Bokhandelsdöden breder ut sig

smedelshandeln, nätet, folkmängden och grannarna. Det är de dödliga faktorer bokhandlarna på småorter slåss mot.

Livsmedelshandeln säljer billigare, nätet är både billigare och har större utbud.

För liten folkmängd ger otillräckligt underlag och grannkommuner med många affärer lockar kunderna till konkurrerande boklådor.

Bokhandelsdöden breder ut sig överallt i landet där några eller alla av dessa faktorer styr.

I Västerbotten saknar elva kommuner egen bokhandel. I det tättbefolkade Skåne är det tio, liksom i Västra Götaland och Värmland – som förlorat tre boklådor de senaste fem åren.

I Stockholms län, som har över en fjärde­del av landets alla 417 boklådor, saknar tre kommuner egen butik, bland andra Upplands Bro med över 23 000 invånare.

SvB:s sammanställning visar ett tydligt mönster: Att driva bokhandel på små orter är mycket svårt och de som lyckas blir allt färre.

Nedläggningarna accelererar: sedan 1985 har 42 kommuner blivit utan bokhandel. I ytterligare ett dussin bokhandelslösa kommuner har misslyckade försök gjorts att starta boklådor.

Sedan 2005 har 13 kommuner förlorat sin sista bokhandel. Bara tre kommuner har fått en ny. Det finns i dag 141 kommuner med bara en bokhandel, många lever farligt.

De befinner sig ofta på ett sluttande plan och innehavarna tappar ork och motivation när de år efter år ser försäljningen minska.

Små försämringar, som att den lokala livsmedelsbutiken satsar på böcker eller att staten dragit in sortimentsstödet, kan bli sista spiken i kistan. Bara de driftigaste entreprenörerna orkar stå emot.

Ugglans vd Anders Billing har genom åren haft många idéer om vad som krävs för att lyckas.

– Just nu lutar jag mot att det behövs 70 procent engagemang och 30 procent affärsmannaskap, säger han.

Till det lägger han läget: minst 15 000 invånare i närheten. Och eventuellt är sociala faktorer som utbildning, inkomst och ålder viktiga. Men det behöver inte vara avgörande.

– Däremot är välmående pensionärer mycket bra för bokhandeln.

För nystartade bokhandlar krävs också kapital. Mellan 250 000 och 400 000 kronor för att man ska kunna hålla ut ett par år.

– Annars blir du för feg och för snål, säger Anders Billing.

Man ska också titta på konkurrenterna. Har du en Konsumhandlare som tycker det är kul med böcker så blir det tufft.

– Däremot bokhandlaren i grannkommunen, honom behöver du inte vara lika rädd för.

En viss titelbredd är självklar, men viktigare är att ha rätt titlar hemma, säger han. Och ett slagkraftigt sidosortiment.

Anders Billing räknar med att ett tiotal av Ugglans medlemmar kommer att lägga ner sina boklådor inom fem–sex år.

– Ofta handlar det om att ägarna rullar på i gamla hjulspår och är lite för lite business­män. Men det kan också vara generations­växlingar, där den nya generationen inte vill ta över. Då försvinner bokhandeln.

Ugglan har i dagsläget 58 medlemmar och kedjan har stor betydelse för glesbygdskommunerna. Men på de minsta orterna är till och med medlemskapet i Ugglan en för stor apparat – där är de fåtaliga boklådorna helt fristående, och ofta står böckerna för bara en tredjedel av butikernas omsättning.

Medan nära två tredjedelar av Ugglans butiker ligger i kommuner med färre än 20 000 invånare, så har Akademibokhandeln samtliga sina butiker i kommuner med fler än 30 000 invånare. Också Bokia och JB är koncentrerade till de större kommunerna.

Akademibokhandeln fortsätter sin kraftiga expansion. Under de senaste fem åren har kedjan köpt eller startat 21 nya butiker. Akademibokhandelns andel av de totala bokinköpen ur den vanliga bokhandeln är nu 42 procent. I år öppnas två nya butiker, och nästa ytterligare tre. Samtliga i stora städer. Inom två år har kedjan lovat att ha 80 butiker.

Expansionen fortsätter på stora orter. Grovt uttryckt är det där som pengarna finns. I städer där invånarna tjänar bra och har god utbildning handlar de också mest i bokhandeln.

Inköpslistan per capita toppas av invånarna i Stockholms län som handlar för 309 kronor per år. Där är också Akademibokhandeln som starkast med 22 butiker.

Den genomsnittlige svensken handlar för strax under 200 kronor per år i bokhandeln.

Norrbottningarna köper minst. 71 kronor per år lägger de i bokhandeln.

Ytterligare minst en faktor påverkar inköpen: antalet boklådor. Ju större utbudet är på orten, desto mer böcker handlar invånarna. Paradoxalt nog skvätter effekten över på nätbokhandeln, som också säljer mycket i städer med gott om fysiska boklådor.

Med bara en boklåda på orten handlar invånarna mindre, dessutom sjunker inköpen år från år. Lösningen ligger ofta i ett lockande sidosortiment.

Habo, med drygt 10 000 invånare, fick en ny boklåda för två år sedan. Men innehavarna kallar det inte för bokhandel, utan för »en modern diversehandel«.

Övriga texter och laddbara pdf:er

Läs: 96 kommuner utan egen bokhandel.

Ladda ner pdf: Så här har bokhandelsdöden brett ut sig i Sverige sedan 1970.

Ladda ner pdf: Se kedjornas marknadsandelar i Sverige.

Läs: Överleva eller gå i konkurs – det är frågan.

Läs: Leif Olssons artikel om det svenska bokhandelsnätet.

13 kommuner som tappat bokhandel sedan 2005

3 kommuner som fått ny bokhandel sedan 2005

Badgäster ger pengar
• Hög inkomst, utbildning och stort utbud av böcker. Det är de faktorer som främst gynnar bokinköpen.
• Bortsett från Sigtuna – vars extrema siffra drivs upp av den stora försäljningen i Pocketshops butiker på Arlanda – gäller det de flesta kommuner med hög försäljning per invånare.
• I Lund och Uppsala är ut­bildnings­nivån kanske mest styrande. I Stockholm och Göteborg har man både höga inkomster, hög utbildning och gott om boklådor. Täby och Danderyd är utpräglade höginkomstkommuner.
• Sundsvall och Kalmar ligger i mitten av SCB:s inkomstliga i riket, men är båda försedda med bra boklådor. Städerna fungerar dessutom som magneter för all shopping från när­liggande kommuner.
• Lysekil är ett specialfall; en liten Västkustpärla som på sommaren översvämmas av läshungriga bad­gäster och turister.

Totala försäljningen sjunker
Uppskattad försäljning genom fysisk bokhandel i miljoner kronor.

1) Allmänlitteratur.
Bokhandelns totala försäljning inklusive pappersvaror, kontorsmaterial och så vidare minskade med 300 miljoner, eller drygt åtta procent.
Försäljning av allmänlitteratur i den fysiska bokhandeln har minskat med knappt tio procent sedan 2005.

Se i vilken stad bokinköpen är störst.

Stockholmarna köper mest – norrbottningarna minst

Totalt finns det 417 boklådor i Sverige. Medelsvensken köper böcker för 199 kr per år från den fysiska bokhandeln, inklusive specialbokhandeln.

Så många boklådor har kommunerna
3 kommuner har 6
1 kommun 5
5 kommuner 4
9 kommuner 3
29 kommuner 2
141 kommuner 1
96 kommuner 0

Stockholm 72
Göteborg 29
Malmö 15
Uppsala 9
Lund 8
Linköping 7
• Stockholm har 72 boklådor och stockholmarna i kommunen handlar böcker för 504 kronor per år.
• Stockholmarna representerar nio procent av folkmängden, men står för 22 procent av bok­in­köpen.
• 141 kommuner har bara en boklåda – många är små och brottas med dålig ekonomi.