”Alla springer åt samma håll”

r vinjetten ”Vart leder den nya bästsäljerismen?” på Dagens Nyheters debattscen samtalade Jonas Axelsson från Bonniers, Dorotea Bromberg, förlagschef för Brombergs bokförlag, och Lasse Winkler, chefredaktör för Svensk Bokhandel ledda av Åsa Beckman.
Utgångspunkten för debatten var den utveckling som följt på Dan Browns intåg på den svenska marknaden för sju år sedan: en ”magnetbok som dominerade marknaden”, som moderatorn Åsa Beckman, DN, uttryckte det.

Dorotea Bromberg påpekade att det sedan Dan Brown också blivit allt fler distributionskanaler för böcker på den svenska marknaden, exempelvis varuhus. Därmed har också de böcker som når ut bäst fått ännu större exponering, och också sålt ännu mer.

Men egentligen är det inget fel med bästsäljare:
– Bästsäljande böcker är böcker som säljer mycket. Och det är något som vi gärna vill syssla med. Blir det en sämre bok för att den säljer i 250 000 ex? sa Dorotea Bromberg.

Däremot varnade hon för en bästsäljarsmitta: om utvecklingen skulle leda till att författare försöker kopiera en bästsäljarmall i sitt skrivande.
– Det vill vi inte se, det blir tråkigt för alla.

Lasse Winkler instämde med Dorotea Bromberg:
– Kommersiella titlar är en väsentlig del av bokutgivningen. Men bestsellerism är när en kultur kantrar, när det blir ett företagsekonomiskt tänkande på alla plan, sa han och fortsatte:

– Bestsellerismen är en långsam process – du ser inte när den accelererar. Effekten av en Dan Brown för förlaget är först: vad roligt, vi tjänar pengar. Men sen tänker man: vi måste hitta en ny Dan Brown. Och det gäller alltså inte bara Dan Brown, hur många tror ni letar efter vampyrböcker just nu? Och det blir en enfald : när alla springer åt samma håll, sa Lasse Winkler.

Han nämnde också andra faktorer på bokmarknaden som påverkat utvecklingen: Akademibokhandelns avsmalning av sortimentet, Pocketgrossistens shop in shop-butiker på Ica och cross-promotion på stora koncerner som Bonniers, är, menade han, bidragande orsaker till en allt bredare exponering av samma, bästsäljande titlar överallt:

– Alla de här idéerna är jättebra ekonomiskt, men de har en sak gemensamt: efter oss syndafloden, sa han.

– Alla förlag måste resa sig, alla förlag måste bli oberoende, så att vi undviker den här syndafloden, sa Jonas Axelsson och fortsatte:

– Det som har hänt är att det uppstått ett bästföre-datum bland böcker. De räcker knappt en säsong, sa han och tillade att backlist-titlar nu är i det närmaste omöjligat att jobba med. : Ddär är det elektroniska formatet enda räddningen, menade han.

Han påpekade också att vi i Sverige har svårt för att släppa in det okändafrämmande: vi kör gärna på det välbekanta, följer med strömmen. En utveckling han gärna vill se brytas, eller åtminstone vidgas.
– Vi kör på de där namnen vi känner igen. Vi har svårt att släppa in det främmande. Se bara på valet, sa Jonas Axelsson.

Men det är lätt att debatten om en negativ bestsellerism-spiral blir svartvit. Här finns inga enskilda syndabockar, menade panelen.

När böckerna – exempelvis en smalare, översatt titel – inte exponeras i de breda kanalerna, lyfts upp i media särskilt stort, eller efterfrågas av läsarna, så säljer den heller inte särskilt mycket. Och då blir förlaget mindre benäget att ge ut författarens nästa bok.
– Vi är alla en del i bestselleirism-kulturenen. Det är viktigt att vi förstår det och inte pekar på ett förlag eller en bokhandel. Den som sätter likhetstecken mellan Bonniers eller Norstedts och bestsellerism har inte fattat nånting, sa Lasse Winkler.

Hur ska man då bryta bästsäljarspiralen?
– Jag tror på entreprenörskap. Små tuvor kan stjälpa nånting, sa Jonas Axelsson, som betonade att förlag och bokhandlare måste ta sitt ansvar både för den breda och den lite smalare litteraturen.

– Det är ett krig som pågår. Slåss man inte för båda sakerna så tappar man något, sa Jonas Axelsson, och tillade:
– Sen har jag också pratat med Lasse Winkler tidigare och efterfrågat separata topplistor för svensk och utländsk skönlitteratur.

Även Dorotea Bromberg efterfrågar en bredare typ av topplistor: som oberoende boklådors topplistor, icke försäljningsbaserade listor, kritikerlistor:
– Och där har DN föregått med gott exempel med sin kritikertopplista. Vi måste samverka om det här: kulturjournalister, förläggare, bokhandlare. Jag är inte ute efter krig. Och jag tror att pendeln i den här utvecklingen kommer att svänga hela vägen runt. Jag tror oerhört mycket på läsarens goda smak och omdöme, sa Dorotea Bromberg.

Efter debatten:

Blir det några utvecklade topplistor från SvB? Lasse Winkler välkomnar förslagen på nya typer av listor.
– Jag tycker att det är jättebra, jag tror att det kanske är dags nu. Doroteas förslag om oberoende bokhandlares topplistor är jättebra.

Varför inte förrän nu, om det här är något bokbranschen efterfrågat redan tidigare?
– Ärligt talat har inte underlaget varit tillräckligt starkt. Men jag tror att det är det nu. Nu kan vi hitta tillräckligt många butiker som kan ge oss ett bra underlag. För de oberoende boklådorna gäller det att få ett bra system för att samla in sina data, säger Lasse Winkler, som också föreslår att man kan redovisa separata topplistor för titlar från små och mellanstora oberoende förlag – så länge boklådorna kan rapportera in de siffrorna till underlaget för SvB:s topplistor.

Försäljningslistorna uppdelade i svenskt och utländskt då?
– Jag har egentligen inte gillat idén tidigare, och jag är inte säker på att det vore bra.

Varför inte?
– Jag tror att man gör det av fel orsaker. Jag förstår att förlagen vill se vilka av deras utländska titlar som säljer bäst. Men att ställa utländskt mot svenskt känns inte som en sund uppdelning. De ingår ju i samma blodomlopp.