Tillbaka

Mindre bloggande tack!

2010-06-07
Är bloggar, eller krönikor som de ibland kallas, det som översvämmar många svenska landsortstidningar och tränger ut reportage och recensioner i själva verket en oredigerad ”snabbjournalistik”?  El...

Är bloggar, eller krönikor som de ibland kallas, det som översvämmar många svenska landsortstidningar och tränger ut reportage och recensioner i själva verket en oredigerad ”snabbjournalistik”?  Eller är det bara ett tids- och kraftsbesparande sätt att bevaka allt från lokalrevyer, bokutgivning, melodifestival till prinsessbröllop?

 

Att det skulle vara något som läsarna bett om verkar osannolikt i ljuset av vår egen bloggläsarstatistik, men då har vi ju (fortfarande?) alternativ i form av riktiga reportage och nyheter.

Jag skummar dagligen ett 30-tal dagstidningar i jakt på bokrecensioner att länka till vår webb och har därför haft många tillfällen att ofrivilligt grotta ned mig i bloggosfären. Ett tag verkade det som om ingen tidning med självaktning kunde vara utan en, eller en mängd, kulturbloggar.

Expressen tog det udda greppet att ge en meriterad bokrecenserande journalist, Nils Schwartz, en egen ”recensionsblogg” som i inget annat avseende än bilden på Nils Schwartz och den egna adressen skilde sig från de vanliga recensionerna. Nils har sedemera återgått till att ”bara” recensera böcker. Bloggstämpeln är borttvättad, hans profilsida listas numer under skribenter och recensionerna finns åter med i listan bokrecensioner. En klar förenkling för en daglig besökare. Stort tack.

Jag gillar att läsa krönikor, jag gillar också att kolla recensioner för böcker som intresserar mig, liksom jag ibland kan skumma bloggar för en mer subjektiv vardaglig inblick i något.

Men jag betackar mig för symbioser av de tre, åtminstone under kulturfanan på en dagstidning. Bort med frukostflingorna och självbespeglingen från litteraturbevakningen, ge mig recensioner värda namnet som jag kan länka och som läsare, förlag, författare och andra intresserade kan hitta (och orka läsa)!