Judging the book by it’s cover

Vad säljer en fysisk bok? Bara för att slänga ut frågan. Stora förlagsdrivna kampanjer på tunnelbanan, såklart, och recensioner i dagstidningar samt driven och övertygande bokhandelspersonal. Men det är inte det jag syftar på. Nej, jag tänker på de mer basala komponenterna som, så att säga, ligger utanför vår kontroll. 

Omslag och produktion är svaret jag letar efter. Bra omslag säljer hela tiden dåliga böcker och vice versa. Liksom att fattigt hoplimmade produktioner med låg papperskvalitet ofta underminerar värdet av en fantastisk bok.

Kunderna kanske inte aktivt tänker på det. Jag tror att folk sällan resonerar: ”Vilken ful bok, den vill jag inte köpa”. Men precis som jag inte kontrollerar vilka böcker som attraherar min uppmärksamhet när jag går runt och tittar i en bokhandel – det bara händer – så har framförallt omslag en mycket större del i vad som säljer en bok än vad jag tror att många inser.

Man ska inte döma boken efter omslaget. Det har vi alla hört och det är naturligtvis sant. Samtidigt är det intressant att registrera exakt hur många kunder som vid kassan säger: ”Do you know anything about this book? It looks good.” Kunder, liksom vi flesta andra, dömer böcker efter omslaget hela tiden. Om någon säger åt mig att läsa en bok som ser ointressant ut så hindrar det mig såklart inte ifrån att följa min väns råd. Men om jag hade plockat upp den på egen hand? Tveksamt.

Vem bestämmer vad som är ett bra omslag? Estetiskt sett är det såklart subjektivt. Men jag skulle säga att ett bra omslag är ett som attraherar uppmärksamhet samtidigt som det representerar boken på ett ärligt sätt. Ett välgenomtänkt och väldesignat omslag kan få en bok att se allvarlig ut såväl som lättsam, liksom ge en idé om tid eller genre.

En intressant trend jag noterat i England de senaste åren är hur faktaböcker börjat se ut som romaner. Till att börja med kan jag inte alltid sätta fingret på vad det är, så stark är vår uppfattning om hur ett skönlitterärt omslag skiljer sig ifrån ett omslag på till exempel en historiebok. Ofta handlar det om illustrerade eller tecknade omslag, omslag som är väldigt designade och upptagna, eller som har en episk underton.

Mina kollegor driver ett litet förlag ovanför butiken där jag jobbar och det är fantastiskt hur jag börjat reflektera över dessa saker efter att ha sett hela processen. Hur de väljer designers, tar fram ett koncept och finslipar resultaten. Väljer papper, format och perforeringar. Och frågan de ställer till mig när de kommer ner för att visa är alltid: Vem skulle du sälja den här boken till? Vem skulle plocka upp den? Om vi lägger omslaget på bordet, sticker det ut eller försvinner det?

Man pratar ofta om böcker som säljer sig själva. Något som för det mesta har med medial uppmärksamhet att göra, men inte bara. Det är väldigt tydligt när man börjat tänka på det, vilka böcker av de jag lägger vid kassan det är som kunderna automatiskt plockar upp. Och så fort kunden har boken i sin hand spelar produktionsvärdet in. Ju värdefullare boken känns, ju mer speciell, desto svårare är den att lägga ifrån sig.

Förlag och bokhandlare borde alltid jobba tillsammans på det här sättet. Det är en vinnande kombination.