva. Det är där de duktiga författarna börjar och lär sig sitt hantverk".

Enligt det amerikanska justitiedepartementet skulle färre stora bokförlag också leda till dumpade inkomster för författare och att "färre författare kan leva på att skriva".

Avfärdas

Penguin Random House argumenterar för motsatsen och säger att sammanslagningen kommer att öka konkurrensen på marknaden och att detta gynnar både författare och läsare. Förlaget menar att Simon & Schusters författare genom fusionen skulle få tillgång till Penguin Random House och deras väl ansedda distributionskanaler. En ökad effektivisering som skulle möjliggöra högre löner för författare.

New York Times spekulerar i att en lyckad sammanslagning förmodligen kommer att leda till ett större fokus på "blockbusters" (stora försäljningssuccéer) och gynna redan etablerade författare som John Grisham, EL James, Margaret Atwood och kända namn som Barack och Michelle Obama.

Författaren Stephen King ska vittna i ett mål menat att blockera sammanslagningen av de två största amerikanska bokförlagen. Arkivbild.
Författaren Stephen King ska vittna i ett mål menat att blockera sammanslagningen av de två största amerikanska bokförlagen. Arkivbild.
Johan Kleve: Hatet som politisk grundsten

Johan Kleve: Hatet som politisk grundsten

LitteraturTT

Statsminister Johan Kleve i Kjell Espmarks roman "Hatet" har lämnat livvakterna och blivit knivmördad på väg hem från en fotbollsmatch. Hans ande är instängd i de rikas egen saluhall och därifrån berättar han om sitt liv och ofrånkomliga öde.

Johan Kleve befinner sig i helvetet. Efter döden är han fånge i de välsituerades köppalats, "i ett flimmer av fjäderfä och ostar och fisk och grönsaker". Inte bara platsen är en förödmjukelse. Han har förlorat all sin tyngd och auktoritet och känner sig lika utlämnad som de flådda djurkropparna som hänger intill honom.

Kjell Espmarks roman är utformad som en monolog där den döde socialdemokraten Johan Kleve talar direkt till läsaren. Han berättar om sitt liv och om det hat som "började här och var" och till sist fyllde hela tillvaron. Johan Kleve inser till och med att han en dag kommer att bli mördad, men utsätter sig ändå för ett alltmer gränslöst hat eftersom han tror på själva saken, på kampen för paradiset. Dessutom vet han att döden kommer att ge honom evigt liv.

Väckte debatt

Kortromanen "Hatet" gavs ut 1995 som den femte fristående delen i Kjell Espmarks svit "Glömskans tid". Boken fick stor uppmärksamhet och väckte debatt på grund av likheterna mellan Johan Kleve och Olof Palme. Bara själva titeln, "Hatet", förde associationerna till det hat som hade riktats mot verklighetens mördade statsminister. Men "Hatet" är ingen nyckelroman och Johan Kleves liv är heller ingen kopia av Olof Palmes biografi. Istället handlar berättelsen om hatet som en del av den politiska verkligheten – till och med som en av det politiska livets grundstenar – konstaterade Magnus Ringgren i sin recension i Aftonbladet.

Hatet finns även hos Johan Kleve själv. Redan som barn riktar han det mot sin privilegierade släkt; tillsammans med barndomskamraten Erik går han loss med järnrör på familjens samlade förråd av konserverade grönsaker i en dunkel källare.

Mönster och strukturer

Central i romanen är också den växande känsla av främlingskap som Johan Kleve upplever många decennier senare. Som statsminister ser han strukturer och mönster, inte individer eller ansikten. Till sist försvinner konturerna även på hans närmaste – frun, älskarinnan, barnen.

Det är maktens tragedi. Makthavarna tänker på en så hög abstraktionsnivå att där inte finns några enskilda människor. Om de själva försöker närma sig individerna, hör de bara pip och krasande när de rör sig, sade Kjell Espmark till TT i samband med publiceringen 1995.

Espmark själv har beskrivit sig som anhängare av den sortens anarkism som företräddes av Stig Dagerman och George Orwell. En anarkism med hjärta och medkänsla, som handlar om motstånd i stället för attentat, förklarade han i Dagens Nyheter 2020.

Harry Schein trodde att omslagsbilden till romanen 'Hatet' föreställde Olof Palme, men den är hämtad från en staty i Venedig: Bartolomeo Colleoni till häst, gjord av Verrochio.
Harry Schein trodde att omslagsbilden till romanen "Hatet" föreställde Olof Palme, men den är hämtad från en staty i Venedig: Bartolomeo Colleoni till häst, gjord av Verrochio.
Kjell Espmarks 'Hatet' utkom 1995 och fick stor uppmärksamhet. Romanen ingår i sviten 'Glömskans tid'
Kjell Espmarks "Hatet" utkom 1995 och fick stor uppmärksamhet. Romanen ingår i sviten "Glömskans tid"
Författaren Britt Arenander död

Författaren Britt Arenander död

KulturTT

Författaren och översättaren Britt Arenander har avlidit, uppger familjen för TT.

Arenander debuterade 1968 med romanen "Steget" och har sedan dess skrivit ett 15-tal romaner och debattböcker, ofta med sex, könsroller och sociala problem som teman.

Arenander var även översättare och översatte bland annat flera band av Anaïs Nins dagböcker samt böcker av Nobelpristagaren Elie Wiesel.

Britt Arenander avled i sitt hem i Spanien, 80 år gammal.

Författaren Inger Alfvén död: "En ikon"

Författaren Inger Alfvén död: "En ikon"

KulturTT

Författaren Inger Alfvén har gått bort, meddelar hennes familj till TT.

Inger blev med åren en ikon för yngre svenska författare, säger hennes förläggare Eva Bonnier.

Inger Alfvén föddes i Stockholm 1940 och tog socionomexamen 1964. Återkommande teman i hennes författarskap är existentiella och moraliska konflikter, som könsroller, kärlek och ensamhet.

"Dotter till en dotter" från 1977 brukar räknas som hennes genombrottsroman. Andra kända romaner är "Städpatrullen" (1976) "s/y Glädjen" (1979) som filmatiserades 1989, "En moder har fyra döttrar" (1994) och "Mandelkärnan" (2006).

Tillbringade somrarna i Kärradal

När TT når litteraturvetaren och journalisten Maria Schottenius befinner hon sig bara några hundra meter från det hus i Kärradal utanför Varberg där Inger Alfvén tillbringade sina somrar som barn. Schottenius berättar att det var modern Kerstin Eriksons släkthus, där hon och fadern Nobelpristagaren i fysik Hannes Alfvén bodde tillsammans med familjen.

"Inger Alfvén älskade sitt sommarställe, och på många sätt har det satt spår i hennes författarskap", skriver Maria Schottenius i en kommentar till TT.

Hon fortsätter:

"Hon hade ett särskilt sinne för de subtila komplikationer som kunde rymmas i en familj. Och hon var oerhört skicklig på att lägga ut nät av psykologiska förutsättningar för att sedan dra åt kring den sprattlande fångsten. Partnerbyten kunde, som hos Shakespeare ske nästan omärkligt som i ringdans, när alla plötsligt står med en ny person i handen".

"Hon såg människor"

Eva Bonnier, förläggare på Albert Bonniers förlag, var Inger Alfvéns förläggare under många år. Hon beskriver sin relation med Alfvén som både professionell och vänskaplig.

Inger blev med åren en ikon för yngre svenska författare. Hon har givit oss en rad fantastiska romaner.

TT: Vad var hennes styrka som författare?

Hennes relationsskildringar. Hon såg människor och hur personer reagerar – det som är viktigt när man skriver.

Maria Schottenius beskriver hur relationsskildringarna berörde henne:

"Man var alltid säker i hennes litterära känslighet, men osäker i de psykologiskt raffinerade familjeberättelser hon utsatte oss för. Skarp, djup, tankeväckande. Inger Alfvén kunde sitt hantverk och visste vad hon ville använda det till".

2002 debuterade Alfvén också som dramatiker med pjäsen "Regnbågens rot".

Parallellt med författarskapet har hon även arbetat som handledare i Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet.

Inger Alfvén blev 82 år gammal och avled i stillhet under natten mot tisdagen.

Rättat: I en tidigare version hade Inger Alfvéns far Hannes Alfvén fått fel förnamn.

Författaren Inger Alfvén har gått bort. Arkivbild.
Författaren Inger Alfvén har gått bort. Arkivbild.
Äldst och yngst någonsin kan vinna Bookerpriset

Äldst och yngst någonsin kan vinna Bookerpriset

LitteraturTT

Tretton författare i åldern 20–87 år är nominerade till det prestigefyllda Bookerpriset, skriver The Guardian.

Den äldsta är den 87-årige fantasyförfattaren Alan Garner, som bland annat skrivit "Elidor, det gyllene landet" som gått som sommarlovsföljetong i svensk radio. Garner är nominerad för "Treacle Walker", som handlar om en ung pojke som blir vän med en helbrägdagörare. Garner kan bli den äldsta författaren att vinna det brittiska litterära priset.

I andra änden av åldersspannet finns 20-åriga Leila Mottley, som är den yngsta författaren någonsin att bli nominerad. Mottley är nominerad för sin debutbok "Nightcrawler", som är inspirerad av en sann historia om poliser som sexuellt trakasserade en ung kvinna i Oakland i Kalifornien.

Andra namnkunniga nominerade inkluderar de bästsäljande amerikanska författarna Karen Joy Fowler och Elisabeth Strout. Nomineringarna omfattar också författare från Storbritannien, Irland, Sri Lanka och Zimbabwe.

Bookerpriset har sedan 1969 tilldelats årets bästa roman med engelska som originalspråk. Prissumman motsvarar drygt 600 000 kronor.

Den 6 september kortas listan över nominerade författare ned till sex stycken. Vem som slutligen tilldelas 2022 års Bookerpris tillkännages den 17 oktober vid en ceremoni i London.