Debatt: Bokbranschen måste komma i takt med tiden

Jonas Tellander, vd för Storytel.

Foto: Theresia Jatta Kölin

Först, jag tror att den allmänna uppfattningen i den svenska bokbranschen är att Storytel är bra för branschen i det att man lyckas konkurrera om konsumenternas tid och säkerställer att boken står sig starkt gentemot andra medieformer. Storytels utbetalningar till de svenska förlagen har tiodubblats från 35 Mkr 2013 till över 350 Mkr 2018. Samtidigt har antalet lyssnade och lästa böcker på Storytel ökat från under en 1 miljon till runt 15 miljoner i år. Ökningen i våra royaltyutbetalningar svarar mot en högre procentuell ökning än abonnentstocksökningen, vilket innebär att förlagen de senaste åren fått en ökande andel av Storytels totala intäkter. Gratislyssningen på Storytel står för några enstaka procent av totala lyssningen.

När man tittar på utvecklingen av abonnenternas konsumtion på Storytel genom åren så är den måttstock vi intresserar oss för inte hur många böcker man lyssnar/läser utan hur mycket tid man spenderar på sin lyssning/läsning. Rapporter om folks medievanor baseras exempelvis alltid på hur mycket tid man spenderar på olika medier. Bokbranschen är lever kvar i en tid där man räknar sålda kopior, men omvärlden förändras snabbt och världens äldsta medieformat måste säkerställa att man är i takt med tiden.

Därför kommer Storytel vid årsskiftet gå över till tidsbaserad uppföljning på konsumtionen i plattformen vilket kommer ge längre böcker högre ersättningar samt säkerställa att förlagen får bättre kostnadstäckning även för längre produktioner. Som en följd blir ersättningen jämfört med idag relativt lägre för korta böcker, som episodbaserade berättelser och barnböcker. Vad gäller barnböcker lyssnas dessa dock i snitt 2 gånger per kund, vilket säkerställer rimlig ersättning per titel.

Förlagen använder redan revenue share (royalty) i sina avtal med författare så det känns rimligt att använda royalty även i avtalen mellan streamingtjänster och förlag. Det verkar dessutom finnas en oro att Storytel kannibaliserar på inbunden bokförsäljning och röster höjs för en höjd ersättningsnivå på nyheter. Vad gäller backlistförsäljningen bidrar Storytel med nya intäkter som är mångdubbelt högre än övriga backlistintäkter. En rimlig lösning på det här dilemmat skulle därför kunna vara att omfördela royalty från backlist till nyheter, dvs högre royalty för nyheter och lägre royalty för backlist i förhållande till idag.

Slutligen, svenska bokbranschen växte 2016 och 2017 för första gången på 15 år. Tillväxten är driven av den strömmande ljudboken samt övergången till försäljning på nätet. Lönsamheten i årsredovisningarna är dessutom mycket god hos de förlag som valt att satsa mest på ljudböcker, stora som små.

Det finns anledning att tro att tillväxten kommer fortsätta även 2018. Det är ett gott betyg till oss som boknation, något att vara stolt över och vidareutveckla. Det har sålts närmare 100 miljoner läsplattor (främst Kindle) i USA och e-boken är där dubbelt så stor som ljudboken som i sin tur är på samma nivå som den svenska ljudboksmarknaden per capita. Det ger mig en förhoppning att vi ska kunna få fart på försäljningen av läsplattor och e-böcker även i Sverige, vilket kan hjälpa oss att driva tillväxt på den svenska bokmarknaden i många år framåt. Det bidrar till bättre berättelser och ett bättre ekosystem, till gagn för såväl författare, översättare, förlag som återförsäljare.

Jonas Tellander, Stockholm i augusti 2018