Dags att sluta drömma

Det spelar ingen roll hur sunda Bonnierförlagens motiv för att köpa Pocketshop ser ut. De kommer att få kritik i media. Deras dominerande position på marknaden ser till det.

Är det ett problem? För vem?

Bonnierförlagen är i dag den enda aktör som kan hantera förändringarna på marknaden med kraft. De har kunskapen, pengarna och en tydlig affärsplan. Jacob Dalborgs föregångare som vd för Bonnier Books, Maria Curman, som nyligen avgick, hade en klart uttalad målsättning. Bonnierförlagen ska växa på alla områden på bokmarknaden – undantaget på tryckerisidan. Det vill säga, överallt där de ser en bra affär.

Det enda problemet Bonnierförlagen har i detta läge är självbilden och mediabilden. Vem sätter agendan? Vem berättar för vem vad Bonnierförlagen är? Detta är en viktig intern fråga.

För alla andra i bokbranschen är problemet att det inte finns några kraftfulla aktörer som kan konkurrera med Bonnierförlagen. Så har det sett ut i flera år.

Mathias Engdahl gör själv den reflektionen när han kommenterar förhandlingarna. Fanns det egentligen något alternativ? Jag tror det, men jag är inte övertygad om att det på sikt hade gynnat Pocketshop med andra ägare. Inte som det ser ut på marknaden.

Den näst största aktören – och den största på återförsäljarsidan – KF, är i dag en otydlig ägare. Ingen vet egentligen vad de vill med sitt ägande i KF Media och de håller hårt i plånboken när behovet av kapital är akut på flera områden: till exempel för att utveckla Bokus och sanera i Akademibokhandeln, samtidigt som de satsar på utveckling.

Bokias ägare har stora problem att få ihop sin affär och har inte pengar till att satsa sig ur nuvarande kräftgång.

Utanför branschen finns det egentligen varken intresse eller tilltro till att det finns bra affärer att göra i bokbranschen – så länge förändringstakten är så hög som den är och framtida strategier är så svåra att dra upp. Det är per definition ett utmärkt läge för en insatt riskkapitalist, men de tittar just nu inte åt bokbranschen.

Men Bonnierförlagens dominans, vilken kommer att öka, skrämmer konkurrenterna och kommer att tvinga fram reaktioner. Det jag kan sakna hos konkurrensterna är djärvheten. Någon som går in och gör det oväntade schackdraget, som i ett slag förändrar spelplanen. Som en sammanslagning av Akademibokhandeln och Bokia – samtidigt som man pekar ut en ny strategi för hur den fysiska bokhandeln ska utvecklas. Alternativet – att sitta still, avvakta, inte hitta några lösningar – kort uttryckt passivitet, leder bara till långsam förblödning och större förluster på lång sikt.

Oavsett det bör man gratulera en av branschens stora nydanare och entreprenörer. Mathias Engdahl säljer sitt livs skapelse i rätt tid och med kloka argument.