Tillbaka

De nya butikerna räddar Akademibokhandeln

2013-03-05
av SvB
Akademibokhandelns har gått från institutionsbokhandel till allmänbokhandel under de senaste tio åren. För att bedöma sammanslagningen mellan Akademibokhandeln och Bokia finns det anledning att närmare studera förutsättningarna, skriver Leif Olsson.

2002 blev ett rekordår för svensk bokhandel. Sänkningen av bokmomsen lyfte bokförsäljningen till oanade höjder. För den största kedjan Akademibokhandeln blev omsättningsökningen över 20 procent och för första gången passerade kedjan miljardvallen och tog den definitiva ledningen inom svensk bokhandel. Det var bara för tio år sedan och få om ens någon hade då klart för sig vad som väntade runt hörnet.

2002 omsatte Akademibokhandeln 1 065 miljoner kronor med 48 butiker. 2012 stannade omsättningen på 995 miljoner med 66 butiker. Lägre omsättning men fler butiker. Hur hänger detta ihop?

Med en titt i backspegeln vet vi att den fysiska bokhandeln har haft stora problem den senaste tioårsperioden, orsakat av en vikande omsättning på grund av konkurrensen från nätet och en allt aggressivare försäljning genom varuhus och dagligvaruhandel.

För Akademibokhandeln har denna utveckling varit betydligt mer smärtsam än för annan bokhandel.

Ännu 2002 var bokhandelskedjan präglad av andan från Esselte Bokhandel som helt dominerade marknaden för vetenskaplig litteratur inklusive en omfattande import samt en betydande försäljning av kurslitteratur för universitet och högskolor. *)

Men det som var Akademibokhandelns styrka 2002 skulle dock snart visa sig vara företagets svaghet. De stora trögnavigerade slagskeppen blev på kort tid ett byte för den innovativa nätbokhandeln som med avsevärt lägre priser och modern logistik kunde ta för sig. Grundförutsättningen för att driva en traditionell institutionsbokhandel byggd på sortering och kompetens raserades i stort sett under ett årtionde.

För att möta denna utveckling tvingades Akademibokhandeln att radikalt ändra sin strategi. De renodlade kursbutikerna har med några få undantag avvecklats samtidigt som de stora tunga enheterna drastiskt har minskat såväl personalstyrka som butiksyta och sortiment. Av dagens 66 butiker är endast 33 kvar från 2002. Samtidigt har lika många butiker tillförts kedjan genom förvärv eller nyetablering. Antalet anställda har minskat med 30 procent. Bokhandelskedjan har genomgått en genomgripande förändring från institutionsbokhandel till en alltmer konsumtionsinriktad allmänbokhandel. Det är mot denna bakgrund man skall se fusionen med Bokia – en fusion som för tio år sedan skulle betraktats som helt otänkbar.

Akademibokhandelns förändring sedan 2002 kan sammanfattas med följande två diagram. Det ena visar utvecklingen av nya butiker. Här framkommer mycket tydligt att expansionen efter hand har ändrat karaktär från förvärv av bokhandel till ren nyetablering. Dessa nya butiker svarar i dag för närmare hälften av kedjans omsättning. Utan dessa butiker hade dagens omsättning stannat på 500 miljoner eller fanns det andra alternativ?

Det andra diagramet illustrerar hur sortimentet har förändrats från 2002 till 2012. Förlusten av kurslitteratur har främst ersatts av en ökad försäljning av andra varor men även andelen böcker ökar – det är dock sannolikt att boksortimentet 2012 till stora delar inte är jämförbart med den sortering som gällde 2002.

Leif Olsson

*) 1992 förvärvades Esselte Bokhandel av KF-ägda Akademibokhandeln som sedan kompletterade sin portfölj med Gleerups i Lund. Med ett undantag – Åkerbloms i Umeå – var  Akademibokhandeln nu landets enda universitetsbokhandel med välkända varumärken som Almqvist & Wiksell, LundeQ, Eckersteins, Gleerups, Gumperts etc. 

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.