Värdet av att lyfta blicken

”Måste ni skriva så mycket om USA och Storbritannien? Och om e-böcker?!”

Det är nog den vanligaste kommentaren när SvB, åtminstone under min tid på tidningen, fått negativ feedback från våra läsare.

All kritik är bra kritik – det är bästa sättet att skärpa medvetenheten om vad man gör och varför. Men kritiken betyder inte nödvändigtvis att man ändrar på det som ifrågasätts.

När det gäller kritiken mot att vi skriver så mycket från den anglosaxiska marknaden och om e-böcker så är risken rätt så överhängande att SvB kommer att fortsätta att rapportera om USA, Storbritannien och e-böcker i rätt stor omfattning.

Dels är de här länderna de ledande friprismarknaderna i världen, dels kommer e-boken att få en dominerande plats på den svenska marknaden inom några år. Så erfarenheterna från dessa länder är av vitalt intresse för kunskapsutvecklingen på den svenska marknaden.

Dessutom så är det tidningens syfte att vidga era horisonter och hjälpa er att förstå vad som kan hända. Det kanske händer om ett år, två år, tio år – men: det som sker inom teknik eller i USA och Storbritannien ger förr eller senare eko i Sverige. Var så säker. Den som då är beredd kan reagera snabbt, och vara med och påverka.

Det kanske inte alltid känns så när ni slår upp senaste numret av SvB och hittar en rafflande notis om att Amazon satsar på förlagsverksamhet eller att amerikansk statistik visar att de små och mellanstora förlagens försäljning ökar mest, att kedjebutikerna fortsätter sin nedåtgående spiral men att oberoende boklådor klarar sig allt bättre – samtidigt som bokhandlarföreningar i såväl USA och Storbritannien som Frankrike kräver nya affärsmodeller med och bättre villkor från förlagen.

Därför bläddrar jag igenom SvB:s utländska nyhetsrapportering från våren 2009. Vi skrev om många länder: från Finland och Norge till Venezuela och Indien, och vi skrev om många ämnen: importregler, fastprisbråk, förbud mot säljbesök i bokhandel, årsredovisningar och försäljningssiffror en masse.

Men, för att hålla oss de till de kritiserade ämnena: visst fanns här en hel del om engelskt och e-bokskt. Här är några exempel:

Under rubriken Gränslös e-bok retar Hachette rapporterades det i SvB 1/2009 om problematiken för förlag och agenter när e-boken vandrar fritt över gränserna.

Och ser man på: bläddrar man sisådär två år framåt från den artikeln hittar man, publicerad i april i år, ett debattinlägg av Richard Herold där han skriver att svenska förläggare på grund av e-bokens tillväxtpotential borde ställa krav på ändrade avtal: från ”att ge ut boken på svenska i hela världen”, till ”att ge ut boken på alla språk i Sverige”. Just för att undvika konkurrensen från e-böcker som vandrar över gränserna.

E-bokläsare och läsplattor dyker upp titt som tätt i SvB. Det har också sina skäl. I nummer 2/2009 skrev vi till exempel om Amazons nya version av Kindle som precis skulle lanseras.

Ett år senare släppte de två svenska stora nätboklådorna varsin e-bokläsare (må så vara att dessa i dag både är omsprungna och delvis bortglömda – de var ändå en viktig markering på den svenska marknaden).

Våren 2009 var också präglad av den ekonomiska krisen och vi skrev bland annat om hur anglosaxiska förlag lade ner imprint, varslade personal, gick i konkurs. Och om hur bokhandeln kämpade med samma saker: sjunkande försäljning, varsel, gripande efter halmstrån som sortimentsminskning och prispress, konkurser.

Jag tror inte någon av er har missat att det även på den svenska marknaden skett girar i sortimentsfrågor, att folk har sagts upp, att boklådor gått i konkurs.

Vi skrev om den växande print on demand-utgivningen och om podmaskinen Espresso, och hur bland annat brittiska kedjan Blackwell investerade i en Espresso där kunderna kunde trycka upp böcker som gått ur tryck eller inte fanns på plats i butiken.

I dag arbetar flera stora svenska förlag – som Atlas, Ordfront och Norstedts – aktivt med pod-utgivning:

Vi skrev under våren 2009 också om Nielsen BookScans försäljningsstatistik; en analys av vilka genrer som tappade respektive ökade, och därmed också en stadig och – ja, jag fattar det – något tjatig rapportering om e-böckernas försäljningsutveckling.

För några månader sedan passerades en magisk gräns: e-boken är nu för hela den amerikanska bokbranschen – Amazon passerade gränsen redan i somras – det mest sålda formatet.

2009 stod e-boken för tre procent av den totala omsättningen i USA. 2010 för närmare tio procent. Under 2011 fortsätter kurvan uppåt.

I Sverige är e-boksförsäljningen ännu i sin linda, men ökningstakten finns där. Under 2009 sålde Elib i snitt 558 e-böcker per månad. 2010 var den siffran mer än tre gånger så hög: 1 794 titlar såldes per månad.

Någon som tror att utvecklingen kommer att stanna där?

Det återstår att se vad nyheterna i nummer 11/2011 ger för eko på den svenska marknaden;

- om svenska oberoende boklådor med starkt koncept och lokal förankring kommer att vinna på en allt mer splittrad och omfattande bokmarknad.

- om någon svensk nätbokhandel kommer att knytas ännu närmare en förlagsverksamhet i framtiden.

– om svenska Bokhandlarföreningen, likt sina utländska systerorganisationer, kommer att närma sig förlagen med krav på nya avtal och villkor.

Om SvB gör en avstämning om ytterligare två år så är min gissning att även den kommer att visa på att det finns ett värde i att höja blicken utomlands och se bortom sin egen horisont.

Johanna Westlund var tidigare redaktionssekreterare på Svensk Bokhandel, numera är hon frilansjournalist med bas i Bryssel.