Adjö, Bokus

Jag handlar på Bokus ibland. Det ska jag sluta med.

Och det har inte att göra med att jag är rätt gammal och nog också gammaldags och hyser en viss respekt för ord som anständighet och moral.

I morse kom ett pressmeddelande: Bokus först med streckkodsläsare för böcker till Iphone.

Med den applikationen kan ”bokintresserade hitta böcker snabbare genom att skanna in streckkoden och få tillgång till pris och information”.

Fattar ni?

Jag citerar mer: ”Hittar man en intressant bok ute på stan, på föreläsningen eller hemma hos vänner går det snabbt att även kolla pris och tillgänglighet hos Bokus”.

Att hitta en bok på stan handlar alltså om att hitta en bok i en vanlig bokhandel. Att gå och titta, känna, bläddra och vilja köpa. Men tänka: Varför betala 199 - den kanske är billigare på Bokus?

Det är väl ingen som ser mig? Upp med Iphonen, håll boken stadigt med baksidan upp och klick! Där satt streckkoden. Det tar inte mer än ett par sekunder så dyker boken upp i rutan med bild och pris. Billigare, såklart. Och det finns en köpknapp.

Farväl, bokhandlare Blad.

Jag har testat och det fungerar precis som Bokus lovar. Och det är inte för att applikationen vädjar till kundernas lägsta instinkter och lockar dem till en förnedrande prisjakt och ett tarvligt smygande i bokhandeln, som jag ska sluta handla hos Bokus.

Utan det är för att vi har en bokhandelsdöd i Sverige som snart är galopperande. Och jag lovar att med Bokus nya spionläsare kommer ytterligare minst ett tjog att stryka med. Det är bokhandlar som ligger och kämpar på marginalen, boklådor där varje såld bok faktiskt betyder att leva eller att dö.

Precis där träffar Bokus med sin raffinerade applikation. Det är därför jag pratar om anständighet och moral. Och det är därför jag säger adjö till Bokus.