Tillbaka

Hur kul är de om tjugo år?

2012-02-16
Jag har påbörjat ett arbete jag skjutit upp länge. Att rensa ut bebisgrejer. Minstingen är för katten fem år, knappast någon bebis längre. Men åh vad svårt det är. Idag tog jag småbarnsböckerna...

Jag har påbörjat ett arbete jag skjutit upp länge. Att rensa ut bebisgrejer. Minstingen är för katten fem år, knappast någon bebis längre. Men åh vad svårt det är.

Idag tog jag småbarnsböckerna, och då menar jag modell pekbok, med ingen eller väldigt lite text, de flesta i kartongutförande. Alltså hur många behöver man till en liten en? Till nästa, och nästa? Hur som helst hade vi ett helt hyllplan. Presenter, egenhändigt inköpta, hittade på flygplan, köpta på biblioteksreor, snodda på förlag jag jobbat på (nej, jag fick faktiskt ta en och annan bok). Jag plockade ner allihop och la dem på vardagsrumsgolvet. Sorterade i tre högar, spara, ge till Åsas leksaksförmedling eller ge bort till någon vän.

Ni kan nog gissa vilken hög som blev störst. En hel låda för att vara ärlig. Inte kunde jag göra mig av med den där, den var ju förstkillens favorit, och vi pratade alltid om hunden där på sista sidan. Och den där som vi hade som barnvagnsbok den där tiden när vi hade dagis långt bort, vattenskadad och lite grusig. Och den där som är världens bästa pott-tränarbok. Och den där söta popup-boken med alla pop-up-grejer bortslitna, men oj vad vi läste den. Och den där, och den där, och den där...

Fyra böcker gick till leksaksförmedlingen. En Grodan-bok på italienska blir perfekt till min italienska kompis som har en niomånaders, toppen. Men resten hamnade i en kartong. Vad ska jag göra med det här? Ställa upp på vinden? Gå igenom igen om ett par år och se om jag är lite mindre nostalgisk? Tvinga mig själv att dra ner till hälften? För ärligt talat, kommer de här böckerna vara så kul att packa upp igen om vi eventuellt får barnbarn nångång? Nötta, tuggade bebisböcker. Kommer någon förälder att vilja ha dem? Något barn? Nu skulle de möjligtvis kunna få ett andra liv som vagnböcker eller skötväskeböcker hos någon, men om tjugo-trettio år när de dessutom kanske är alldeles omoderna. Jag tvivlar. Men likväl kan jag inte göra mig av med dem.

Jag ställde undan lådan lite halvt sådär i garderoben. Den får stå där och mogna lite tror jag. Så får jag känna efter.

Och jag bävar för när det om ett par år är dags för bilderböckerna. Minst fyra hyllplan, hundratals böcker. Fina, vackra, roliga, ibland i det närmaste olästa. För att inte prata om bebiskläderna. Jag ska göra det, jag ska, jag ska, jag ska. Finns det någon föräldrautbildning för sådant här?