Akademiens rykte knappast rentvått

Foto: Claudio Bresciani/TT

Förra året ställdes tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur in efter skandalerna i Svenska Akademien. Nästa vecka tillkännages två priser, ett för 2018 och ett för 2019. Men har Akademien genom sitt förnyelsearbete och sina inval av nya medlemmar verkligen lyckats rentvå sitt skamfilade rykte?

Bernhard Ellefsen, kritiker på norska Morgenbladet, välkomnar det som gjorts men tycker inte att det räcker.

– De har inte gjort upp med det som var problemet vid den här tiden i fjol. Det kan nästan påminna lite om Donald Trump-logik för mig. Förr hade folk avgått, bara skammen hade fått dem att försvinna. Nu kan man bli sittande som enda reaktion, säger han till TT.

– Särskilt Horace Engdahl är ett typiskt exempel på en intellektuell som tror att han är Jean Jacques Rousseau, som vill kritisera samhället och vara i opposition, men som slutar med att bli som Donald Trump.

Ellefsen anser också att Nobelstiftelsen borde ha tagit ifrån Akademien rätten att dela ut Nobelpriset.

– Jag kommer att hoppas intensivt på att de väljer en författare som är tuff nog att säga nej tack. Men jag är rädd för att kunskapen ute i världen inte är stor nog om hur omfattande skandalen varit.

I Frankrike är det Nobelpriset som förknippas med skandalen snarare än Svenska Akademien, framhåller Anne-Françoise Hivert, Le Mondes Nordenkorrespondent. Fransmännen vet att metoo-rörelsen var upprinnelsen vilket också kommer att färga diskussionerna kring årets val av pristagare, tror hon.

– Jag skulle bli otroligt chockad om det inte finns en kvinna bland pristagarna, och två kvinnor skulle vara ett starkt ställningstagande svårt att bortse ifrån, säger Hivert.

– Samtidigt kommer man alltid att fundera kring om det gavs till den här kvinnan eller kvinnorna för deras litterära gärning, eller om de prisades för att Akademien ville göra ett ställningstagande och återupprätta prisets rykte.

Nobelpriset förblir väldens största litteraturpris och dess överlevnadskapacitet är enorm konstaterar såväl Hivert som hennes franske kollega Olivier Truc som just kommit ut med boken "L'affaire Nobel – une autre historie de la Suède".

I Frankrike har intresset alltid varit stort, framhåller han. Den lilla bokhandeln på Olivier Trucs gata i Paris anordnar exempelvis varje år en tävling: "Gissa vem som får Nobelpriset i år".

– Men man bryr sig inte om Svenska Akademien, eller vilka som sitter i den. Det är Nobelpriset som är grejen, säger Olivier Truc.

Skandaler i den litterära världen är inte bara av ondo, framhåller den ryska litteraturkritikern och förläggaren Irina Prokhorova. Även om de gör ont leder de i regel fram till positiva förändringar. Prokhorova, chef för tidskriften och förlaget New Literary Observer i Ryssland, tror att Akademien snart kan blicka framåt igen. Om två år kommer fjolårets händelser att vara glömda, menar hon.

– Skandalerna hjälper, de tvingar institutionerna att bli mer flexibla i en föränderlig värld. De är väldigt smärtsamma för institutionerna, men vi lever i en så dynamisk värld att folk tenderar att glömma gamla skandaler – de väntar på nya.