”Får absolut inte bojkotta de kulturella kontakterna”

Ola Wallin.

Foto: Ola Kjelbye

Lev Rubinstein. Dmitrij Gluchovskij. Sasja Filipenko. Arkadij Babtjenko.

Det är namnen på några av de författare som Ersatz översatt för svenska dagstidningar den senaste tiden.

– Kriget visar hur viktigt det är att det finns en utgivning av en rysk litteratur på svenska. Nu vänder sig tidningarna till våra författare för att få texter och kommentarer, säger förläggaren Ola Wallin.

Sedan 1994 har Ersatz gett ut översatt litteratur från i huvudsak ryska och tyska. Men den senaste tiden har Ola Wallin och förläggarkollegan Anna Bengtsson tvingats lägga böckerna åt sidan. I stället arbetar de febrilt med att förse tidningarna med översättningar av röster inifrån Ryssland.

Samtidigt har Ersatz möblerat om i utgivningslistan framöver. Det lilla förlaget måste lägga sin begränsade tid på de mest akuta sakerna, säger Ola Wallin.

– Vi har strukit en del titlar som lika gärna kan komma nästa år. Dels för att ge plats åt nya texter som har med det som nu sker att göra, dels för att göra plats åt sådant som vi tror ska komma.

Just nu är det avgörande att se till att de ryska kulturutövarnas röster hörs, menar han. Att idrottsvärlden stängt av ryska idrottare är en sak, resonerar Ola Wallin. De representerar sitt land i tävlingarna.

– Och det ska man ju bara stoppa. Men nästan alla riktigt bra författare är ju regimkritiska – någonstans strider det mot litteraturens själva idé att stödja någon som Putin. Man får absolut inte bojkotta de kulturella kontakterna.

Enligt Ola Wallin har det därför blivit extra viktigt att lyfta fram de ryska författare som kritiserat president Putin i årtionden, tillika visat solidaritet med Ukraina.

– De författarna måste man fortsätta stödja. Och det är faktiskt det som sker nu, vi ser artiklar i varenda svensk tidning av dem, eftersom alla vill höra vad de har att säga. Och författarna säger faktiskt samma sak som de sagt ända sedan 2014, då konflikten började på riktigt. Även om man här i Sverige inte har tagit det på så stort allvar – trots att man borde ha gjort det.

Sedan konflikten eskalerade har Ersatz märkt av ett ökat intresse för sina böcker. Inte minst för den belarusiska Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs böcker.

– Och det är inte så konstigt. Där finner man den Vergangenheitsbewältigung som man önskar att det ryska samhället hade sysslat med de senaste 30 åren. 

Även Sasja Filipenkos nya bok Röda korset får stor uppmärksamhet. Och då efterfrågan ökat trycker förlaget nu också om Arkadij Babtjenkos Krigets färger och Dagar i Alchan-Jurt i en ny pocketutgåva. Krigets färger sålde i 17 000 exemplar redan när den kom 2007, enligt Ola Wallin.

– Det är ett lysande inifrånporträtt av den ryska armén. Den som läser den förstår varför den ryska armén är så dysfunktionell och farlig. Den är en monstruös kaosmaskin, inte minst för de värnpliktiga. 

I dag finns tendenser till att alla ryssar pekas ut som syndabockar för kriget i Ukraina, menar Ola Wallin.

– Det är totalt missriktat. I stället är det viktigt att ge ut ännu mer rysk litteratur och ännu fler böcker av ukrainska författare. Även om den utgivningen är väldigt eftersatt eftersom det knappt finns några översättare från ukrainska. Där finns ett strukturproblem.

Kommer ni att ge ut några ukrainska böcker framöver?

– Det är inte så enkelt, vi har som sagt inga översättare därifrån. Vi kan det ryska. Vi skulle gärna ge ut ukrainsk litteratur, men då behöver man också sådana som kan.