Tillbaka
2018-01-19

Hur faktagranskas vetenskapliga hälsoböcker?

Maten som gör oss friska är en av de senaste årens största faktaboktrender. Men forskningsrönen som förs fram är ofta kontroversiella och faktauppgifterna inte alltid belagda i forskningen. Vilket ansvar tar förlagen för att informationen i böckerna är korrekt?

Sara Djurberg

För fem–tio år sedan handlade de flesta dietböcker om hur vi skulle bli smalare och snyggare. Men på sistone har de populäraste kostböckerna fått en ny inriktning: vad vi ska äta för att hålla oss friska.
Storsäljarna inom genren heter saker som Food pharmacy, Blodsockerkoll på 8 veckor, Mat som läker och Happy food.
   De här böckerna går i detalj in på hur maten påverkar vår hälsa genom tarmfloran och immunsystemet – med flitiga hänvisningar till forskning och professorer.  
   Men böckerna har också fått kritik för att dra för stora växlar på forskningsrön och göra överdrivna påståenden som inte har vetenskapligt stöd.
Hur noga är förlagen med att kolla sina fakta?
   Det visar sig att förlagen som SvB pratat med har olika syn på faktagranskning och vad som är okej att föra fram under vetenskaplig flagg.
Bonnier Fakta har gett ut flera av de mest säljande böckerna i genren. Food pharmacy – en berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat från 2016 har hittills sålt i 90 000 exemplar, och uppföljaren från förra året, Food pharmacy – kokboken, i ytterligare 50 000 exemplar.
    Cecilia Viklund är sedan tre år förläggare för hälsoböcker på Bonnier Fakta. SvB når henne på telefon när förlaget firar en Augustnominering och hon går undan för att svara på frågor. Cecilia Viklund berättar att hälsoböckerna de senaste fem åren blivit mer och mer inriktade på att förklara vad som händer i kroppen när man exempelvis äter en viss kost.
    – Vi är på väg in i en tid när vi inte bara vill veta vad vi ska göra för att må bra, utan varför. Vad är det som sker i kroppen och hur? Det kommer också mer forskning och fakta på området, så det finns mycket mer att utgå från i dag. Det har funnits nischad litteratur tidigare, men nu är gemene man mer intresserad av ämnet, säger hon.

Ett område där forskningen exploderat bara de senaste två åren är hur tarmfloran påverkar vår hälsa. I bokvärlden fick trenden fart på allvar med Charmen med tarmen (Forum 2015), som handlar om tarmens koppling till hjärnan och olika livsstilssjukdomar. En rad böcker har publicerats i ämnet och intresset tycks bara fortsätta: Bonnier Fakta gav nyligen ut Michael Mosleys Förbättra din tarmflora.  
   Att just Food pharmacy-böckerna blivit så populära förklarar Cecilia Viklund med att de berättar om näringslära på ett humoristiskt och lättbegripligt sätt. De två författarna, Mia Clase och Lina Nertby Aurell, copywriter respektive statsvetare i grunden, driver samtidigt en populär blogg och en podcast.
   Food pharmacys kostråd baseras främst på professor emeritus Stig Bengmark i Lund och gör många påståenden med hänvisning till »forskningen«. Boken för fram teorin att den västerländska mathållningen orsakar en låggradig inflammation i kroppen – framför allt handlar det om processad mat och socker – som i sin tur leder till livsstilssjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Den berättar samtidigt om antiinflammatorisk mat och pekar ut specifika livsmedel som särskilt antiinflammatoriska, bland annat gurkmeja, kanel, grönkål, rödkål och kryddnejlika.
   Men teorin om antiinflammatorisk mat delar forskarvärlden.
Flera forskare har på senare år hävdat att man kan påverka bakteriesammansättningen i tarmen genom vad man äter och därigenom också förbättra sitt immunsystem och på så vis förebygga sjukdomar. En av dem är Tim Spector, professor i genetik och epidemiologi vid Kings college i London, och författare till boken Matmyten – vetenskapen om vår mat (Volante 2015).

Att det finns en koppling mellan en dålig tarmflora och kroniska sjukdomar är experterna således överens om. Men på vilket sätt maten påverkar vårt immunförsvar är däremot ganska outforskat, enligt bland andra Petter Brodin, forskare i immunologi vid Karolinska institutet.
    – Vi vet ganska lite om hur mycket av immunförsvaret som man kan påverka genom kosten, sa Petter Brodin i ett avsnitt av Sveriges Radios program Kropp och själ förra året, där han och andra experter diskuterade teorin om antiinflammatorisk mat.

När SvB ringer upp Elisabeth Norin, forskare i mikrobiologi vid Karolinska institutet och expert på magens tarmflora, betonar hon hur komplex tarmfloran är. Enligt henne har ingen person en tarmflora som är identisk med någon annans och friska människor har olika tarmfloror. Det gör att en viss kost kan ha helt skilda effekter på olika människor.
    – En behandling fungerar inte på alla. I synnerhet inte de här kostbehandlingarna, säger hon.
Finns det antiinflammatorisk mat?
    – Jag vet att många säger det, men jag står inte för ett sådant uttalande. Vi kan se att om vi har en bra tarmflora så har vi en bra immunologi. Men det finns inget som säger att om du äter just den maten så får du en bättre immunologi, säger Elisabeth Norin.   
Att det finns frågetecken kring den antiinflammatoriska maten hindrar inte att man ger ut en bok som för fram teorin, menar Cecilia Viklund på Bonnier Fakta.
– Olika experter säger olika saker om antiinflammatorisk mat, men de flesta stöder det, som jag uppfattat det. Vi som förlag måste göra en rimlighetsbedömning av forskningsläget. Om man vill att allt ska vara testat i stora RCT-studier på människa finns det ju inte så mycket att skriva om, säger hon.

Att som Food pharmacy peka ut enskilda livsmedel som särskilt antiinflammatoriska är enligt experterna som SvB talat med än mer vanskligt. I Food pharmacy står det exempelvis att forskningen visar att »ett stort intag av gurkmeja varje dag« kan bidra till att behålla hälsan, ett påstående som är felaktigt om man ser till den samlade forskningen. Tester på människor har inte kunnat visa på någon positiv effekt av ämnet kurkumin i gurkmeja, även om kryddan används som läkemedel i Asien.
   Är det rätt att påstå att det är vetenskapligt belagt när det inte är det?
    – Just när det gäller gurkmeja har jag sett tillräckligt många studier som pekar mot det. Sedan diskuteras det fortfarande i vilken form och i vilken mängd, och tvärtemot också. Jag tänker att det är bra att sådant förs ut till allmänheten, även om allt inte bekräftats på människa än, såvida det inte kan vara skadligt på något sätt. Vi strävar självklart efter att man ska kunna lita på informationen i våra böcker, säger Cecilia Viklund.
   Kan man inte uttrycka det försiktigare i stället för att slå fast »enligt forskningen«?
    – Jo. Det är mycket som förenklas för att det ska vara lätt att ta till sig. Sådana formuleringar kan man absolut fundera kring. Men det är väldigt få saker inom hälsoområdet där forskningen säger något entydigt, säger hon.

En annan bok om antiinflammatorisk mat som blivit ifrågasatt är Happy food av vetenskapsjournalisten Henrik Ennart och kocken Niklas Ekstedt, utgiven av Bookmark förlag. Boken kopplar ihop mat och depression. Med hänvisning till den senaste forskningen påstår författarna att den »västerländska matlagningen lett till en epidemi av psykisk ohälsa«. Framför allt pekas socker ut som en orsak. Boken ger tips om livsmedel som minskar risken för att drabbas av nedstämdhet och depression.
    Även Happy food är populär bland läsarna. Enligt Bookmark har förlaget sålt cirka 40 000 exemplar till bokhandeln. Happy food bygger delvis på en serie artiklar om maten och psyket i SvD. Artikelserien samt boken fick i höstas skarp kritik från psykiatern Christian Rück och fysioterapeuten Jacob Gudiol.
   De hävdar att det inte finns vetenskapliga belägg för att socker skulle orsaka depression. Det finns studier som visar på ett samband, det vill säga att människor som äter mycket socker är mer deprimerade, men inte på ett orsakssamband, enligt dem.
    – Det jag tycker är väldigt problematiskt med artikelserien och marknadsföringen kring Happy food är att man rycker ut ett enskilt forskningsfynd och dessutom överdriver det, säger Christian Rück till SvB och fortsätter:
    – Om man ser på den mängd studier som finns på olika metoder för att bota depression, alltifrån elbehandling till medicin till psykoterapi och motion, finns det inget starkt stöd för att se kostomläggning, så länge man äter inom normalzonen, som en behandlingsmetod.
   Christian Rück tycker att det är oansvarigt att ge fel bild av orsakerna till sjukdomen.
    – Depression är ett jättevanligt tillstånd i befolkningen. Om man dels för ut felaktiga påståenden om vad orsaken är, och dels överdrivna påståenden om kostbehandlingsalternativ så är det olyckligt för dem som lider av det här. Det finns en risk att man tror att det är ens eget fel, för att man äter fel mat, säger han.

Claes Ericson, förlagschef på Bookmark, och Henrik Ennart möter upp i förlagets lokaler i centrala Stockholm. Henrik Ennart kommer direkt från en tv-intervju där han pratat om forskningen kring tarmfloran. Vi slår oss ner i ett konferensrum på förlaget och Claes Ericson berättar att hela förlaget lagt om sin kosthållning under arbetet med Happy food. Till kaffet bjuder han på havremjölk.

Henrik Ennart, som i många år skrivit om mat, hälsa och läkemedelsindustrin för SvD, avfärdar kritiken från Christian Rück och Jacob Gudiol.
    – De har fel, kort sagt. Kunskapsläget i dag är att allt talar för att det finns ett orsakssamband mellan socker och depression. Sedan är alla överens om att det behövs ännu fler och ännu bättre studier, vilket framgår tydligt både i boken och i SvD-artikelserien, säger han.
   Henrik Ennart berättar att han förra året på en konferens i Washington i USA träffat världens ledande experter på matens inverkan på psyket, och där fått ta del av de senaste forskningsrönen. I Happy food framhålls en studie från Melbourne-universitetet i Australien, som visade på en tydlig förbättring bland en grupp deprimerade efter att de lagt om från dåliga matvanor till en Medelhavskost-liknande diet. Rück och Gudiol anser å sin sida att studien är intressant, men otillräcklig för att dra några stora slutsatser av.
   Men omfattande studier, som anses hundraprocentigt tillförlitliga, görs sällan på kost, påpekar Henrik Ennart.
    – Randomiserade kontrollstudier är dyra, svåra att göra när det gäller mat och få vill betala. Då hamnar man i ett läge där vetenskapen blir ganska konservativ om man ska kräva just sådana studier för att kunna rekommendera något så harmlöst som Medelhavskost. Jag står starkt för hållningen att vi måste tala om för konsumenterna att det finns forskningsresultat som visar på dessa samband och inte vänta i 10–15 år på stora kontrollstudier, säger han.
   Boken talar om antistress-mat, »happy superfoods«, till exempel mangold och blekselleri. Mangold sägs »motverka nedstämdhet«. Blekselleri innehåller ämnet apigenin som »bromsar inflammationer lika effektivt som vissa läkemedel«, enligt boken.
    – Det finns givetvis grönsaker som är nyttigare än alla andra och som innehåller mer av de här ämnena, till exempel magnesium, som även används inom psykiatrin. Det är ingen slump att mangold är utvald av Nasa som sånt man kan odla i rymden. Men vi säger inte: »ät tre kilo mangold och bli frisk från depression«. Huvudbudskapet i boken är att vi är i början av forskningen, men det man verkligen vet är att en bred artrikedom i tarmfloran är förknippat med bättre hälsa. Det viktigaste budskapet är att äta så varierat som möjligt av fibrer och grönsaker, säger Henrik Ennart.
   Jag vänder mig till förlagschef Claes Ericson.
Skulle man kunna uttrycka sig försiktigare om det här sakerna, eftersom de inte är helt belagda?
    – Ja … det är möjligt att det är en avvägning. Boken hävdar inte att det här botar depression. Det är inte ett alternativ till medicin.
»Ät dig lycklig« står det på baksidan.
    – Det är en baksidestext! Den nyanseras i boken. Jag tycker att vi kan stå för innehållet, säger Claes Ericson.
Han har inte sett behov av att faktagranska boken av en utomstående expert, eftersom den bygger på ett stort antal studier och intervjuer med olika forskare.
   Henrik Ennart:
    – Det sker en faktagranskning löpande genom att en hel del är publicerat i SvD tidigare, och många deltexter har lästs av experterna jag intervjuat.
När det gäller Food pharmacy har den faktagranskats av Stig Bengmark, berättar Cecilia Viklund. Att Stig Bengmark är professor i kirurgi och inte bland de främsta experterna på tarmbakterier tycker hon inte är ett problem.  
    – Stig Bengmark har ägnat de senaste 30 åren åt att studera kostens påverkan på hälsan. Med hans grundkunskaper och studier skulle jag inte säga att han har tunt på fötterna. Dessutom har en utomstående näringsfysiolog läst flera kapitel, säger hon.
Enligt Cecilia Viklund faktagranskar Bonnier Fakta sina böcker mer nu än för fem år sedan. En hård gallring sker redan av de bokidéer som kommer in till förlaget.
    – Jag jobbar mycket med att stämma av med författarna om hur forskningsläget ser ut och går till mina egna referenser. Men vi har varken tid eller kapacitet att faktagranska precis allt, säger hon.
   Med översatta böcker, exempelvis Michael Mosleys, har förlaget liten möjlighet att påverka innehållet. Det händer dock att förlaget vill göra ändringar. I de fallen skickas ändringsförslagen tillbaka till det brittiska förlaget för godkännande. I den nya Mosley-boken Förbättra din tarmflora ändrade Bonnier Fakta i recepten gällande linfrön, som när de bryts ner kan bilda giftet cyanid.
    – I och med att Livsmedelsverket gått ut med rekommendationer så ändrade vi till hela linfrön, för då är inte upptaget alls detsamma, säger Cecilia Viklund.

Superfood-trenden har också gett upphov till flera böcker som försöker reda ut vad som är sant och inte bland alla påståenden om mat och hälsa. Norstedts gav i höstas ut Mat, myt, vetenskap av läkaren Frida Duell.  
    – Det kom så många böcker och tidningsartiklar med olika påståenden att jag ville ta reda på vad som är rätt och fel egentligen, säger förläggaren Johanna Kullman.
   Författaren granskar i boken vanliga påståenden om livsmedel utifrån tillgänglig forskning. En utomstående läkare har granskat hela texten, och vissa delar har granskats av ytterligare en läkare. Därtill har en receptgranskare gått igenom recepten. Enligt Johanna Kullman har boken den tyngsta kostnaden för faktagranskning hon varit med om under sina tio år på förlaget.
    – Jag tycker att det är oerhört viktigt att ha en ordentlig granskning om man sticker ut näsan med en faktabok. Vi gjorde även en gedigen granskning av Björn Frantzén lagar mat för sugna diabetiker och annat folk.
   Men någon bästsäljare har Mat, myt, vetenskap inte blivit.
    – Man kan alltid fundera över omslag och tajming. Men kanske handlar det också om att du inte kan köpa dig lycka med den här boken, som du kan med en Food pharmacy. Här har du fakta – det kanske inte är attraktivt på samma sätt.

Enligt Måns Rosén, tidigare generaldirektör för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, myndigheten som utvärderar medicinska metoder, finns det bara en diet som enligt solida vetenskapliga bevis förlänger livet – och det är Medelhavskosten, baserad på grönsaker, fisk, frukt, olivolja, baljväxter, lite kött och lite vin.
   Kan det vara så att de här kostböckerna ligger steget före med nya forskningsrön som kommer att godkännas i framtiden?
    – Jag skulle inte säga att de ligger långt framme, för de vet inte. Det kan ju visa sig i framtiden att de har rätt om en sak, men det vet vi inte i dag. Jag är kritisk mot att företrädare för en viss kost, vare sig det är dr Mosley eller någon annan, blundar för resultat som går i en annan riktning. Det vore ärligare att säga att kosten förändrar bakteriekulturen, men vi har inga bevis för att det påverkar sjuklighet eller dödlighet.
   Lyckligtvis är det just en Medelhavsliknande diet som de populära kostböckerna förespråkar. Och så länge böckerna propagerar för att vi ska äta mer grönsaker och fisk så blir varken Måns Rosén eller Elisabeth Norin alltför upprörda – trots bristande vetenskapliga bevis.
    – Lite så är det nog. Men personligen tycker jag att det är bättre prata om mat som är nyttig än om tarmfloran eller om vilken detalj i kosten som är det, säger Måns Rosén.

2018-09-07

Nona sätter fart

Tukans systerförlag Nona drevs småskaligt men lönsamt under åtta år. Förra året bestämde man sig för att växla upp. Förlaget ska gå från fem till 15 titlar per år under 2018.

Carina Jönsson

Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.

eller Prenumerera