Tillbaka
2010-09-10

Utan förlagen – inget tema

Arrangörerna bakom Afrikatemat har mött motgångar på vägen: kritik mot att samla en hel kontinent i ett tema och svalt engagemang från bokhandeln, men antalet inbjudna författare och gensvaret från förlagen är större än vad initiativtagaren Carin Norberg, direktör för Nordiska Afrikainstitutet, väntat sig. Och det var tur det – för utan intresse från förlagen hade temat inte varit genomförbart. Svensk Bokhandel följde det intensiva arbetet inför bokmässans största tema någonsin. Katas

Sara Djurberg

Fattigdom. Carin Norberg var grundligt trött på den mediala bilden av Afrika när hon 2006 blev direktör för Nordiska Afrikainstitutet. Då hade hon 35 års arbete på Sida, med bland annat öst- och västafrika, bakom sig. Och det var då hon kläckte idén om ett Afrikafokus på bokmässan.

– Ett bra sätt att visa hur Afrika faktiskt ser ut är att låta författare berätta om sina länder. Det är inte alltid positivt, men överensstämmande med verkligheten. Och 2010 kändes som ett bra år eftersom det är fotbolls-VM i Sydafrika då, säger Carin Norberg när vi träffas i Stockholm november 2009.

Hon kommer direkt från ett möte med 20 afrikanska ambassadörer som involverats i temat, och arrangörerna – Nordiska Afrikainstitutet, Sida och Bok & Bibliotek – börjar närma sig slutfasen i arbetet.

Men arbetet började två år tidigare, hösten 2007, då Carin Norberg lyckats övertyga Bok & Bibliotek om att satsa på Afrikatemat. Bertil Falck, styrelseordförande i Bok & Bibliotek, var tveksam till att samla hela kontinenten under ett tema, men bokmässan gav klartecken. Men för att temat skulle vara genomförbart krävdes att förlagen ville översätta ny afrikansk litteratur och bjuda in författare.

– Vi var tvungna att testa med förlagen och hade ett möte i januari 2008, med Sida, Svenska Institutet, Kulturrådet, Författarförbundet, Bonniers och Svante Weylers förlag. Jo, förlagen tyckte att det var en hållbar idé, säger Carin Norberg.

Därpå följde fler möten, först med tidskrifter som Karavan och Glänta och mindre förlag som Tranan, Leopard, Arena och Verbum, senare med de andra stora förlagen. Intresset var större än Carin Norberg väntat, framför allt från de mindre förlagen.

 

Carin Norberg knöt översättaren och författaren Anita Theorell, som tidigare varit ansvarig för Sidas kulturbistånd,

till arbetsgruppen och anställde projekt­ledaren Clara Déry.

Sida beviljade i början av 2009 två miljoner kronor till projektet, och med bidrag från bland andra Svenska Akademien och Kulturrådet, hade projektet 2,6 miljoner kronor.

Men var börjar man när man ska välja ut författare från en hel kontinent? Anita Theorell fick ansvar för författar­kontakterna och använde sitt nätverk från Sida-åren, bland annat den afrikanska förläggareföreningen, African Publishers Network. Hon började med en lista på 200 författare som förändrats under arbetets gång.

– Jag har letat på nätet och hittat författare och förlag via litteratursajter, och fått massor av tips. Distributören African Books Collective, som ägs av inhemska afrikanska förläggare, har varit en jättekälla för kunskap, säger Anita Theorell.

En referensgrupp, med bland andra journalisten Stefan Helgesson och Mai Palmberg, forskare på Nordiska Afrikainstitutet, tillsattes. Även de afrikanska ambassadörerna i Stockholm tillfrågades – men de har inte fått bestämma något.

– Vi låter oss inte styras av politiska synpunkter, säger Carin Norberg.

Hösten 2009 hade ett 15-tal författare tackat ja till att medverka, bland dem Nobelpristagaren Nadine Gordimer, Mia Couto, Nuruddin Farah, Chris Abani, Petina Gappah och Deon Meyer. Förberedelserna gick enligt plan.

– Vi räknar med att bjuda in 20-30 författare, och hoppas att förlagen bjuder in ytterligare ett antal. Får vi 30 författare är vi hemma, säger Carin Norberg i november.

Men hon hade fått nej från flera viktiga författare: stjärnskottet Chimamanda Ngozie Adiche hade förklarat att hon inte gillar bokmässor. Inte heller Wole Soyinka eller 80-årige Chinua Achebe kunde delta.

 

Projektgruppen skulle möta fler motgångar. När Afrikatemat presenterades på bokmässan 2009 fångade Svenska Dagbladet upp kritik från två afrikanska författare som befann sig på mässan. Författaren Ondjaki från Angola kallade det ett misstag att bjuda in en hel kontinent:

– Det är snudd på oförskämt. År efter år har man bjudit in ett land i taget, sedan är det plötsligt en kontinent, sade han till tidningen.

Gruppen hade till en början övervägt att begränsa temat till Afrika söder om Sahara, men Carin Norberg tycker att en sådan begränsning har fler nackdelar:

– Det fanns ingen anledning att avgränsa till en distinkt region. Vi vill få med så många intressanta författare som möjligt och det vore synd att missa till exempel Tahar Ben Jelloun från norra Afrika. Och det var enklast att inte behöva förklara varför man gjort en viss avgränsning. Jag tycker att man kan tala om Afrika som kontinent och om afrikansk litteratur och kultur, precis som man kan prata om europeisk kultur, säger hon.

Desto viktigare blev det för projektgruppen att få författare från så många delar av kontinenten som möjligt. Författar­listan delades upp i regionerna norra, centrala, östra, västra och södra Afrika.

– Vi har försökt få en så bra fördelning som möjligt. Även på kön och ålder, säger Carin Norberg.

Den 15 februari i år skulle Bok & Bibliotek ha projektgruppens förslag på seminarieämnen. Inför deadline svettades Anita Theorell med upplägget: vilken svensk författare eller moderator ska paras ihop med vilken afrikan, vilka ämnen ska diskuteras?

Två månader senare när gruppen träffas på Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala har Bok & Bibliotek godkänt alla seminarieförslag. Mötet sker i ett rum med panoramafönster som tidigare varit Swedbanks styrelserum. Det är koncentrerat och effektivt.

Arbetsgruppens medlemmar avhandlar budget, samarbetspartner, kring­aktiviteter, mässkatalog, marknadsföring, monterupphandling, praktiska problem som hotellbokningar och visum, liksom betalning till moderatorer och tolkar.

Att anlita simultantolkar är för dyrt, konstaterar Anita Theorell:

– Två tolkar med teknikutrustning kostar 70 000 kronor!

Seminarier som hålls på franska och portugisiska får i stället tolkar som översätter samtalen från scenen.

Pressekreteraren Patrik Lindgren konstaterar att de författarnamn som arrangörerna släppt under våren har resulterat i tidningsartiklar och tv-inslag, med undantag av Mpho Tutu som fick svag respons på grund av dålig tajming, tror Patrik Lindgren.

Han har fått in några afrikanska författare i Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets sommarläsningstips. Flera är också inbokade till tv-intervjuer med Svt under bokmässan.

Ett orosmoment är att upphandlingen av Afrikamonterns design överklagats av företag som gett billigare anbud än vinnaren, konsultföretaget Global Reporting.

– Vi får se vad det här innebär, men monterplaneringen kommer att försenas, säger projektledaren Clara Déry.

 

Afrikainstitutets informations­ansvariga, Susanne Linderos, är stressad över att 60 organisationer väntar besked redan dagen därpå om de får vara med i Afrikamonterns program.

Clara Déry konstaterar också att Pocket­shop inte nappat på en Afrikakampanj.Enligt Pocketshops vd Per Sjödell var utbudet av titlar med afrikansk anknytning för litet. Plus att höstens kampanjer redan var planerade.

– Men alla butikschefer känner till temat och vi uppmuntrar till att skylta upp där det är möjligt, säger han.

Projektgruppen satsar i stället på en skyltpristävling för att få bokhandeln med sig.

Anita Theorell anser att projektgruppen lyckats med ambitionen att Afrika­seminarierna i bokmässans program ska utgå från ett afrikanskt perspektiv. Hälften av seminarierna är möten med enskilda författare, övriga är paneldiskussioner kring olika ämnen.

Seminarierna tar bland annat upp kvinnors rättigheter i norra Afrika, författare i exil, bilden av Afrika, afrikanska språk, censur, bokindustrin, barnböcker och Afrikas bild av Europas bild av Afrika.

– Det blir mer framåtblickande och fler yngre författare än vad jag hade trott. Perspektivet har skiftat från att visa de gamla giganterna till att rikta blicken framåt. Det går en våg av nya afrikanska författarskap över världen nu, i och med att USA har vaknat, vilket i sin tur beror på att så många unga afrikaner utbildar sig i USA, säger Anita Theorell.

 

Afrikansk barn- och ungdomslitteratur får ett stort utrymme på bokmässan. Internationella Biblioteket, Världs­biblioteket, bokhandeln Bokspindeln och barnboksnätverket Hemliga trädgården arrangerar en rad aktiviteter.

– Vi har bjudit in en mängd människor, men engagemanget från aktörer inom barn- och ungdomslitteratur har varit väldigt stort. Barn- och ungdoms­litteraturen är förhållandevis ny i Afrika, men det görs en rad satsningar på den nu. Den är viktig för att skapa en litterat kultur, säger Anita Theorell.

Bland de inbjudna författarna är de flesta från södra, västra och östra Afrika, medan norra Afrika representeras av endast fem författare. Drygt 40 procent av de inbjudna författarna och illustratörerna är kvinnor. Och Carin Norberg är nöjd med både könsmässig fördelning och geografisk spridning.

Men mest nöjd är hon med det afrikanska intresset för Sverige – och det svenska intresset för Afrika:

– Våra ambitioner om antalet författare har vida överträffats. Jag tycker också att temat haft en katalyserande effekt: det har blivit fler översättningar, säger hon.

Hur väl arrangörerna lyckas återstår att se, men enligt Bok & Bibliotek är Afrika­temat det mest välorganiserade hittills.

 

 

Afrika 2010 – deltagarna:

* Cirka 68 författare, illustratörer och förläggare från 28 länder medverkar, varav 30 kvinnor och 38 män.

* 19 av dessa är barnboks­författare och illustratörer, eller arbetar med läsfrämjande.

* 19 av dessa författare bor utanför Afrika.

Författare, fördelade på regioner:

Norra Afrika: 5

Centrala Afrika: 5

Östra Afrika: 18

Västra Afrika: 18

Södra Afrika: 22

Dessutom deltar även: fyra icke-afrikanska författare i temat. Tio afrikanska förlag och African Books Collective, en distributör av litteratur från hela kontinenten, deltar också.

 

Afrika 2010 – pengarna:

Budget för Afrika 2010-Temat: 4,1 miljoner kronor.

Finansiärer: Sida (3,5 miljoner kronor), Svenska Akademien, Kulturrådet, Helge Ax:son Johnsons stiftelse.

Medarrangörer: Sida, Svenska Institutet, Kulturrådet, Utrikesdepartementet, universiteten i Uppsala, Göteborg, Växjö/Kalmar, Franska Institutet, Camoes, Göteborgs Konsthall, alla afrikanska ambassadörer i Sverige.

Medarrangörer från bokbranschen: Albert Bonniers förlag, Alfabeta, Forum, Bokspindeln, Carlsson, Celanders, Damm/Forma, Heidruns, Hjalmarsson & Högberg, Leopard, Libris, Natur & Kultur, Norstedts, Ordfront, Tranan/Trasten, Weyler och Votum.

Dessutom stöds temat av en rad organisationer, däribland Författarförbundet och Svenska Journalistförbundet.

Den 200 kvadratmeter stora Afrikamontern finns på bokmässans övre plan vid Internationella torget.

 

Afrika 2010 - aktiviteter utanför mässan:

Göteborg: Frölunda kulturhus kulturvecka, fotoutställning på Konsthallen i Göteborg.

Stockholm: livesändningar av seminarier på Dieselverkstan i Nacka, samt att tidskrifterna 10-tal och Karavan ordnar författarmöten i samarbete med Nordiska Afrika­institutet i Stockholm.

Hela Sverige: Internationella bibliotekets barnboksvecka 20-29 september.

 

Läs även:

Huvudingress

Mindre förlag satsar mest

2019-12-12

»Vi kan inte bygga vår framtid på ett författarskap«

INTERVJUN: I september skrev Mattias Fyrenius sitt första debattinlägg om barns läsning. Som nytillträdd förlagschef på Bonnier Carlsen vill han nu öka samhällets fokus på ungas läsning – och vända förlagets försäljningssiffror.

Kalle Laxgård

Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.

eller Prenumerera