Tillbaka
2018-06-01

Ett år i motvind

Under 2017 ökade försäljningen i bokhandeln med 100 miljoner kronor. Samtidigt föll resultatet med drygt 80 miljoner. Adlibris julmiss motsvarar halva resultattappet.  Gemensamt för handeln är att non-books växer i betydelse.


[Research Mats Ahlström]

Emma Olsson

Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.

eller Prenumerera
2018-12-14

Sågar digitala läromedel

NÖRDEN: Svenska förlag håller inte måttet när det gäller digitala läromedel. Det menar Björn Sjödén, kognitionsvetare, som doktorerat på vad som gör digitala lärverktyg effektiva. Problemet? Fel personer gör fel saker.

Emma Olsson

Hur står sig den svenska läromedelsbranschen när det kommer till digitala läromedel?
– Inte särskilt bra, är jag rädd. Nu får jag en massa sura mejl – det har hänt förr, hehe. De flesta som producerar läromedlen lever kvar i boken som prototyp. Och det är en väldigt dålig utgångspunkt. Det räcker inte att göra saker på ett annat sätt, man vill att de ska göra något på ett bättre sätt. Spara tid, underlätta administrationen, och det som jag är mest intresserad av: att ge andra typer av mått och stöttning för lärande.

Vad får det för konsekvenser?
– Det korta svaret: Vi vet inte. Fler forskare än jag har påpekat att dagens skolbarn är utsatta för ett omfattande, oplanerat experiment. Men jag vill inte vara alltför pessimistisk. Det finns studier som visar på goda effekter.

Varför ser det ut som det gör?
– Branschen har inte hunnit med i utvecklingen, helt klart. Det är inte konstigt med tanke på hur snabbt det har gått. Det är fortfarande så att man lever kvar med mallen att man har en boksida med övningar som ska fyllas i och så gör man i princip samma sak på dataskärmen. Det blir bara en formatskillnad, inte en funktionalitetsskillnad.

Vad funkar och vad funkar inte?
– Det mest aktuella (i forskningsväg, reds anm.) går tvärt emot vad branschen gör nu. Forskningen visar att det inte fungerar med helhetslösningar, att satsa på ett ämne eller en kurs och trycka in så mycket som möjligt. Du kan gå till vilken läromedelsproducent som helst. De menar att de har material som kopplar till varje mål i läroplanen som ska täcka in alla aspekter. Men digitala lösningar verkar ha störst effekt när man fokuserar på tröskelbegrepp, en uppsättning övningar som fokuserar på djupet.

Kan du förklara vad som är bra med digitala läromedel?
– Det finns inga standardiserade normer på det här området. Jag har sett bra läromedel i programmering och naturvetenskap. Det är programmerare som gör dem och de ägnar sig åt något de kan. Vi har ett problem med att it-folk och programmerare gör läromedel i svenska utifrån fullständigt naiva föreställningar om hur man lär sig läsa.

Så textboksförfattare gör dåliga digitala lösningar, och digitala experter skapar dålig pedagogik? Hur löser man det?
– Jag samarbetar med en forskargrupp (Educational Technology Group). Titta på bakgrunden som folk har där – ingenjörer, psykologer, datavetare, språkvetare … Kunskapsområdet som växer fram allt mer är tvärvetenskapligt och jag tror att man kommer att betrakta tvärvetenskaplig kompetens som en kompetens i sin egen rätt. Men du kan ringa mig om tio år och se hur det blivit.

Många elever har tillgång till surfplatta eller dator. Men trots att digitalisering är en del av läroplanen är många lärare osäkra på hur verktygen ska användas. Varför?
– Sverige är ett hårdvaruland. Vi är ett av de mest it-täta länderna vad gäller tillgång till teknik per capita. Konsekvensen är att digitala verktyg kom ut väldigt snabbt i skolorna. Satsningen gjordes utan en pedagogisk plan – man satte verktyg i händerna på lärare. Så lärare hör av sig till mig och vill veta: Hur ska vi använda det här, vad finns det för effekter? Ganska ofta vill någon att jag ska ge tips på bra appar, och det brukar jag inte vilja svara på. Om du frågar så kommer jag nog inte att svara.

Och jag som behöver tips till artikeln …
– Det finns 200 000 sådana här utbildningsappar bara i App store och sen finns det massor av andra tillverkare. Det finns ingen, inte heller jag, som kan gå igenom alla och testa.

Du har sagt att 90 procent av alla digitala program på läromedelsmarknaden är undermåliga. Stämmer det?
– Det var en underdrift. Det går inte att skjutsa ut 200 000 nya produkter och tro att alla är jättebra. Men även om 99 procent är undermåliga så betyder det att det ändå finns tusentals som är bra – och det är en jätte­mängd.