Tillbaka

En svårfångad kvalitet

2008-04-17
av Johanna Westlund
Så: de kvinnliga förlags­cheferna har blivit fler. Men spelar det egentligen någon roll om chefen är man eller kvinna

Det har varit berikande för bokbranschen med fler kvinnliga chefer. Det har lett till en ökad förståelse för marknaden som ju domineras av kvinnliga köpare, säger Jonas Modig.
Och han får medhåll från flera håll. Eva Swartz jämför med tv, där kvinnor också ryckt fram, och konstaterar att det i båda branscherna är en fördel med kvinnliga ledare när den yttersta mottagaren är en kvinna.
– Jag tror att kvinnor har större kontakt med läsarna och därför också en bild av vad som fungerar för publiken, säger hon.
Kanske passar också kvinnliga ledarskap bättre i en förlagsbransch i förändring, tror Lars Grahn. Han identifierar två olika ledarstilar utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt – med brasklappen att det handlar om generaliseringar. Dels finns »husföreståndare«, som har ett mer ekonomiskt, ordningsbaserat tänkande, dels finns »risktagare«, som innebär ett djärvare, mer utåtriktat ledarskap. Och det första är en traditionellt »kvinnlig« roll, menar han, även om det finns undantag som bekräftar regeln:
– Carin Österberg uppfyllde till exempel rollen av husföreståndare, med mycket ordning och reda, medan Solveig Nellinge var mer »manlig«: djärv, tongivande, och en viktig person för utvecklingen. Vi försökte få henne till ordförande i förläggarföreningens styrelse, men hon tackade nej, säger Lars Grahn.
Något som också indikerar att det är den »manliga« ledarstilen som åtminstone tidigare värderats högt i förlagsbranschen.
Ingen vill generalisera, men det utkristalliserar sig ändå snart ett par teorier om kön och ledarskap. Viveca Ekelund menar exempelvis att kvinnor ofta har en mindre hierarkisk ledarstil, vilket passar bättre i en förlagsvärld som blir allt mer projektorienterad:
– Kvinnor har generellt ett mer process­orienterat ledarskap än män. Och jag tror att det passar bättre i den här typen av bransch. På förlagen arbetar man ju väldigt projektorienterat i små team. Det går inte längre att styra med gamla hierarkier med chefer och underställda, säger hon.
Och kvinnliga ledare har fler trumfkort än så:
– Det finns enormt mycket fördelar med kvinnliga chefer. Vi är exempelvis ofta väldigt arbetsamma. Och det här är en bransch som varit lite »fin« tidigare, och kanske därför haft mer intellektuella än arbetsamma chefer. Men många kvinnor kan kombinera det där väldigt bra, säger Eva Swartz.

Kanske är det den arbetslusten – och även det faktum att många kvinnor känner en viss press att prestera bättre och stabilare resultat än en man i samma position – som återspeglas hos »husföreståndarna«.
– Bokbranschen är väldigt välskött. Och jag har en föreställning om mitt eget kön att vi är bra på att få något välskött istället för att flöjta iväg med en massa ständiga visioner. Vi ser mer till att arbetet ska ge god utdelning på sikt, säger Ann–Marie Skarp.
Att fler kvinnor fått maktpositioner är långt ifrån den enda förändringen de senaste tio åren: det har kommit ny teknik, nya försäljningskanaler, och ett helt nytt marknadsföringstänkande. Men frågan är om man kan urskilja vad som är hönan och vad som är ägget.
– Chefsbyten innebär alltid förändringar och vice versa. Så att det kommit in fler kvinnliga chefer på höga poster är ju en del i förändringen, säger Kjell Bohlund.

Läs övriga artiklar:
Revor i gubbtapeten

»Kvinnor är inte mjukare«
Kvinnor måste bevisa  mer
»Det kommer en backlash«
»Vi kvinnor  behöver skärpa oss lite«
»Jämställdhet ger bredare kompetens«
Bättre hjälpmedel ger fler kvinnor
Gått igenom glastaket

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.