Tillbaka
2011-03-18

Varannan bok ratas

Allt fler böcker blir utan en recension på tidningarnas kultursidor. Förra året recenserades omkring 1 800 böcker, för fem år sedan var antalet drygt 2 400. Håller bokrecensionerna på att försvinna?

Lars Schmidt

ust nu sitter många kulturredaktörer och dagdrömmer över Stina Otterbergs bok om Olof Lagercrantz: Vid sidan av.

På Lagercrantz tid stod litteratur­kritiken stor, stark och mäktig. Nu brottas kulturredaktörerna med krympande budgetar och texterna slåss mot luftig layout, stora bilder, annonser och byråmaterial.

SvB har sedan hösten 2004 samlat bokrecensioner publicerade på internet och trenden är tydlig: allt färre verk recenseras. Av samtliga nya böcker som kommer ut under ett år uppmärksammas ungefär hälften med en recension.

Det har skett samtidigt som medierna ägnar allt mer utrymme åt författare, böcker och bokbranschen. Men journalistiken är främst av nyhets- och feature­karaktär.

Framför allt är det lokalpressen som dragit ner på recensionerna. Från att under slutet av 1980-talet börjat bygga upp egna ambitiösa kultursidor, har många under senare år skurit ner och koncentrerat sig på nöjesmaterial.

Kulturredaktörernas frilansbudgetar har i stort sett legat still i 20 år, arvodet för en recension är därefter: 700–800 kronor är normalt. Norrbottens-Kuriren betalar »en tusenlapp, drygt«, enligt vikarierande kulturredaktör Stefan Spjut.

– Jag har själv försökt att försörja mig som kritiker i tio år, det är en råttillvaro, säger han.

Men som »bokmänniska« ska han nu öka litteraturkritiken i tidningen. Större budget räknar han inte med.

– Jag försöker recensera mycket själv.

Hans analys är att redaktörer och tidningsägare har frångått tidigare publicistiska ideal – journalistiskt material man ansåg vara viktigt – och ersatt med vad man tror att folk vill ha: korta texter, mycket bilder, citat.

– Det blir förhandsskit – i princip annonsgrejer – i stället för djup och sammanhang, säger han.

 

Förläggarna Jonas Axelsson och Stephen Farran-Lee, på Albert Bonniers förlag, har följt utvecklingen. De menar att särskilt den översatta litteraturen tagit stryk, men också etablerade svenska författares mellanböcker.

– Blir det inga recensioner och bokhandeln inte köper och biblioteken inte heller köper – vad ska vi göra då? Ingen vinner på att vi ger ut böcker i ett tomrum, säger Stephen Farran-Lee.

– Vi blir ängsligare när vi ska ta utgivningsbeslut. Det får konsekvenser för den samlade utgivningen, säger Jonas Axelsson.

De största tidningarna tycks inte ha dragit ner på antalet recensioner. Däremot prioriterar man annorlunda.

– Man väljer bort en och annan tredje­bok av en svensk författare, och när midlistförfattarna kommer med sin femte eller sjätte bok blir de betydligt mer sällan recenserade, säger Stefan Eklund, före detta kulturchef på Svenska Dagbladet och nu chefredaktör på Borås Tidning.

Även om SvD är den tidning som recenserar flest böcker, så är redaktörens uppgift främst att välja bort. De med högst »kredd« –Kerstin Ekman, PO Enquist, Torgny Lindgren – recenseras alltid.

Därefter kommer debutanter från i stort sett alla förlag, utom egenutgivarna. Böcker från storförlagen recenseras nästan alltid, liksom titlar från vissa mindre förlag som Tranan, Ellerströms, Sekwa, Modernista, Elisabeth Grate.

Dessutom recenserar man numera de verkliga storsäljarna, även deckare, som tar utrymme från annan litteratur.

– Kultursidorna framstår som världsfrånvända om de inte bryr sig om stor­säljarna, säger Stefan Eklund.

En rörelse bort från den traditionella recensionen påverkar också antalet recenserade böcker. Många kultursidor försöker vidga kritiken till en diskussion om samhället. Man letar tendenser och blottlägger mönster i flera böcker samtidigt; en sorts trendspaning.

– Man använder olika kulturyttringar och försöka hitta teman och grejorna som surrar. Jag tror att den typen kommer att växa sig väldigt stark under kommande år, säger Stefan Eklund.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg räknade antalet bokrecensioner när hon började för två år sedan. Det var 450 per år, siffran har inte minskat, säger hon.

– Men vi bejakar inte kanontänkandet. Vi kör en medveten politik att introducera nya författarskap och recenserade till exempel inte Björn Ranelids eller Ernst Brunners senaste. Vi har inte plats med allt.

Hon tycker att Sveriges litteraturkritik håller hög klass, men att den numera har ett mindre folkbildande anslag (även hon läser Klädd i sitt språk):

– Kritikerna skriver mer för en insatt publik, och mer för varandra.

Samtidigt ökar stadigt antalet bloggar som recenserar. Och det är också på nätet och i sociala medier som folk i allt högre grad upptäcker nya böcker, liksom enkel betygsättning: läsvärd eller inte?

Anders Mildner, krönikör och föreläsare, menar att tidningarna kan sluta med att informera om nyheter och kvalitet, där har de ändå ingen chans. I stället bör kritiken ägnas åt sin tredje uppgift: kritik för kritikens egen skull.

En kritik där läsaren kan ta del av en litteraturdiskussion, en kritik som har ett värde för författaren, för kultursfären i allmänhet och för litteraturen.

– Tyvärr har kultursidorna gått helt åt andra hållet, mot nyheter, kortare texter och aptitlig betygsättning. Den långa, ingående litteraturrecensionen som bygger på djup kunskap, den finns knappt längre, säger Anders Mildner.

 

Antal recenserade titlar

2005: 2 425

2010: 1 776

Fotnot: SvB går dagligen igenom omkring ett 40-tal tidningar, nättidningar och bloggar och länkar till deras bokrecensioner på nätet. Det innebär att den absoluta majoriteten av bokrecensionerna kommer med.

 

Tio böcker per dag

* Medlemmarna i Förläggareföreningen gav 2009 ut 2 677 nya originaltitlar.

* Till det kommer uppskattningsvis nära 1 000 titlar från andra förlag och egenutgivare.

* Totalt ges det alltså ut cirka 3 600 titlar inom allmänlitteraturen per år.

 

Läs mer på svb.se/bokrecensioner

Läs även: Susanna Alakoski skrev årets mest recenserade bok

På svb.se finns hela listan över 2010 års flitigast recenserade titlar.

2019-12-06

I mördares spår

Var och varannan svensk stad lockar i dag turister med litterära vandringar. Särskilt populära är deckarvandringar i spåren av mördare, poliser och åklagare. SvB åkte till Norrköping och tog rygg på Emelie Schepps huvudkaraktär Jana Berzelius.

Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.

eller Prenumerera