Tillbaka

Norstedts brist på visioner

2013-04-08
Det ligger förmodligen ingen illvillig snålhet bakom besluten. Bara brist på visioner och känsla när Norstedts rundar det delägda Pocketförlaget och behåller godbitarna i utgivningen på Riddarholme...

Det ligger förmodligen ingen illvillig snålhet bakom besluten. Bara brist på visioner och känsla när Norstedts rundar det delägda Pocketförlaget och behåller godbitarna i utgivningen på Riddarholmen, (läs nyheten här!).

Det började annars bra. Det oberoende Pocketförlaget hade på fem år drivit upp sin försäljning till 80 miljoner kronor. Man byggde en stark lista, främst från delägaren Piratförlaget, och Pocketförlaget blev utmanaren till det Bonnierdominerade Månpocket.

I kölvattnet av storsäljarna kunde en lång rad rad mindre förlag få snurr på sin pocketförsäljning genom att ge ut sina böcker hos Pocketförlaget.

 

Tidigt 2010 gjorde Bonnierförlagen ett av de oväntade drag som folket på Sveavägen är så bra på; de köpte Pocketgrossisten. På Pocketförlaget insåg man att det nu behövdes två saker: en stark allierad för att fortsätta att växa som förlag och ett motdrag för att säkra sina kontakter i grossistledet.

Norstedts skulle göra det möjligt. Med deras titlar i utbudet skulle Pocketförlaget få muskler att bli en verklig konkurrent till Bonniers. Samtidigt var parterna överens om att ta ett grepp om distributionen - förmodligen tänkte man sig att köpa Pocketstället eller (om Bonnier hann före där med) starta egen distribution.

 

I slutet av 2011 kom nästa drag från Bonniers, köpet av Pocketklubben. Klubben som en gång startats av Pocketförlagets grundare Fredrik Gustafsson, var en mycket viktig kund till Pocketförlaget. Den försäljningen skulle man nu tappa eftersom Bonniers, som andra förlag som äger bokklubbar, gynnar sig själva.

Därför blev det än viktigare att bygga en stark motvikt på pocketmarknaden. Men istället har Norstedts satsat på sig själv och från sin styrelseplats i Pocketförlaget sett omsättningen i Pocketförlaget sjunka. Något initiativ på distributionssidan har heller inte setts till. Norstedts sabbar för den enda aktör som hade förutsättningar att möta Bonniers.

Varför?

Om det handlar om att Norstedts tjänar några ören mer på att själva ge ut titlarna, så är det i så fall en kortsiktig vinst.

 

Bonnierförlagen dominerar nu de stora kampanjerna på pocket. De har visserligen inte fler bra titlar än Pocketförlaget och Norstedts tillsammans, men inköpare vill göra det enkelt för sig. En stor leverantör med en väl komponerad lista är vad de vill ha. Det blir en förhandling och ett avtal, bekvämt för alla parter.

Kvar står Pocketförlaget utan tillräckligt med muskler. Kvar står en delägare som inte verkar veta vad den gör.