DEBATT. ”En text behöver inte vara lång och komplicerad för att ha litterär kvalitet”

Foto: Leon Remstedt

Lättläst. Vad betyder det egentligen? Detta knepiga begrepp. Detta stora begrepp. Som innefattar så mycket, och så många läsare. Katarina Rejman verkar inte alls vara bekant med vad lättläst faktiskt är. Och jag förstår, det är ett knepigt begrepp. Men det är också ett väldigt viktigt begrepp, så jag tänker att det är väldigt viktigt att vi ser till att vi pratar om lättläst på rätt sätt. På ett rättvist sätt. 

Rejman påpekar hur utgivningen av lättläst ökar, men tar också upp en rad problem med lättlästa böcker. Att det kanske faktiskt inte alls är så lätt för någon med exv. dyslexi att hitta lusten i en lättläst bok. Hon påpekar att lättlästa böcker kan vara svåra att leva sig in i eftersom berättelsen är platt eller kort och om gestaltningen är för enkel. Då tror hon att böcker med “estetisk/litterär inriktning” kan fungera bättre. Och det är det här som jag har störst problem med i Rejmans analys. Att hon ställer lättläst och estetisk kvalitet som motsatser till varandra. Detta bidrar till en definition av begreppet lättläst som ligger långt ifrån verkligheten. 

Vi är många förlag, redaktörer och fantastiskt begåvade författare som varje dag arbetar med den mycket svåra uppgiften skriva och förmedla texter som både är spännande, gripande och hänförande samtidigt som de är enkla att avkoda. Och absolut - det är supersvårt att lyckas. Men jag ber Rejman att exempelvis läsa någon av Åsa Storcks texter (vinnaren av 2020 års lättläst-pris) och sedan hävda att lättläst litteratur inte kan väcka läslust. Vi på Hegas får dagligen meddelanden från föräldrar, lärare och bibliotekarier som vittnar om barn som äntligen klarat läsa en hel bok och dessutom hittat suget att fortsätta läsa. Tack vare att det finns riktigt bra litterära upplevelser även på ett språk som de klarar av att avkoda.  

Jag håller med Rejman i att det är läslusten som är första prioritet. Att det finns få unga som kommer börja identifiera sig som läsande individer om läsning bara handlar om antalet lästa meningar och sidor. Men det är ju precis detta som lättlästbearbetad litteratur motverkar. En lättläst text är både enkel att avkoda, och har ett spännande innehåll som passar just den läsaren. En lättläst text erbjuder både en läsupplevelse och en faktisk chans för läsaren att ta sig igenom hela boken utan att känna sig begränsad av eventuella funktionsvariationer. 

Så nu kan vi väl en gång för alla skrota den gamla idéen om att lättläst är platt, tråkigt och utan substans? En text behöver inte vara lång och komplicerad för att ha litterär kvalitet. 

Malin Nyman, Förläggare på Hegas förlag 
 

Här kan du läsa intervjun med Katarina Rejman: www.svb.se/nyheter/lattlast-framjar-inte-alltid-laslust-mest