Fenomen: Därför boomar manga-böckerna

Foto: Jimmy Olsson / Kalle Laxgård

En tumregel är att översättningar står för ungefär 3 procent av all skönlitteratur som säljs i Storbritannien ett vanligt år. Men det här är inget vanligt år.

När tidningen the Bookseller tillsammans med mätinstitutet Nielsen BookScan i våras granskade förhållandet översättningar/anglosaxisk litteratur låg siffran för den undersökta 52-veckorsperioden på inte mindre än 11 procent – alltså flera gånger högre än normalt.

Det gick snabbt att hitta förklaringen. Bakom förändringen stod en explosion av manga – de japanska tecknade serieböckerna som ögonblicksvis även tidigare slagit stort i västvärlden. Men de nya siffrorna liknande ingenting annat.

Under mangans tidigare toppår i Storbritannien, 2019, sålde böckerna för 9,1 miljoner pund, (115 miljoner kronor). När man i våras tog fram uppgifterna för den mätta perioden var försäljningen uppe i hela 25,2 miljoner pund (318 miljoner).

För att sätta det hela i ett sammanhang så sålde under samma period allmän skönlitteratur för 15 miljoner pund och deckare och thrillers för 2,8 miljoner. Spänningsgenren var med andra ord nästan en tiondel av mangan.

Och det är inte bara i Storbritannien manga är ute på ett segertåg. Masaaki Shimizu, chef för Square Enix Manga & Books, konstaterar en ”explosive growth” i USA, där tillväxten de sista två åren är så stor att man i år kan slå det tidigare toppåret 2007.

– Vi hoppas att vi ska kunna bibehålla den här nivån, men jag tror det finns potential att manga växer ännu mer, säger han till Publishers Weekly.

Även i länder som Australien, Spanien och Italien har försäljningen exploderat. I Tyskland växte mangaserierna med 75 procent 2021 och för första gången någonsin placerade sig fem serieförlag bland de 100 största förlagen i landet.

Vad är det som har hänt? Varför har halva världen tappat det på japanska serier?

Börjar man söka svaret inser man ganska snart att det är som det ofta är när fenomen uppstår: ett flertal utvecklingar som löpt parallellt.

– Drivkraften är en kedjereaktion som utlöstes tidigt under pandemin och sedan förstärktes under den, menar Masaaki Shimizu.

Men då har han redan gått händelserna i förväg. För egentligen började fenomenet bubbla redan långt tidigare.

Jenny Preinitz har följt mangavärlden i gott och väl 20 år. Hon kan japanska, har tidigare varit inköpare av japanska serier på Science fiction-bokhandeln i Stockholm och jobbar fortfarande inom företaget.

Enligt henne började allt när mangan Attack on Titan, skapad av den då 23-årige Hajime Isayama, kom ut i Japan 2009.

– Manga har alltid varit en del av den normala utgivningen i Japan, men när Attack on Titan kom var det som att hela den japanska marknaden fick en nytändning. Det bara exploderade. Fler människor började läsa och när boomen spred sig till andra länder blev den ännu mer märkbar, eftersom mangan bara var mer som en nisch där, säger Jenny Preinitz.

Som verk är Attack on Titan ganska otäck. Kanske därför attraherade den även en bredare äldre, publik och utspelar sig i en apokalyptisk framtid.

Till USA kom serien 2012. Som många populära mangaserier fick den en anime – en tecknad film – baserad på boken. Fansen älskade det. Men det gjorde också människor som tidigare inte läst manga och som nu började läsa även annan manga.

I takt med att intresset spred sig började de stora japanska förlagen satsa mer på digital direktpublicering. Ny teknik gjorde att animefilmerna var enklare producera och parallellt med att de växte i popularitet köpte streamingtjänster in allt mer anime. Trenderna byggde varandra och hemmasittarna under pandemin fick plötsligt ett helt smörgåsbord av japanska tecknade serier att välja på.

– Och så spreds det ännu mer, säger Jenny Preinitz.

Så, har det sett likadant ut i Sverige? Maths Claesson, medgrundare och vd för Science Fiction-bokhandeln, nämner ett ögonblick i våras när han plötsligt kände att han inte förstod någonting.

– Jag tittade på topplistan på vår hemsida och såg att av de 15 första platserna på topplistan var 12 manga. Man bara: Va!? Det kändes jättemärkligt, säger han.

När den svenska mangaboomen dog ut i mitten på 00-talet försvann trodde Maths Claesson att mangan var uträknad. Men under de senaste åren har SF-bokhandeln kunnat se försäljningen stiga igen. Serier som Berserker, Heartstopper och Demon slayer flyger nu av hyllorna.

Eftersom manga ofta släpps i långa serier, Attack on Titan till exempel består av 34 böcker, blir det många volymer att köpa för läsarna som fastnar i världarna av robotar och människor med rådjursögon.

– Manga-försäljningen ser ut som en pil snett uppåt, månad efter månad. Fantasy har alltid varit vår stora genre, den vi säljer mest av. Men nu säljer mangan mer än fantasy. Det har vi aldrig någonsin sett förut, säger Maths Claesson.

Förvirringen hörs i hans röst.

– Egentligen skulle vi nu heta Manga-bokhandeln.

Samtidigt som den svenska mangavågen försvann för 15 år sedan gjorde all utgivning av manga på svenska detsamma. I stort sett all manga som säljs i dag är japanska böcker översatta till engelska.

Det enda lysande undantaget är det lilla förlaget Ordbilder. Förlaget, en enmansfirma driven av grundaren Kami Anani, har år efter år fortsatt ge ut kvalitativ manga på svenska. Kravet för utgivningen är att verken inte får finnas på engelska. Men nischen är smal och pandemin var tuff mot förlaget. Uppgången för manga har Kami Anani inte sett i sina egna siffror.

– Vårt problem i Sverige har alltid varit att det finns många som är intresserade av manga men att folk vill läsa på engelska. I Sverige tror jag att man måste rikta sig till yngre barn för att det ska fungera – innan de lär sig läsa på engelska, säger han.

Kami Anani har själv funderat på att närma sig den nischen lite mer.

Det har även Jenny Preinitz, medarbetaren på SF-bokhandeln.

I mer än tio år har hon ömsom drömt, ömsom planerat för att starta en svensk mangautgivning.

I slutet av sommaren kommer så första boken på hennes nystartade förlag, Idegranen. Premiärtiteln: Den här gången lovar jag att absolut inte vara i vägen, en översättning från en japansk förlaga.

Att hon startar förlaget nu har inte med boomen att göra. Det är helt enkelt först nu hon är klar med sina förberedelser.

– Mangaboomen kommer absolut att hjälpa mig, säger Jenny Preinitz, men den jag har sett så pass länge att om jag hade kunnat börja utgivningen tidigare hade jag gjort det.

Under 2023 planerar hon ge ut åtta böcker. Målgruppen är strategiskt vald: barn mellan 9 och 13 år.

– Det finns en väldig potential för manga på svenska men framför allt för de upp till 13. Som medielandskapet ser ut i dag vill äldre tonåringar bara konsumera media på engelska, oavsett varifrån den kommer. Så dem räknar jag inte med, ärligt talat, säger Jenny Preinitz.

Så att ge ut Attack on Titan i Sverige vore bortkastat?

– Bortkastat vill jag inte säga. Jag tror att den skulle kunna funka. Men det skulle nog bli en betydligt mer nischad utgivning i Sverige än i andra delar av världen.

Vid sidan om Idegranen ska Jenny Preinitz ha kvar sin tjänst på SF-bokhandeln. Att starta förlag är en risktagning, även om man förberett sig noga.

Själv bedömer hennes chef, Maths Claesson, SF-bokhandeln som garanterat störst på manga i Sverige. Men han tror att konkurrensen på området kommer att hårdna.

Tror du att boomen kommer att hålla i sig?

– Det är inte så att den hänt över en natt, säger han. Vi har sett den komma under flera år. I butiken har vi märkt hur böckerna inte fått plats, att vi behövt skapat en sektion till för manga, sedan en till och ännu en till… Så jag är benägen att säga ja. Det kommer att hålla i sig.