Barnboksförlag riktar kritik mot Bokmässan

Foto: Natalie Greppi

När Melina Nordstrand, försäljningsansvarig på barnboksförlaget Opal, för en knapp vecka sedan fick höra att Bokmässan avsatt 15 av årets 150 seminarier till barn- och ungdomslitteratur reagerade hon starkt.

– Vi blev väldigt upprörda över att barn- och ungdomslitteraturen bara får tio procent av det totala seminarieprogrammet, och över att mässan anser att det är en rimlig andel. Det är bedrövligt, säger hon.

– I grunden är det här en biblioteksmässa, och biblioteken lever i stort sett på barnlitteraturen. De senaste åren har man också pratat väldigt mycket om hur viktigt det är med barns läsning. Då tycker jag att Bokmässan, som är en stor aktör i branschen, ska ta sitt ansvar. Särskilt nu när det är pandemi och vi inte kan träffa våra läsare i bokhandeln eller bland montrarna, vilket i vanliga fall är extremt viktigt för oss, fortsätter hon.

Även Jenny Helldahl, kommunikationsansvarig på Bonnier Carlsen, ifrågasätter seminarieprogrammets tänkta fördelning.

– Jag reagerade spontant på att det är en väldigt låg siffra. Bokmässan har utgjort en viktig och unik arena där barnboksförfattare och illustratörer möter sina läsare, både direkt och indirekt via bibliotekarier, lärare och föräldrar. Jag hade önskat mig att de författare och illustratörer som vänder sig till unga läsare och morgondagens bokköpare hade fått mer utrymme i år, kommenterar hon.

Lena Andersson, vd på Berghs förlag, håller med.

– Jag tycker att det låter som en skev fördelning. Jag tror ändå att många av besökarna är väldigt intresserade av barn- och ungdomslitteratur, säger hon.

Enligt Melina Nordstrand har Opal alltid haft en god relation med Bokmässan, där förlaget har deltagit sedan premiäråret 1985. Men nu funderar hon på om det är värt för dem att fortsätta medverka.

– Jag har redan skickat in seminarieförslag. Men om situationen är samma nästa år får vi fundera på om vi ska ställa upp. Jag lägger ner jättemycket tid på mässan, som inte står i proportion till det vi får ut. Vi borde kanske lägga vår tid och våra pengar på andra saker. Jag säger inte att vi inte kommer att delta nästa år, för jag ser värdet i att vara på en fysisk mässa, men jag skulle uppskatta om de tog sitt ansvar och satsade offensivt på att nå ut till den här målgruppen. De förstör ju för sig själva när de förbiser en så stor målgrupp.

Fördelningen, att cirka tio procent av seminarieprogrammet är vigt åt barn- och ungdomslitteratur, är dock inte ny för i år. På förra årets digitala mässa handlade cirka 14 av 150 seminarier om barn- och ungdomsboksutgivning. 2019 rörde det sig om cirka 30 av 325 seminarier.

Varför har ni inte reagerat på det här tidigare?
– De har kanske varit öppna med det, men vi har inte hört talas om den här siffran tidigare, säger Melina Nordstrand. Jag tycker inte heller att det är ett försvar. Att barn- och ungdomslitteraturen har varit nedprioriterad de senaste åren är inte en anledning att inte bry sig om den.

Oskar Ekström, programchef på Bokmässan, avstår från att kommentera formerna för årets mässa, med hänvisning till att man kommer att gå ut med mer information om det den 25:e februari. Han kan dock bekräfta att man från mässans håll har kommunicerat att cirka 15 av 150 seminarier kommer att vara fokuserade på barn- och ungdomsboksutgivning.

– Det är siffror som vi utgår ifrån och laborerar med. Men vi har inte spikat omfattningen ännu, det handlar i slutändan om vad vi får in för seminarieförslag och vad vi har för kapacitet, säger han.

Han kommenterar den kritik som framförs med att andelen seminarier om barn- och ungdomslitteratur inte har blivit mindre, utan har sett ungefär likadan ut de senaste åren.

Hur motiverar ni att fördelningen ser ut som den gör?
– Det är en kombination av flera faktorer. Dels hur stor efterfrågan är från förlagen, dels vad vi sett för intresse från publiken. Vi försöker alltid skapa det bästa programmet utifrån relevant utgivning och frågor som vi tycker är viktiga att lyfta. Vi har också flera satsningar på barn och unga på gång, som inte har med det ordinarie seminarieprogrammet att göra.

Han försvarar därtill fördelningen med att utgivningen av barn- och ungdomslitteratur ”står för cirka 17 procent” av den totala bokutgivningen i Sverige. 2019 var den siffran 18 procent, enligt officiell statistik.

– Och det är inte så att alla våra seminarier handlar om utgivning. Om vi gör 300 seminarier är det kanske 220 stycken som baseras på aktuell utgivning. Tänker man så blir de här tio procenten med barn- och ungdomsboksinriktning egentligen en högre fördelning, fortsätter han.

Melina Nordstrand på Opal anser ändå att fördelningen är snedvriden.

– Den speglar vad man ser för värde i litteraturen. Om man tycker att det är värt att lyfta en deckarförfattare, som säljer mer, men inte att satsa på barn, då jobbar man inte mot en läsande framtid.