Best of Per Wästbergs barndom

I SvB nummer 4 (ute i dag, 4 mars) svarar några av ledamöterna i Svenska Akademien på vilken bok som betydde mest för dem som barn.

För hur otroligt det än kan verka har även Horace Engdahl varit en liten baby. Hans favorit var förvisso Homeros Iliaden – om än i Sagabibliotekets bearbetning för barn…
– Jag lärde mig inledningen utantill: ”Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos Peliden Akilles/ Olycksdiger till tusende kval…” och har aldrig glömt den, berättade Horace.

Det fick inte plats i texten. Men, alltså, nu, här, exklusivt för SvB.se:s läsare.

Min lilla undersökning blev däremot dessvärre, minst sagt, inte särskilt genusjämn. Ingen av de kvinnliga akademiledamöterna verkade vilja svara på mina frågor. Då blir det svårt att vara feminist, eller åtminstone någotsånär jämlik.
Men till handlingarna: vare sig slarv eller unkig baktanke lurar bakom orsaken.

Torgny Lindgrens favorit var Singoalla av Viktor Rydberg, även om han vid omläsningar på senare år, som han sa, insett exakt hur ”sentimental och outhärdligt salvelsefull den är”.

Allra svårast att svara hade Per Wästberg; uppgiften att bara välja en bok översteg helt enkelt hans förmåga.

Så därför; för att tillmötesgå Sveriges kanske genom tiderna mest brådmogna författare publicerar jag nu hela Per Wästbergs lista på vilka böcker han (efter noggrant övervägande) mejlade till mig. De böcker han älskade fram till åldern av (ha detta i åtanke när ni läser!) elva och ett halvt år. I tidningen rymdes bara en av dessa favoritböcker.

Notera att även Wästberg läst Sagabibliotekets bearbetning av Iliaden. Så tuktas framgångsrikt en Akademiledamot – med andra ord.

Så, Per Wästbergs Best of from Childhood – med kommentarer, kommer här:

”Detta är ett urval minnesvärda böcker från fem till fram till elva och ett halvt år, Bills eviga ålder.

• Marika Stiernstedt: Råttan Ta (högläst av min mamma)
• Zacharias Topelius: Sampo Lappelill (den första bok jag lyckades läsa själv)
• Trojanska kriget – Henrik Wranérs bearbetning av Illiaden för Barnbiblioteket Saga
• Gustaf Lindwall: Pojkarna i Gamla stan
• Gustaf Bolinder: I guldbaggens spår
• Övre Richter-Frich: Havets son
• Henry Morton Stanley: Selim och Kalulu
• James Fennimore Cooper: Den siste mohikanen
• Richmal Crompton: alla Bill-böckerna
• Tusen och en natt
• Nordisk Familjebok 2:a upplagan
• Selma Lagerlöf: Nils Holgerssons underbara resa
• D.H. Dumrath: Jordens erövring (nämligen av vita upptäckare/kolonister, beställd för 5 kr per postorder från förlaget Norden i Malmö, i fejkade halvfranska band)
• Sigfrid Siwertz: Mälarpirater
• Walter Scott: Ivanhoe
• Bertil Malmberg: Åke och hans värld
• Knut Lundmark: Världsalltets under
• Edward Thermaenius: Sveriges politiska partier
• Herbert Tingsten: Den svenska socialdemokratins idéutveckling
• Seth Poppius: Journalisten”

skrev Per Wästberg, och återkom några dagar senare med följande mejl:

”Vid närmare eftertanke, om ej för sent, vill jag byta i min lista Den siste mohikanen mot en betydligt mer påverkande bok: Zacharias Topelius: Fältskärns berättelser.”

I bara love Svenska Akademien!

Alltså. Nu åker jag upp på ett fjäll vid norska gränsen och ”Sverker Sörlinar” i några dagar. Men kommentera gärna och berätta om era favoriter när ni var barn. Jag bara längtar efter att få läsa vilka böcker som fanns i branschnördarnas barndomshem, så fort jag är inom täckning igen. Sådan information är viktigare än man kan tro.

Jag surar fortfarande för att jag inte fick veta vilka som var Kristina Lugns favoriter.